Allt mer bistånd fasas ut från konfliktländer där situationen när det gäller mänskliga rättigheter är särskilt svår. Det senaste i raden av dessa är Myanmar.
– Det är nästan utan undantag låginkomstländer och så kallade sköra konfliktstater som man fasat ut biståndet i, säger den tidigare Sida-chefen Göran Holmqvist.
Den 11 september beslutade regeringen att utvecklingsbiståndet till Myanmar helt ska avvecklas. Det möttes av stark kritik från ett flertal organisationer som arbetar med demokratiutveckling i landet, något Global Bar Magazine tidigare rapporterat om.
I ett mail till redaktionen motiverar bistånds- och handelsminister Benjamin Dousas pressekreterare beslutet på följande sätt.
“Förutsättningarna för att bedriva utvecklingssamarbete i Myanmar har successivt förändrats sedan militärjuntan tog över makten 2021. Svenskt utvecklingssamarbete ska bedrivas där det har möjlighet att bidra till goda och hållbara resultat.”
Beslutet är en del av en större trend där regeringen avslutar samarbeten med de länder som vi tidigare haft en uttalad strategi för. Tidigare har Sverige haft strategiska samarbeten med 37 länder. Det senaste ett och ett halvt åren så har regeringen beslutat att avveckla åtta av dem.
“Regeringen fortsätter att reformera det svenska biståndet och ser kontinuerligt över dess geografiska som tematiska fördelning,” skriver Benjamin Dousas pressekreterare.
Men enligt den tidigare Sida-chefen Göran Holmqvist så finns en tydlig trend gällande vilka länder som påverkas.
– Det är nästan utan undantag låginkomstländer och så kallade sköra konfliktstater som man fasat ut biståndet i, säger han.
Sköra konfliktstater är ett internationell definition av ett land där staten är så svag att den inte kan eller vill uppfylla medborgarnas praktiska, rättsliga eller mänskliga behov. Av de åtta länder där Sveriges regering beslutat att avveckla samarbetet så är endast Kambodja inte på den officiella listan av sådana länder.
Göran Holmqvist tror att skälet till att avvecklingen i hög grad sker i dessa stater är att det kan vara svårare att jobba effektivt med bistånd i länder som är odemokratiska eller dåligt organiserade. Det kan också vara svårt att se till att biståndet kommer rätt.
– Ibland kan man använda argumentet “vi inte ska använda bistånd till dåliga regeringar.” Men det bistånd som vi haft till platser som Myanmar har ju inte handlat om att stötta den kritiserade regimen. Det har handlat sånt som att stödja journalister och yttrandefrihetsaktivister.
Besluten från regeringen har kommit i samband med att världsbanken larmat om att extrem fattigdom ökar i konfliktdrabbade länder och vädjat världssamfundet om att fortsätta ge bistånd till de mest drabbade länderna.
Göran Holmqvist betonar också att det är väldigt hastiga avvecklingar av bistånden som besluten innebär. I de flesta beslut som kommit de senaste åren har Sida givits ett år att helt avsluta sina samarbeten. Under den senaste stora avvecklingen av svenska bistånd mellan 2006 och 2013 fick de flesta projekten minst tre år att avveckla.
– Konsekvensen blir ju i många fall att man tvingas säga upp avtal och många verksamheter kommer inte hinna hitta ny finansiering innan Sverige drar sig ur. Massor med människor kommer blir drabbade men det lämnar också fältet fritt för andra aktörer att ta utrymmet. I Mali och Burkina är Ryssland nära till hands men även olika jihadistgrupper, säger Göran Holmqvist.
Skälet till att bistånden till flera länder avvecklas är att mer pengar ska frigöras till arbete i Ukraina.
“Ukraina är den viktigaste bistånds- och utrikespolitiska prioriteringen just nu och kommande år. Stödet till Ukraina och dess närområde är existentiellt för Europa. Sverige behöver därför fortsätta omläggningen av biståndet inom alla områden för att få fram resurser och stärka stödet till Ukraina. Prioriteringen av Ukraina innebär oundvikligen ett minskat bistånd till andra regioner och länder,” skriver Benjamin Dousas pressekreterare i mailet.
I Ukraina ska pengarna gå till att öka landets motståndskraft mot Ryssland, hjälpa det närma sig EU och hjälpa återuppbyggnad av förstörd infrastruktur. Landet ska också få humanitärt stöd.
I pressmeddelandet från regeringen där beslutet att avveckla biståndet till Myanmar betonar de också att det humanitära biståndet till landet inte kommer att minska.
Regeringens beslut om att avskaffa biståndet till Myanmar har väckt reaktioner hos organisationer som jobbar med demokratiutveckling i landet. Human Rights Myanmar som samlar många som arbetar med mänskliga rättigheter i landet (och som inte själva får svenskt stöd) skriver på sin hemsida:
Sättet på vilket Sverige drar sig tillbaka är lika skadligt som beslutet i sig. Ett fullständigt, ensidigt och snabbt utträde, särskilt utan meningsfull samråd med lokala intressenter, strider mot andan, om inte bokstaven, i etablerade internationella normer för ansvarsfullt bistånd.
Även från den politiska oppositionen har det riktats kritik. Lotta Johnsson Fornarve från Vänsterpartiet är en av dem som reagerat:
“Det är skandalöst att Sverige fasar ut stödet till organisationer som jobbar för demokrati och mänskliga rättigheter i Myanmar i en situation när det behövs mer än någonsin. Demokratirörelsen behöver mer stöd inte mindre för att försvaga militärjuntan och bana väg för en fredlig och verklig demokratisk utveckling i landet,” skriver hon i ett mail till redaktionen.
Och på LInkedIn skriver socialdemokraternas biståndspolitiska talesperson Olle Thorell:
Regeringen säger att det inte går att göra skillnad. Men sanningen är den motsatta: Sveriges långsiktiga stöd har varit avgörande för att demokratirörelsen kunnat hålla stånd. Att vi lämnar nu är inte bara ett svek mot Myanmars folk – det är en gåva till juntans allierade i Moskva och Peking.
Ida Thunborg
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
