DEBATT. Trots att världen vädjat till Sverige att ta emot skadade barn från Gaza vägrar den svenska regeringen att följa Spaniens och Irlands exempel. Den svenska regeringens agerande är ett svek mot barnen, skriver Martina Hibell och Therese Hartman Liungman från Barnfonden.
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarnas egna.
Barn dör av svält i Gaza och den humanitära krisen är total. Våra kollegor på plats beskriver situationen som katastrofal – med brist på förnödenheter, läkemedel och trygga tillflyktsplatser.
Ännu finns ingen ljusning: humanitära organisationer saknar tryggt tillträde och möjlighet att verka på plats. I kombination med tomma medicinlager, överbelastade sjukhus och attacker mot vårdinrättningar är det nästintill omöjligt att ta hand om ens en bråkdel av de skadade.
Vården finns – men regeringen förblir passiv
Det internationella samfundet vädjar till den svenska regeringen att ta emot patienter från Gaza. I Sverige har föreningen Sjukhusläkarna skrivit ett öppet brev där de, med stöd av EU, WHO och FN, kräver att regeringen säger ja: “Underskatta inte sjukvårdspersonalens vilja att rädda liv, utan ge oss möjligheten.”
Karolinska sjukhuset och Aleris har tydligt uttryckt att de har resurser att ta emot patienter från Gaza. Men så länge den svenska regeringen passivt står fast vid sitt nej, sviker Sverige barnen.
Motargumenten håller inte
Ett argument som framförts mot att ge palestinska barn vård i Sverige är att det är osäkert om de kan återvända. Men vad vill individuella Gazabor? Stanna och riskera död eller livslånga skador, eller evakueras och få adekvat sjukvård men kanske aldrig kunna komma tillbaka? Att neka människor vård utifrån gissningar om vad som är bäst för dem går emot en av grundpelarna inom humanitärt arbete, nämligen att lyssna och agera på människors egna behov och önskemål. När svenska vårdplatser faktiskt finns berövar sådana argument palestinier deras rätt att bestämma – bokstavligen – över sina egna liv.
Ett annat motargument är att de relativt få personer som räddas riskerar att ta fokus från det internationella tryck som behövs på Israel för att respektera humanitär rätt. Men det är en falsk dikotomi att påstå att det skulle vara oförenligt att agera för vård och att agera för humanitär rätt och vapenvila. Antagandet lamslår insatser som kan rädda liv. Bland andra visar Spanien och Irland att det går att ta emot patienter från Gaza och samtidigt sätta hög press på Israel. Spanien tog för ett år sedan emot 16 patienter, varav 15 barn, samt 25 förmyndare. Den spanska regeringen var samtidigt tidig med att kräva att EU upphäver sitt associationsavtal med Israel. Nyligen välkomnade Spanien ytterligare 13 barn med skador från Israels attacker. I likhet med Spanien tar även Irland emot patienter från Gaza och är samtidigt det första EU-landet att förbjuda all import från illegala israeliska bosättningar.
Vi kan och måste göra både och
I ljuset av de internationella påtryckningar som skett och att svenska vårdgivare faktiskt står redo att agera menar vi på Barnfonden att den svenska regeringen måste agera. Flera andra medlemsstater inom EU har redan gjort det, samtidigt som de dessutom fortsatt sätta press på Israel. Även Sverige kan och bör göra båda delar. Att vårda patienter i nöd och samtidigt kräva vapenvila och säker tillgång för nödhjälp är inte bara möjligt – det är nödvändigt.
Martina Hibell
generalsekreterare för Barnfonden
Therese Hartman Liungman
medlem i Barnfondens styrelse
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
