Mali: Jihadister blockerar huvudstaden 


Sportpalatsen i Bamako. Foto: Shutterstock.

Malis huvudstad blockeras av jihadister som stoppar transporter av bensin och förnödenheter. Samtidigt växer jihadisternas kontroll över andra regioner. Nyligen avrättade de en 20-årig kvinnlig influencer och TikTokare. Kommer militärjuntan i Mali att falla?

Säkerhetskrisen i Mali har förvärrats sedan september då landet utsatts för en total blockad av jihadistgruppen Groupe de soutien de l’islam et des musulmans GSIM (ansluten till Al-Qaïda under namnet Jama’at Nusrat al-Islam wal-Muslimin (JNIM)) genom attacker mot tankbilar med bränsle, vars import en inlandsstat som Mali är helt beroende. Nyligen har samma grupp attackerat nordvästra Nigeria från gränsområdet i grannlandet Niger och hotar också norra Benin. (attacken i norra Nigeria ledde till att USAs president Trump felaktigt spred ryktet om muslimsk attack på kristna) USA, Storbritannien och nyligen Frankrike har beordrat icke nödvändig ambassadpersonal att lämna landet.

I samband med den allt svårare säkerhetskrisen har FN:s generalsekreterare Antonio Guterres inför säkerhetsrådet vädjat till Sahelstaterna om att sätta sina interna konflikter åt sidan mot bakgrund av exploderande attacker från jihadistgrupper i en region med stor humanitära kris.  

– Det är absolut nödvändigt att bygga en plattform för samarbete mellan underrättelse och säkerhetstjänsterna, sa Guterres bland annat. Han bjöd in till enighet mellan länderna i ECOWAS och Sahelstaterna allians AES (Mali, Burkina Faso och Niger som alla styrs av militärjuntor) samt Mauretanien, Algeriet och Tchad. 

Inför FN:s Säkerhetsråd sade ordförande i ECOWAS kommission Omar Alieu Touray från Gambia att det är nödvändigt att återupprätta det förlorade förtroendet genom att dela underrättelse information och genomföra gemensamma gränspatrulleringar. Det behövs en freds- och motståndspakt mellan ECOWAS, FN och Afrikanska Unionen, AU, menade han. 

Allt fler jihadistattacker

Antalet jihadistattacker har exploderat de senaste sex åren, från 1 900 attacker 2019 till mer än 5 500 under 2024 och hittills 3 800 under 2025. Totalt hart över 76 000 människor dödats. Allt detta inom ett geografiskt område två gånger så stor som Spanien, enligt en analys från franska nyhetsbyrån AFP, baserad på data från NGO Acled (oberoende organisation som följer och analyserar data från konflikter). 

Samtidigt så är de humanitära behoven stora. Regionen bedöms behöva internationellt finansiellt stöd om 4,9 miljarder dollar i humanitärt stöd under 2025, enligt FN:s generalsekreterare, men hittills har mindre än en fjärdedel samlats in och endast 16 procent av behovet för Mali.

Sedan september är södra Mali utsatt för att en blockad av GSIM-gruppen, ledd av Iyad Ag Ghaly, en av de få äldre överlevande tuaregrebeller som blivit jihadist. Blockaden är riktad mot ekonomisk infrastruktur, men än mer mot import av bränsle, som Mali är helt beroende av. Tankbilar har satts i brand och persontrafik med bussar stoppats. Och utan bensin – ingen el och inga transporter. Många skolor har också tvingats stänga. GSIM-gruppen verkar dock inte i nuläget vare sig kunna eller vilja ta makten över huvudstaden Bamako. 

Sedan september genomför GSIM gruppen väpnade operationer, en ekonomisk jihad, som syftar till att paralysera huvudstaden och dess tre miljoner invånare. Efter att först ha siktat in sig på Kayes- regionen i väster, Malis ekonomiska lunga, genomför de sedan september en blockad för import av bensin, bränsle genom att attackera och bränna tankbilar som kommer in från grannländerna Senegal och Côte d’Ivoire.

