Sida har beslutat att säga upp samarbetsavtalet för humanitära insatser med tre stora och väletablerade organisationer, något som Kyrkans Tidning var först att berätta om. De organisationer det gäller är ACT Svenska kyrkan, Plan International och Svenska missionsrådet. Tonläget i diskussionen är högt, visar mail som Global Bar Magazine tagit del av.
Avtalet avser vad som kallas strategiskt partner i det humanitära arbetet där Sida idag samarbetar med ett tiotal svenska och internationella humanitära civilsamhällesorganisationer.
Dessa är:
Action Against Hunger
International Rescue Committee
Islamic Relief
Norska Flyktingrådet
Oxfam UK
Plan International Sverige
Rädda Barnen
Svenska kyrkan
Svenska Missionsrådet
Svenska Röda Korset
Samarbetet styrs i sin tur av en strategi som gäller till årets slut. Arbetet med en ny strategi har påbörjats men strategin är ännu inte antagen, och de uteslutna organisationer vänder sig därför starkt mot att detta beslut tagits innan en ny strategi är på plats.
Det har på sistone stormat en hel del kring Islamic Relief där den internationella styrelsen avgått sedan det uppdagats att ledamöter uttryck antisemitiska åsikter. Sida har efter förändringarna uttryckt fortsatt stöd för organisationen. Men nu har man alltså tröttnat på tre andra organisationer. Det handlar om Act Svenska kyrkan, Plan International och Svenska missionsrådet som alla tre är mycket väletablerade organisationer. Läkare Utan Gränser tar sedan flera år tillbaka inte emot stöd från EU och regeringar inom EU och finns därför inte med bland partnerorganisationerna.
Det totala svenska humanitära biståndet uppgår till drygt fyra miljarder kronor om året, eller knappt tio procent av det totala biståndet. Att avtalet med tre av tio organisationer nu sägs upp innebär att det i framtiden enbart blir tre svenska organisationer, Islamic Relief, Rädda Barnen och Röda Korset, bland de organisationer som förmedlar humanitära insatser finansierade av Sverige. Övriga insatser går genom internationella organisationer utan bas i Sverige. Uppsägningen innebär omfattande inkomstförluster för organisationerna, men innebär också en stor prestigeförlust.
– Beslutet är ett dråpslag för oss och vårt humanitära arbete, men den principiella frågan är ändå viktigast: Vart är Sida på väg med sitt humanitära arbete? Vill man inte längre samarbeta med organisationer som har en lokal förankring, utan enbart samarbeta med stora internationella NGOer som är specialiserad på snabba humanitära insatser, säger Act Svenska kyrkans chef Erik Lysén.
Svenska missionsrådet (SMR) är ytterligare en av de organisationer som nu blir av med stödet:
– Vi på Svenska missionsrådet känner såklart en stor besvikelse över Sidas beslut att avsluta sitt samarbete med oss som strategisk humanitär partner. Vårt breda nätverk har varit en stor tillgång i det humanitära arbetet. Vi vet att lokala och religiöst förankrade organisationer ofta finns på plats före en katastrof och har möjlighet att fortsätta arbeta långsiktigt också efter en katastrof. De finns också ofta på svårtillgängliga områden, ofta där andra humanitära aktörer inte når fram. Vi är nöjda och stolta över de resultat som vi har bidragit till och det arbete som våra medlemsorganisationer och deras samarbetsorganisationer gör. SMR för nu en dialog med Sida kring vägen framåt, säger Charlotta Norrby som precis tillträtt som Generalsekreterare för SMR och som själv under många år arbetat på Sida.
Kritik mot processen
En stor del av kritiken handlar om hur frågan kommunicerats och att beslut fattats trots att en ny strategi inte är på plats. Ett första mail skickads från Sida den 7e juli där man till synes skickade samma standardsvar till flera organisationer, utan att komma ihåg att byta ut namnet på de mottagande organisationerna. Flera av de mail som Global Bar Magazine läst visar på ett högt och irriterat tonläge mellan Sida och organisationerna. I ett brev den 28e juli skriver Sida till en av organisationerna:
”Ett nytt 5 årigt humanitärt strategiskt partnerskap kommer inte inledas med de organisationer som visat påtagliga svagheter i 2 eller fler av ovan bedömningsprocesser. Svk har kommit ut som en av få organisationer med låga omdömen i samtliga 4 bedömningsprocesser.”
