DEBATT. Om vi vill värna demokratin räcker det inte att bara investera i vår egen – vi måste också stödja andra demokratier. I detta spelar biståndet till oberoende medier en viktig roll – och det behöver öka. Det skriver Jesper Højberg, chef för den danska organisationen IMS.
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarens egna.
Oberoende medier är ekonomiskt pressade världen över, samtidigt som sociala medier i praktiken har monopol på annonsintäkter. Public service-journalistik trängs undan av medvetet manipulerande och polariserande innehåll. De stora sociala mediejättarnas flöden av oredigerat material, distribuerat med kommersiella algoritmer, försvårar möjligheten att fatta informerade beslut, skadar ungas psykiska hälsa och urholkar förtroendet för myndigheter. Falsk information sprids sju gänga snabbare än fakta.
Fri journalistik är helt avgörande för att skydda våra samhällen mot den här typen av påverkan.
I Moldavien lyckades en koalition av medier, myndigheter och civilsamhällesorganisationer hindra att folkomröstningen om EU kapades av rysk desinformation och propaganda. Genom en samordnad insats, där man bland annat använde artificiell intelligens för att ligga steget före de narrativ som ryska aktörer försökte sprida, kunde destabiliseringen stoppas. Erfarenheten från Moldavien visar hur avgörande det är att satsa på tekniska verktyg för medier – och på nya strategiska samarbeten mellan lokala redaktioner, civilsamhället och myndigheter.
Globala och lokala lösningar
I både rika och fattiga länder hotas lokala, oberoende medier i dag av nedläggning. Men det finns ljusglimtar. Bland flera FN- och EU-länder, däribland de nordiska, växer nu stödet för att stärka det som med ett något byråkratiskt språk kallas för informationsintegritet.
Det handlar om att arbeta med alla de delar som tillsammans skapar ett fungerande informationsflöde och garanterar tillgång till tillförlitlig information.
På IMS arbetar vi särskilt med länder där demokratin är skör, och där ser vi att även små, lokalt förankrade medier – trots begränsad handlingsfrihet – kan hålla lokala makthavare ansvariga. Fria lokalmedier utgår från människors vardag och behov och är i praktiken det mest effektiva skyddet mot desinformation. FN har dessutom fastslagit att oberoende medier är en förutsättning för all annan utveckling, även inom områden som klimat, utbildning och hälsa.
I den bästa av världar skulle fria medier ses som den samhällsbärande grundfunktion de är – lika nödvändiga som sjukvård, utbildning och infrastruktur. Den insikten finns redan i Norden, med vår public service-modell.
Bättre riktade satsningar
Om vi vill värna demokratin räcker det inte att bara investera i vår egen – vi måste också stödja andra demokratier. De är sammanlänkade, precis som våra informationsnätverk. Trots detta är det globala stödet till medieutveckling fortfarande mycket litet, även inom Europa: endast 0,5 procent av det internationella utvecklingsstödet går till fria medier.
Eftersom både biståndsmedel och offentliga budgetar är under hård press, måste resurserna användas där de gör störst nytta. Satsningarna måste vara strategiska och innovativa. I längden måste medier kunna stå på egna ben med hållbara affärsmodeller, men även i rika länder som de nordiska är stödet till medier nödvändigt för att bevara ett medielandskap som kan verka lokalt och bevaka det som sker i människors närmiljö.
Alternativa plattformar
Ett av de största och tydligaste misstagen är att vi – i både rika och fattiga länder – har låtit en liten grupp mycket mäktiga aktörer ta kontroll över den centrala infrastrukturen på internet.
I Tanzania har ett framåtblickande alternativ vuxit fram. JamiiAfrica har skapat den sociala plattformen JamiiForums, som i dag har lika många – om inte fler – användare än Facebook.
Plattformen fungerar som ett fritt forum där samtalen modereras av människor med förankring i lokalsamhället. Men den går längre än så: JamiiAfrica för regelbundet vidare användarnas åsikter, oro och krav till ansvariga beslutsfattare – och pressar dem att agera. Modellen har blivit en stor framgång och JamiiAfrica arbetar nu för att sprida konceptet till fler länder i Östafrika.
Jag har inga illusioner om att reglering eller stora bidragspengar ensamt ska lösa mediesektorns problem. Det som främst behövs är nya idéer, internationella samarbeten och genomtänkt uppskalning av de mest effektiva tekniska och praktiska lösningarna. På det sättet kan vi åstadkomma mer – även med begränsade resurser. Och det brådskar. För utan fria medier förlorar vi inte bara den globala dialogen – vi förlorar demokratin.
Därför bör de nordiska länderna nyttja sin starka tradition av press- och yttrandefrihet för att gå före i arbetet med att skydda och stärka det som kallas informationsintegritet, bland annat genom att stödja alternativa sociala medier och investera i lokal journalistik.
Jesper Højberg
Chef för International Media Support (IMS).
Copenhagen Conference on Information Integrity hålls den 11–12 november i Köpenhamn. Konferensen fokuserar på skalbara lösningar som kan säkerställa fria mediers överlevnad, göra journalistyrket säkrare och utveckla teknik som ger människor bättre tillgång till oberoende och tillförlitlig information. Den arrangeras av Danmarks utrikesministerium, IMS och DDI.
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