Enligt uppskattningar kommer bara 200 till 300 tankbilar till Bamako varje vecka, jämfört med 1 200 före blockaden. Även om situationen förbättrats något på den senaste tiden genom konvojer under militär skydd, är läget svårt. Bensinstationer har slut på bränsle, långa köer bildas och priset på svarta marknaden skjuter i höjden. Ekonomin går på sparlåga och det folkliga missnöjet stiger.

Flera stora städer i mellersta Mali som Mopti är utan elektricitet sedan en månad tillbaka. Det jihadistiska trycket gör att vissa observatörer förutspår att Bamako kan komma att gå samma öde som Kabul där talibanerna tog makten 2021 och Damaskus där jihadistgruppen Hayat Tahir Al-Cham tog makten 2024. 

Bensinmack i Bamako. Foto: Shutterstock.

Förstärkningar från Burkina Faso

GSIM sägs ha fått förstärkningar från Burkina Faso för att upprätthålla blockaden runt Bamako. Ett mindre antal stridande har lyckats infiltrera staden, vilket det dubbla attentatet i september 2024 av flygplatsen och gendarmeriets skola, då minst 70 personer dödades, vittnar om.

Varken de tidigare franska styrkorna eller den nuvarande militärjunta som betonar Malis suveränitet – stödd på ryska styrkor och vapen – har kunnat stoppa GSIM gruppens framfart. Tolv år efter den franska “Serval” styrkan framgångsrika befrielse av det ockuperade norra Mali och fem år efter general Assimi Goitas statskupp i augusti 2020, utöver GSIM-gruppen ett starkt tryck på Bamako. Framgångarna är odiskutabla och resultatet av en väl genomtänkt strategi som tålmodigt satts i bruk. De ryska militära rådgivarna inom nuvarande Africa Corps, som ersatt Wagnergruppen, har hittills förhållit sig relativt diskret och inte kunnat bryta jihadistblockaden. 

Genom bensinblockaden runt Bamako fullföljer GSIM sin taktik att tvinga Malis armé att förflytta trupper söderut och därmed tunna ut säkerhetsskyddet i mellersta och norra delen av landet. “Jihadisterna försöker nå en punkt där det militära styret riskerar att falla”, enligt Jean-Hervé Jézéquel, Sahelspecialist i International Crisis Group. En större attack mot en strategisk punkt, för att skapa panik och ytterligare försvaga juntan, kan inte uteslutas. Flygplatsen i Bamako har identifierats av amerikanska underrättelser som ett potentiellt mål, vilket lett till att flera Västländer uppmanat sina medborgare att lämna Mali.

Mariam Cissé, collage från Twitter/X.

Kvinnlig TikTok-are avrättad

En annan händelse som upprört många är jihadisternas avrättning av Mariam Cissé, en ung kvinna i 20-årsåldern som också var välkänd på sociala medier. Aldrig tidigare har en kvinna avrättats av jihadister i Mali. 

Mariam Cissé avrättades i början av november inför en folkmassa på torget i sin by Tonka, nära Timbuktu i norra Mali av jihadister knutna till GSIM, anklagad för att stödja Malis armé. Mariam Cissé var en lokal celebritet med över 100 000 följare på Tiktok, där hon visade humoristiska korta videon om livet i sin by. Man ser henne dansa, ordna frisyren och tom bada i Nigerfloden, vilket blev för mycket för de renläriga jihadisterna.