Trots detta säger Sida att något definitivt betslut ännu inte fattats (se separat artikel).
– Vi vänder oss också mot att detta beslut togs snabbt, innan den nya humanitära strategin är antagen och att underlaget skickades ut mitt under sommaren. Vi har fått flera mail, men ännu inget formellt beslut, vilket ökar förvirringen, fortsätter Erik Lysén.
Hur ska insatserna organiseras?
Frågan handlar delvis om hur det humanitära arbetet ska organiseras och genomföras. Ska några få stora jättar genomföra arbetet, eller är det bra med en mångfald av partners? Sen handlar det om pengar. I takt med att allt mer av biståndet styrs över till humanitära insatser blir dessa pengar allt viktigare för organisationernas finansiering av deras grundfunktioner. Henrik Fröjmark, konsult (med uppdrag för bland annat Svenska kyrkan) och utvärderare skriver så här på Facebook:
”Vad är rimligaste sättet att arbeta humanitärt? Stora internationella organisationer som kommer in i krisområden med hela maskineriet av externa insatser, eller genom att fokusera på lokalsamhällen och ”first responders” – det vill säga de människor som faktiskt bor där katastrofen inträffar redan från början. Både och tror jag. Båda är nödvändiga. Men det håller inte riktigt Sida med om.”
Erik Lysén menar att Sida med sitt vägval nu väljer att enbart luta sig mot de stora aktörerna, även om Sida framhåller att så kallade country-based pooled funds gör det möjligt för lokala aktörer att få humanitär finansiering. Men det är bara en liten andel som når de lokala aktörerna, anser han:
– De första sex månade är självklart oerhört viktiga, men samtidigt måste man ha ett längre perspektiv som innebär att en större del av resurserna kommer de lokala organisationerna till del. För om vi ser hur det fungerar i praktiken i t ex Beirut så görs ju det första, viktigaste arbetet av lokala kommittéer innan det internationella samfundet drar in. Och vi och flera andra organisationer arbetar också precis så, i vårt fall genom de många kyrkor i världen som vi samarbetar med. Det här är också i linje med vårt långsiktiga arbete där vi vet att flyktingsituationen inte är något övergående. När människor blir fast i flyktingläger i tiotals år så räcker det inte med att tänka på de första sex månaderna utan man måste se till helheten. Samtidigt finns det delar i Sidas bedömning som vi tar till oss, som att vi behöver systematisera resultatrapporteringen av vårt psykosociala arbetssätt i humanitära kontexter och att vi har varit långsamma med att komma in med ansökningar. Men det har skett en förbättring de senaste två åren, fortsätter Erik Lysén.
Plan International Sverige har på samma sätt som Rädda Barnen ett fokus på barns rättigheter, för Plans del ett starkt fokus på flickor. För organisationen innebär detta att 50 miljoner kronor per år nu försvinner:
– Vi är djupt bekymrade över beslutet som Sidas humanitära avdelning har fattat, eftersom det får konsekvenser för de barn och unga som vi arbetar för. I just kriser lägger Plan International extra vikt på de mest utsatta, vilket ofta är barn, ungdomar och flickor. Många av dem har nu fått sin livssituation dramatiskt försämrad på grund av pandemin då också ojämlikhet och könsbaserat våld ökar.
– Vi ställer oss frågande till att beslutet föregår den nya humanitära strategin och till att de som gjort utvärderingen av vår humanitära verksamhet inte kunnat göra en helhetsbedömning, eftersom fältbesök ställdes in på grund av pandemin. Bortsett från det välkomnar vi alla typer av granskningar och bedömningar. Vi vet att vi är en humanitär aktör som tillför värde genom att vi redan är på plats när kriser uppstår och att vi finns kvar när andra lämnar. Plan Internationals mervärde är inte bara de renodlade humanitära insatserna, utan också vårt långsiktiga utvecklingsarbete som binder samman det humanitära med barns rättigheter, gender och SRHR, säger Mariann Eriksson som är generalsekreterare för Plan Sverige.
Läs Sidas svar i en separat artikel.
David Isaksson
