Vilka städer i världen har sämst luft? Blir det bättre någonstans – och bryr sig ländernas politiker? Läs den senaste genomgången av luften vi andas.
Tillsammans med Kairo (första plats) och Delhi (andra plats), toppar ryska Krasnoyarsk istan över de tio just nu mest förorenade städerna i världen. Stora industriutsläpp och uppvärmning med kol är några av orsakerna till föroreningarna, som bidrar till livsfarliga levnadsförhållanden.
Detta enligt rankningen framtagen av det schweiziska teknikföretaget IQAir som är specialiserade på kontroll av luftkvalitet i världen.
Under årets kallare månader medför uppvärmningen av hus (ofta koleldning) att nivåerna av de giftiga föroreningarna höjs. Till det kommer stora industriutsläpp.
Luftföroreningarna, som mäts i enheten mikrogram per kubikmeter luft, PM2.5 uppgår enligt luftkvalitetsindex AQi i Kairo och Delhi just nu till nivåer över 240. För en jämförelse ligger nivån i Stockholm, som räknas till en av världens städer med renast luft, på 18. Enligt WHO räknas nivåer mellan 0 och 50 som bra.

1. Kairo
Luft från öknen för med sig damm och sand när den blåser in över Kairo och har en stor påverkan på stadens luftkvalitet med nivåer som enligt IQAir i januari 2026 klassas som farliga. Förutom dess geografiska läge påverkas Kairo även av den snabba utvecklingen relaterat till stadsbyggen. Omvandlingen har fört med sig industriella föroreningar med luftburna tungmetaller och ökade trafikutsläpp. Områden blir mer tätbefolkade och tidigare jordbruksmarker bränns. Förbränningen av risstrån för särskilt med sig ökade halter av PM2.5. Myndigheten för förvaltning av avfall i Egypten (WMRA) antog förra året en rad åtgärder för att minska utsläppen. Bland annat satsningar för att samla in risstrån för att undvika förbränningen.

2. Delhi
Luften i Delhi är sedan år tillbaka mycket förorenad. Dess PM2.5 nivåer är tiotals gånger högre än de nivåer WHO klassar som acceptabla. På grund av det tjocka röktäcket som ligger över staden avråds invånarna att vistas utomhus. Orsakerna till den dåliga luften är en kombination av trafikutsläpp, bränsle med kol och ett stort antal industrier. Förbränning av rester från skördar är också en bidragande faktor och under vintern leder stillastående luft även här till bildandet av smog som täcker huvudstaden.

3. Krasnoyarsk
Sibiriens andra största stad Krasnoyarsk räknas just nu som en av de mest förorenade i världen. Staden som har en stor produktion av aluminium är starkt beroende av eldning med kol. Belägen i en dal med stillastående luft samlas föroreningarna och bildar en dimma av tjock luft. Industrianläggningar och värmesystem eldade med kol bidrar till höga utsläpp.
Fyra miljoner dör av luftföroreningar
Enligt en färsk rapport från WHO kan 4,2 miljoner dödsfall globalt varje år härledas direkt till luftföroreningar utomhus. Partiklarna, PM2,5 kan tränga sig igenom lungorna och via blodet nå kroppens vitala organ. Därför kan exponeringen för dålig luft leda till en mängd livsfarliga tillstånd såsom cancer, stroke och sjukdomar i hjärta, kärl och i kroppens andningsorgan. Även vid lägre koncentrationer av PM2,5 kan hälsoeffekterna vara negativa, vilket har gjort att WHO sänkt sina riktvärden för luftkvalitet. 99 procent av världens befolkning lever i områden där koncentrationen överstiger WHO:s riktvärden. PM2,5-nivåerna är ungefär tre gånger högre i låg-och medelinkomstländer som i höginkomstländer. Sydostasien, Afrika och östra medelhavsländerna är värst drabbade av dålig luftkvalitet.
…men det finns hopp
Trots föroreningar globalt finns det enligt FN hopp om en vändning då forskare rapporterar om lägre utsläpp i både Kina och i Europa än tidigare år. Enligt WHO orsakar luftföroreningar i Kina två miljoner dödsfall per år, varav hälften sker på grund av förorenad utomhusluft. En miljon människor dör årligen av föroreningar i hemmen där farligt bränsle används för bland annat matlagning, och särskilt skadligt är dessa för barn. Men nu tycks planteringen av träd och parker i exempelvis Shanghai ha lett till att luften har förbättrats. Dessutom ökar antalet elbilar, vilket ytterligare minskat utsläppen. Metoder för matlagning med renare bränsle är relativt billiga och om fler nås av informationen om dessa metoder kan hälsan i inomhusmiljöer påverkas avsevärt.
Den internationella luftkonvention från 1979, där Europa och Nordamerika ingår, reglerar hur föroreningar ska hanteras. 51 länder förbinder sig enligt avtalet att hålla sig till utsläppsgränser. Tack vare konventionen har luftkvaliteten förbättrats regionalt och räddat hundratals liv. I Europa har den också lett till en förlängning av den förväntade livslängden. I Syd- och Ostasien vill nu allt fler regioner ta del av de modeller som konventionens framgångar bygger på.
Alexandra Cwikiel
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|