Hongkong: protesterna fortsätter trots säkerhetslagar


Hongkong, bild från tidigare protester. Foto: Shutterstock

Många av de ledande i demokratirörelsen i Hong Kong har tvingats fly. Men trots de nya hårda säkerhetslagarna fortsätter protesterna. Så sent som den 7e september greps 300 personer vid en av de största demonstrationer som genomförts sedan lagarna infördes.
Men vilka möjligheter har demokratirörelsen? Och vad har hänt sedan lagarna infördes? Tomas Nordberg ger en bakgrund.

Den nationella säkerhetslagen i Hongkong trädde i kraft den första juli 2020 och innebär bland annat att livstidsstraff införs, samt att i fråga om allvarliga brott så kan misstänkta individer utlämnas till Fastlandskina för att ställas till rätta. Dessutom fastställer lagen ”olagliggörandet av terrorism, samverkan med annat land eller externa element som allvarligt kan hota nationell säkerhet, separatism (secession) och omstörtande verksamhet (subversion).” Straffskalan sträcker sig från tre år till livstids fängelse. Kina har skapat en nationell säkerhetsbyrå i Hongkong för att uttyda lagen. 

”Uppvigling” mot Kina eller Hongkong kriminaliseras och kinesiska myndigheter får tolkningsföreträde i fall som faller under lagen. Mediemagnaten Jimmy Lai arresterades den 10 augusti i syfte att utöka självcensuren och avskräcka andra medier. Säkerhetslagarna är ett försök att komma åt aktivister som verkar både inom och utom landet. Ett flertal länder, bl a USA, Australien, Storbritannien och Kanada, har ändrat sina reserekommendationer efter det att lagen tillkom. I praktiken innebär lagen att Hongkongs självständighet och att modellen ”Ett land, två system” inte längre existerar.

Omvärlden har reagerat på olika sätt. Taiwan skapade en särskild myndighet för att assistera aktivister som vill fly från Hongkong. Kanada, EU, Storbritannien och USA har fördömt lagen. USA har meddelat att de avslutar Hongkongs särskilda ekonomiska status och avvecklat exporten av militärutrustning samt reducerat Hongkongs möjlighet att utnyttja högteknologiska amerikanska produkter. FN:s råd för mänskliga rättigheter är oenat i sin syn på lagen; 53 stater stödjer den och 27 stater är emot den. De sistnämnda anser att Kina bör sanktioneras för landets politik i inte bara Hongkong utan också i Tibet och Xinjiang.

Journalister lämnat
Lagen har använts ett flertal gånger för att attackera fredliga demonstrationer och gripa individer. Tidningen New York Times har flyttat delar av sin personal från Hongkong till Sydkorea. Studenters yttrandefrihet har beskurits kraftigt. Kontoret för ”Skydd av nationell säkerhet” i Hongkong har tillkommit sedan lagen utfärdades. Dess medarbetare lyder ej under Hongkongs jurisdiktion och åtnjuter åtalsimmunitet. Agenterna som arbetar på kontoret ägnar sig åt trakasserier, fängslande av dissidenter och tortyr. Många personer har fällts för brott under den nationella säkerhetslagen när de har utövat sin yttrandefrihet. Och många invånare i Hongkong har avslutat sina konton på sociala medier för att inte riskera att bryta mot lagen. 

Politiska oppositionella grupper har lagt ner sin verksamhet. Under denna månad skulle val ske till Hongkongs lagstiftande församling (det har dock skjutits upp ett år, officiellt på grund av coronakrisen) och oppositionella kandidater har hotats med hänvisning till lagen. Beslutet att skjuta upp valet till församlingen innebär ett brott mot Hongkongs lagar som fastslår att ett parlament inte får sitta mer än fyra år

Kina har även i och med utfärdandet av lagen tagit sig rätten att censurera internet i Hongkong. Som en konsekvens har Facebook, Google och Twitter slutat att dela med sig av sina användardata till Hongkongs myndigheter. I slutet av augusti framkom att en lokalt baserad journalist har nekats visum för första gången, nämligen Aaron Mc Nicholas som arbetar för Hong Kong Free Press.

De nya säkerhetslagarna har samtidigt stärkt demokratirörelsen i Hongkong. Fler och fler av invånarna stödjer oppositionen, främst på grund av polisens många gripanden. Allmän rösträtt har stöd av en majoritet av befolkningen, liksom kravet på en oberoende utredning av polisens uppträdande vid protesterna. Men demonstrationerna har avtagit sedan lagens införande. Ett antal demokratiaktivister som har riktat kritik mot lagen har förbjudits att delta i de uppkommande valen. 

