DEBATT. Varje gång ett enskilt ärende kommer upp till ytan riskerar förtroendet för svenskt bistånd och hanterandet av offentliga medel att urholkas. Just därför är kravet på hög integritet vid chefsrekryteringar inom verksamheter som finansieras av medborgarnas pengar så viktig, skriver Parul Sharma, generalsekreterare för Institutet mot Mutor.
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarens egna.
Nyligen presenterade SvD ett flertal artiklar som utgör en granskning av Global Water Partnership (GWP), en mellanstatlig organisation med sitt huvudkontor i Stockholm, som finansieras av bland annat Sida. SvDs granskning visar att individer i GWPs ledning har gjort resor, bland annat i första klass, utan att kunna redovisa ett konkret värde för organisationen. Syftet med resorna har ifrågasatts internt, då de ofta inte resulterat i vare sig rapporter eller nya uppslag som organisationen kunde arbeta vidare med. Ett exempel är en tjänsteresa till Washington, resan ska ha varat i tio dagar, medan GWP internt kunde motivera för max en tvådagarsresa.
När riskeras förtroendet för svenskt bistånd och hanterandet av offentliga medel att urholkas? Jo varje gång ett sådant enskilt ärende kommer upp till ytan. Just därför är kravet på hög integritet vid chefs och ledarskapsrekryteringar inom verksamheter som finansieras av medborgarnas pengar så viktigt. Hur testas en kandidat i integritetsfrågor vid en chefsrekrytering inom offentlig sektor, eller för en verksamhet som drivs med offentliga medel?
”Sidas arbete finansieras av skatt. Riksdagen beslutar om statsbudgeten, och därmed också om storleken på biståndsbudgeten.” Citatet är hämtat från Sidas hemsida och vittnar om det som de flesta av oss redan vet: att det svenska biståndet finansieras av skattemedel. Biståndet är inte ensamt när det kommer till att finansieras av offentliga medel, många andra verksamheter och myndigheter drivs som bekant av just offentliga medel. Centralt i en sektor som finansieras av medborgarnas pengar ska rimligtvis vara ett större moraliskt ansvar och ett ledarskap av hög integritet. Detta ansvar bör även avspegla sig vid tillsättningen av chefer och ledarskap inom samtliga verksamheter som finansieras av just offentliga medel. Detta uttalande är varken kontroversiellt eller speciellt chockerande. Det som förvrider denna självklara bild är den verklighet vi sedan möts av, en verklighet som i omgångar uppvisar en annan bild.
När det kommer till just förvaltandet av offentliga medel är det viktigt att utifrånperspektivet tas i beaktning. Att, likt Sida, anlita en revisionsbyrå för att utföra en revision är god sed och en viktig del i arbetet. Dock, är det av lika stor vikt att arbeta förebyggande och säkerställa ett gott ledarskap, detta arbete bör ha sin start redan vid chefsrekryteringar. Ett gott ledarskap med en hög grad av antikorruptionsförmågor är det som behöver efterfrågas. Begreppet antikorruption omfattar även kravet på tydligt etiskt ledarskap.
Ett ytterst viktigt segment i ett gott antikorruptionsarbete, och något som chefer och ledare inom biståndsfären behöver bygga en förståelse för och till och med utbildas i är; hur det kan se ut ur en medborgares perspektiv när chefer, som bär löner ur offentliga medel, gör syfteslösa resor, det också på medborgarnas pengar. Lär man sig att ställa frågan, ”hur skulle detta se ut (resan, besöket, köpet, rekryteringen etc.) utifrån, dvs. ur medborgarnas ögon?” Vi på IMM understryker alltid vikten av denna förmåga hos mellanchefer, chefer och ledare som hanterar offentliga medel.
Biståndsmedel likt andra offentliga medel bör medföra ett bredare ansvar med vissa förmågor som exempelvis ett ”utifrån-perspektiv”. Detta är uppenbarligen inte en ledarskapsförmåga som är så självklar som en hoppats på. Det är hög tid att vi ställer krav på verksamheter, likt GWP, och sätter riktiga krav på hög integritet och en hög antikorruptförmåga i ledarskapet som ska förvalta offentliga medel. Dessa krav ska vara tydliga redan vid rekrytering.
Det kan vidare te sig orättvist med ett krav på en högre grad av integritet när en uppbär lön från offentliga medel och samtidigt förvaltar offentliga medel, men nu är det så och det blir en större uppgift för myndigheter och kommuner att faktiskt strama till kraven på sina ledare och chefer, och dessa krav behöver stöttas och blötas redan vid rekrytering. Antikorrupta beteenden har allt med ledarskap att göra. Utöver att förhindra missbruk av offentliga medel måste även det mest självklara i denna fråga säkerställas: att biståndsmedel ska användas till att göra nytta och skillnad för de människor som behöver det mest. Och för annan offentlig verksamhet ska skattemedel användas med största försiktighet och av ett moget ledarskap. IMM:s näringslivskod kan verka som vägledande även för frågor som rör organisationskultur och ledarskap med följande insatser:
- Motverka tystnads- och blindhetskulturer
Att säkerställa en god organisationskultur och att bryta eventuella tystnadskulturer eller andra skadliga förhållanden på arbetsplatsen som banar väg för korruption är centralt i ett gott ledarskap och ett effektivt antikorruptionsarbete. Genom samtal och utbildning kring organisationskultur kan verksamheten skapa en gemensam förståelse samt språk kring korruptionsfrågor och därmed bryta olika stigman som är skadliga inom ett antikorruptionsarbete. Detta arbete innefattar självklart hela verksamheten men leds och premieras av chefer och ledningsgrupper.
- Antikorrupt kompetens med en hög integritet
Ett gott ledarskap bör innefatta antikorrupt kompetens, ett moraliskt arbetssätt samt färgas av hög integritet. För att skapa en gemensam förståelse och kunskap för denna värdegrund bör verksamheten ha ett styrdokument för chefer och ledningsgrupper där det tydligt och konkret framgår vad detta innebär. Att enbart skriva ”här har vi en hög moral” är för otydligt, dokumentet behöver vara tydligt för att säkerställa att alla tolkar innehållet likvärdigt. Detta dokument bör helst introduceras och diskuteras redan vid chefsrekryteringar.
- Utbildning
Ett antikorruptionsarbete sker löpande och är organiskt, därmed bör även utbildningar och kompetensstärkande insatser ske löpande. Det är upp till chefer och ledningen att säkerställa att dessa insatser är tillgängliga för samtliga medarbetare. De i chefspositioner bör även tillhandhållas separata utbildningar och kompetensstärkande insatser för att säkerställa och tillskansa sig ny kunskap och stärka sin kompetens inom antikorruptionsfrågor.
- Resurser och kompetensutveckling
Det är chefer och ledningsgruppens ansvar att säkerställa att medarbetare har tillräckliga resurser och kompetens för att delta i verksamhetens antikorruptionsarbete. Om det finns en styrelse ska även denna vara införstådd med, samt hållas uppdaterad, om detta arbete.
- Uppföljning och utvärdering
Många verksamheter arbetar med uppföljning och utvärdering för att bättre kunna mäta sina resultat men även för att upptäcka brister och utvecklingsmöjligheter. Detta arbete bör även ske i samband med ett antikorruptionsarbete. Genom att ta del av utvärdering och uppföljning får chefer med mera möjlighet att konkret ta del av vilka insatser som har gett resultat samt eventuella brister där verksamheten kan stärka sitt antikorruptionsarbete.
Parul Sharma
Generalsekreterare, Institutet Mot Mutor
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
