Debatt: Sex steg för att bryta sig loss från biståndsberoendet 

DEBATT. Det är hög tid att Globala Syd frigör sig från biståndsberoendet. Här är sex steg på vägen, skriver forskaren och skribenten Themrise Khan. 

Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarens egna.

Artikeln publicerades ursprungligen i The New Humanitarian. Läs originaltexten här.

Om det Globala Syd i dag upplever att man enbart reagerar på biståndskriser snarare än att styra sin egen utveckling, ligger ansvaret inte bara hos det mäktigare Globala Nord – utan även hos dem själva. Under alltför lång tid har många mottagarländer agerat som om de inte kan fungera utan externt stöd. Detta beroende har blivit en självklarhet, så länge pengarna fortsatt att flöda in.

Detta inlärda beroende är just anledningen till att vi inte bör eftersträva en reform eller omprövning av biståndet – utan ett tydligt avslut.

Låt mig förtydliga: Detta innebär inte att alla flöden av resurser från nord till syd måste upphöra. Det betyder däremot att samarbeten för ekonomisk utveckling, demokratisk samhällsstyrning och humanitärt stöd inte längre bör vara beroende av biståndsbudgeten. I stället bör dessa relationer bygga på ett ömsesidigt utbyte – av varor, tjänster och solidaritet – mellan jämbördiga parter. Det som i dag kategoriseras som ”utvecklingsbistånd” eller ”humanitärt bistånd” bör i stället ses som en del av varje lands nationella ansvar eller som resultatet av mellanstatlig solidaritet, snarare än som en produkt av en biståndsindustri. Båda formerna av stöd har legitimitet – men bör utformas och förvaltas nationellt.

För att återta kontrollen över sina egna finansiella flöden och omvandla neddragningarna i bistånd – som de som beslutades under Donald Trumps administration – till ett avstamp för självständighet, kan det Globala Syd vidta följande sex åtgärder:

1. Skapa ett bättre förhandlingsläge gentemot givarna

Genom att inte bidra med vare sig ekonomiskt eller mänskligt kapital till biståndsprogram har mottagarländerna förlorat inflytande över hur pengarna används – och över sina egna utvecklingsmål. All extern finansiering, oavsett syfte, bör därför baseras på ett ömsesidigt partnerskap. Mottagarländerna kan exempelvis bidra proportionellt utifrån sin BNP, eller erbjuda andra resurser som humankapital eller varor i utbyte mot stödet. Detta ger båda parter större inflytande – och stärker ländernas motståndskraft om biståndet skulle upphöra.

2. Finansiera civilsamhället med inhemska resurser

Civilsamhället spelar en avgörande roll i att granska makten och verka för rättvisa och jämlikhet – vilket också gör det till ett mål för repressiva regeringar. Beroendet av utländsk finansiering används ofta för att misstänkliggöra organisationer som arbetar för förändring. Även oberoende grupper dras med i detta. De verkligt framåtblickande rörelserna – fackföreningar, identitetsbaserade grupper och politiska aktivister – måste därför ges möjlighet att växa genom inhemska insamlingsinitiativ och ett stärkt internationellt opinionsarbete.

3. Prioritera handel och bilaterala samarbeten framför multilateralism

För att skapa nya marknader och minska beroendet av traditionella partners måste regionala och nationella handelshinder rivas. UNCTAD uppskattar att ett ökat interafrikanskt handelsutbyte kan generera 20 miljarder dollar årligen. Parallellt behöver regional industri byggas upp inom nyckelsektorer som jordbruk, läkemedel och tillverkning – för att minska importberoende och skapa inhemsk tillväxt. Ett exempel: PEPFAR-programmet gav visserligen livräddande behandling, men gynnade samtidigt västerländska läkemedelsföretag ekonomiskt. Framtida handelsrelationer måste istället formas på det Globala Syds egna villkor.

4. Skapa ett ramverk för inhemsk filantropi

Filantropi finns inte bara i det Globala Nord. Många länder i Syd har en stark tradition av religiöst eller socialt givande. Enligt Global Philanthropy Tracker 2023 tillhörde 16 av 47 kartlagda filantropiska nationer det Globala Syd. För att detta ska kunna spela en mer avgörande roll i utvecklingen behöver regeringar skapa gynnsamma villkor för filantropiska stiftelser, diasporaorganisationer och civilsamhällesfinansierade initiativ. Då kan inhemska resurser användas till att bygga framtiden – på hemmaplan.

5. Omfördela resurser från militären till samhällsutveckling

I många länder ökar militärutgifterna – samtidigt som investeringar i utbildning, hälsa och forskning står stilla. SIPRI visar att Afrikas militärbudget ökade med 3 procent 2024. Mexiko ökade sina militärutgifter med hela 39 procent. Dessa prioriteringar måste ifrågasättas. Det handlar inte nödvändigtvis om fullständig demilitarisering, utan om att avpolitisera budgetprocessen så att resurser fördelas till samhällets behov – inte till militära ambitioner.

6. Minska skuldbördan – och bygg upp finansiell självständighet

Även om skuldavskrivning är en viktig fråga – särskilt med tanke på IMF:s roll i att upprätthålla en skuldspiral – handlar det också om att hushålla med befintliga resurser. Det Globala Syd måste själva se till att nya lån inte leder till beroende, och att investeringar i stället riktas mot sådant som skapar intäkter: rättvis beskattning, reglerad företagssektor och satsningar på humankapital. Samtidigt måste fokus ligga på medborgarnas behov – inte elitens vinster.

Tiden är inne för förändring

De här idéerna är inte nya. Men deras genomförande har hindrats – av maktkoncentration i Nord, korruption och vanskötsel i Syd, samt postkoloniala strukturer. Den globala kris vi nu upplever visar dock tydligt att nya vägar är nödvändiga. Det Globala Syd har fortfarande möjligheten att formulera sin egen framtid. Men då krävs det att man agerar – innan dessa möjligheter försvinner helt.

Themrise Khan
Oberoende forskare, skribent och analytiker med över 30 års erfarenhet av biståndssektorn.
Medredaktör till boken White Saviorism in International Development: Theories, Practices and Lived Experiences (Daraja Press, 2023)

Översättning och bearbetning: David Isaksson.

The New Humanitarian ansvarar inte för eventuella fel i översättningen. 

The New Humanitarian puts quality, independent journalism at the service of the millions of people affected by humanitarian crises around the world. Find out more here.

Läs också