Experter hävdar att säkerhetslagen, som innebär ett brott mot Hongkongs grundlag från 1997 då staden övergick från brittisk till kinesisk kontroll, är ett försök att eliminera oppositionen. Apple Daily, de regimkritiskas viktigaste medieverktyg, har utsatts för polisräder. Inte bara Jimmy Lai, utan även hans medarbetare i ledningsgruppen för mediaföretaget har arresterats.. 

Riktade sanktioner
USA:s sanktioner infördes i förra månaden och är riktade mot Hongkongs politiske ledare Carrie Lam och tio andra personer som företräder den kinesiska staten, inklusive flera politiker i Hongkong. USA fryser alla dessa individers tillgångar i USA och förvägrar amerikanska medborgare att göra affärer med personerna på sanktionslistan. Experter har konstaterat att den nationella säkerhetslagen bryter mot överenskommelsen som ingicks av Storbritannien och Kina när Hongkong lämnades över 1997 och som ska är ämnad att gälla till 2047. Det står uttryckligen i denna pakt att Hongkong skall stifta de lagar som ska gälla i staden.

Lagen är en del av en medveten strategi från Kinas sida att decimera oppositionellas kritik av de styrande. Den självcensur som man hoppades åstadkomma är omfattande. Kinas agerande har mötts av internationella reaktioner. Nya Zeeland, USA, Australien, Frankrike och Kanada har meddelat att de avslutar sina utlämningsavtal med landet. Kina och dess företrädare i Hongkong söker stävja oppositionen genom att göra det olagligt att förorda att Hongkong ska vara fritt. Huvudanledningen till att lagen antogs i somras och att valet nu i september ställdes in var att man var orolig att oppositionen skulle vinna valet. 

Coronapandemin utgjorde ett lämpligt tillfälle för att tillkännage valets uppskjutande, utan att riskera massprotester på gatorna. Men enligt Hongkongs advokatsamfund var detta förmodligen en olaglig åtgärd, eftersom ett val inte får skjutas upp mer än 14 dagar. Det existerar lagar från den koloniala epoken som ger myndigheterna vidsträckta befogenheter med hänvisning till allmän säkerhet. Advokatsamfundet menar dock att modernare och mer specifika lagar bör ges företräde och att åberopandet av nödlagstiftning för att skjuta upp valet mycket väl kan visa sig vara lagstridigt.

Åtgärden att skjuta upp valet indikerar oppositionens substantiella faktiska makt. Självständighetsförespråkande grupper höll ett primärval i juli med röstdeltagande av fler än 600 000 invånare, vilket motsvarar en tiondel av Hongkongs röstberättigade. Regimen har kommit till insikt om den höga graden av mobilisering som införandet av lagen producerade och därför valt att skjuta på valet. När man förbjöd oppositionskandidater som Joshua Wong att kandidera stödde man sig på Hongkongs grundlag, den s k Basic Law, och påstod att de självständighetsförespråkande kandidaterna bröt mot den. Ironin i detta agerande är påtaglig eftersom den nationella säkerhetslagen i sig är en överträdelse av Basic Law. Genom att kringgå den juridiska apparaturen i och med senareläggningen av valet verkar Kina och dess företrädare som envåldshärskare.

Konflikt mellan supermakterna
Utvecklingen i Hongkong sker i en situation av en ökande konflikt mellan de två supermakterna USA och Kina. Kina har besvarat de amerikanska sanktionerna med egna sanktioner riktade mot elva amerikaner som till exempel Human Rights Watch’s direktör Ken Roth och senatorerna Marco Rubio och Ted Cruz. President Trump har å sin sida har beskyllt Kina för coronavirusets globala spridning. Och båda sidor har sanktionerat motparten för Kinas massinternering av muslimer i Xinjiang-provinsen. 

Överenskommelsen mellan Kina och Storbritannien som ingicks 1984 fastslog principen om ”ett land, två system”. Hongkongs invånare tillförsäkras yttrandefrihet och mötesfrihet i Hongkongs grundlag och rättighetsförklaring (Hong Kong Bill of Rights Ordinance från 1991). Den nationella säkerhetslagen resulterar i kriminaliseringen av fredliga möten och protester, och experter från FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter och FN:s råd för mänskliga rättigheter har uttryckt oro.

Frågan är bara om det kommer att stoppa Kina.

Tomas Nordberg

Previous Global Podd 28. Hjälp, hjälp! – Men hur hjälper vi bäst?
Next Iran avrättar brottaren Navid Afkari