Skapa islamistvänlig makt

De flesta bedömare i regionen menar dock att det är föga troligt att GSIM kommer att försöka genomföra en offensiv mot Bamako. De har varken militär kapacitet eller tillräcklig politisk förmåga att styra landet. I stället spekulerar många att de skulle försöka att medverka till att militärjuntan med general Goita faller samman och ersätta den med en ny makt som är mer islamistvänlig. Enligt en före detta minister som uttalat sig anonymt för Le Monde, skulle förebilden vara 2012 då flera jihadistgrupper, varav några ledare ingår i dagens GSIM, utan motstånd hade erövrat och administrerat norra Mali under nio månader innan regionen befriades av franska trupper på inbjudan av Malis dåvarande civila regering. Minnet från denna svarta period, då brott mot sharialagar straffades brutalt, har lämnat tragiskt minne hos många i Malis befolkning. Ett decennium senare försöker GSIM visa upp en mer positiv bild inför lokalbefolkningen, jämfört med de övergrepp som rapporterats utförda av Malis armé understödd av ryska rådgivare. Jihadistgruppen försöker att presentera sig som försvarare av landsbygdsbefolkningen, att garantera den sociala och säkerhetsmässiga ordningen i de områden den kontrollerar.

GSIM har inlett diskussioner med Front de libération de l’Azawad (FLA), den dominerande tuaregrebellgruppen som kräver självständighet för norra Mali och överväger att överge sin lydnad till Al-Qaida och enbart koncentrera sig på kampen i Mali. 

Ett tecken på GSIM geografiska utbredning är att flera etniska grupper är representerade i dess ledning. Det finns Touareger och Araber i norr, men också Peuls, vars främsta ledare är imamen Amadou Koufa som bildat ett kalifat i mellersta Mali. Även en ledare som Nabi Diarra, från den dominerande gruppen Bambara i söder, är en stigande person inom jihadistgruppen. GSIM inför redan sharialagar i flera områden i norra och mellersta Mali. Det sker nu även i söder där vägskatter tas upp och kvinnor tvingas bära heltäckande slöja och sitta åtskilda från män under bussresor.

Al-Qaidas filial i Sahel har även byggt upp en imponerande kassa baserad på den krigsskatt man utkräver. Enligt uppgifter i Le Monde har frågat, skulle en rekordhög lösensumma om cirka 50 miljoner USD ha betalats i utbyte mot att gruppen i slutet av oktober släppte en medlem av den styrande familjen Al-Maktoum i Dubai som tillfångatogs i september.  

Trots att general Assimi Goita visat prov på att överleva flera kriser sedan 2020 verkar han nu stå mot väggen. “Spänningen växer inom armén. Om blockaden består kan det framkalla oro i leden”, säger en officer anonymt, enligt Le Monde. 

Dessutom tillkommer den försämrade relationen till den mäktiga grannen Algeriet, som Mali anklagar stödja GSIM-gruppen. Isolerat på ett regionalt plan i Västafrika kan Mali bara räkna med Burkina Faso och Niger som sina allierade inom AES. Afrikanska Unionen varnade i början av november för den snabbt försämrade säkerhetssituationen och menade att den är tillräckligt oroande för att “påkalla en skyndsam internationell aktion”.

I dagens förvärrade säkerhetssituation med risk för en total ekonomisk kollaps tillsatte juntaledaren Assimi Goita i slutet av oktober general Famouke Camara från nationalgardet för att leda en speciell operation “Fuka Kéné” (glänta på bambaraspråket) för att bryta blockaden och vinna “Bensinkriget” genom militärt skydd av konvojer med tankbilar. Enligt en militärkälla, kontaktad av Jeune Afrique, har resultat börjat synas. Allt fler tankbilar kommer fram till Bamako och flera terrorister neutraliserats på huvudvägen mellan Mali-Sénégal och Mali-Côte d’Ivoire.

Hans Eriksson
Utvecklingsekonom och statsvetare, Västafrikakännare

Läs också

Uppläsning av artikel

GRATIS NYHETSBREV – ANMÄL DIG HÄR!

* indicates required

Global Bar Magazine följer utvecklingen i världen. Du får våra senaste rapporteringar direkt i din inkorg.

Dina uppgifter används endast för att ge dig nyheter från Global Bar Magazine och Global Bar. Du kan avbryta din prenumeration genom att klicka på unsubscribe-länken i sidfoten på nyhetsbrevet.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.