Föreställ dig hur djupt rotade begrepp som heder är i människors sinnen om de kan få en fader att döda sitt eget barn på ett bestialiskt sätt. Men det här är verkligheten för kvinnor i Iran där endast grymhet står att finna för den som vill leva ett självständigt liv, skriver Hawbir Fathi i denna krönika.
”Jag hugger av dig huvudet”, ”Jag slår dig gul och blå”, ”Jag låter dig inte leva”, ”Jag sparkar ihjäl dig”, ”Jag kommer att kväva dig”. Dessa och tusentals andra hotelser är bara alltför välbekanta för kvinnor och flickor i Iran. Och allt handlar om ”heder”.
Vad är rykte? Vad betyder ära? Vad är definitionen av heder?
I flera år har kvinnor i det iranska samhället varit rädda för att bli förälskade, rädda för att uttrycka sina känslor, rädda för att försvara sig mot orättvisor och för att skrika, eftersom samhället ser dem som syndare.
Istället möjliggör det iranska samhället för männen allt det som är förbjudet för kvinnor. Männen känner ingen fruktan eller oro över att behöva hållas ansvariga för sina handlingar. Frågan är – varför finns det en sådan skillnad mellan män och kvinnor i ett samhälle? Är kvinnor inte – på samma sätt som män – människor?
Svaret är att den patriarkaliska kulturen är så djupt rotad i människors sinne att den enkelt möjliggör för män att förtrycka och utöva denna tortyr mot kvinnor. Lagarna i Islamiska republikens regering är starkt anti-feministiska, religionen är det verktyg som används för att förtrycka och undertrycka kvinnor.
Kvinnors roll som det andra könet innebär i Iran att hon också anses som mannens egendom. Om en kvinna vill lämna sin förutbestämda position och lott i samhället så straffas hon av det patriarkala samhället, ibland även med döden, eftersom hon begått det värsta brott som kan tänkas – att kämpa för sina mänskliga rättigheter och därmed utmana den sociala normen och de rådande lagarna.
Det viktiga är mäns ära, heder och värdighet – och denna är sammanlänkad med kvinnors kyskhet. Därför kontrolleras kvinnors sexuella begär frekvent och på olika sätt och varje avvikelse mot detta ses inte enbart som brottsligt, utan också som något som underminerar samhällets moral och innebär en skam för familjen. Enligt samma fatalistiska logik så kan män enbart bortgöra denna stigmatisering genom att utgjuta kvinnans blod. Och även om mord begås sa kan mördaren vara lugn för samhället dömer ingen för hedersmord!
I själva verket begås mordet inte enbart av en förnärmad make, utan det kan vara din far, bror eller någon annan man som rättfärdigar sina handlingar med bevarandet av heder och anseende. Det händer enbart för att systemet medger följande fundamentala ”sanning”: ett system där kvinnor bär bördan av kyskhet och familjens heder och anseende. Allt för att bevara mannens känsla för vad som är rätt och anständigt.
Efter ett hedersmord bär ingen man någon skuld eller skam, utan kan röra sig fritt i samhället. I extremt undantagsfall döms någon till ett fängelsestraff samtidigt som kvinnor återigen axlar den största bördan, deras liv saknar ett värde om skammen har inträffat.
Ta exemplet med 14-åriga Romina Ashrafi, som halshöggs av sin pappa Reza Ashrafi. Romina rymde hemifrån med en 28-årig man som var hennes älskade, eftersom hennes far hade hotat att döda henne om hon fortsatte sin relation.
Polisen arresterar Romina och hennes älskade, och Romina bad polisen att inte överlämna henne till familjen, eftersom hennes far då skulle döda henne. Men polisen lyssnade inte, utan Romina överlämnade till sin familj, och under natten ”återställde” fadern familjens ”heder” genom att skära huvudet av sitt eget barn.
Det här är bara ett av otaligt många exempel i vår närtid. Men vem är då Rominas verkliga mördare? Är det fadern som står ensamt ansvarig? Vari ligger polisens roll eller samhället i stort – ett samhälle förstenad i en 40-årig patriarkalt kultur med den islamska republikens människofientliga och ovärdiga lagar. Faktum är att Romina bara är en av flera tusen som fallit offer för dessa ”hedersmord”.
Föreställ dig för en stund hur djupt rotade begrepp som heder, och värdighet är i människors sinnen om de kan få en fader att begå en så ohygglig handling som att döda sitt eget barn på detta bestialiska sätt – och föreställ dig att samma fader som genom denna handling sedan känner stolthet över att ha ”återställt” familjens heder.
Det här är verkligenen för kvinnor i Iran där endast grymhet står att finna för den som vill leva ett självständigt liv. Tänk dig sen om detta varit verkligenen för svenska kvinnor – går det ens att föreställa sig?
Hawbir Fathi
33 år, från Iran, boende i Sverige och engagerad i kampen mot förtrycket av kvinnor i Iran.
