EU:s medlemsstater var snabba med att fördöma militärkuppen, men när det gäller sanktioner ser det ut att dröja tills EU agerar kraftfullt. Samtidigt har USA antagit hårda sanktioner. Under fredagen fortsatte protesterna i landet.
EU har uttryckt oro och manat parterna till dialog i respons på statskuppen i Burma, men när det gäller sanktioner från EU:s sida ser det ut som om dessa kan dröja. En anledning är EU:s behov av att förankra – och förhandla – internt. EU använder sig av den traditionella diplomatiska verktygslådan med politiska appeller eventuellt åtföljda av sanktioner. Europeiska unionens råd inrättade i december förra året ett globalt system för människorättsliga sanktioner. Men att införa utökade sanktioner mot Burma är en komplicerad process där många parter behöver konsulteras.
Till att börja med måste medlemsstaternas ledare komma överens om repressalier mot militärjuntan. EU har sanktioner mot Burma sedan 1996 inklusive ett vapenembargo som infördes 2006. För tre år sedan utfärdade man sanktioner mot generalerna för massakrer på rohingyamuslimer. I samband med det medgav militärjuntan att den var skyldig till en massaker på rohingyas i byn Inn Din. Sanktionsregimen består sedan 2018 av bland annat ett förstärkt vapenembargo, reseförbud och frysning av tillgångar för personer inom militär och gränspolis som anses ansvariga för eller hindra utredning av kränkningar och övergrepp mot mänskliga rättigheter. Enligt gällande schema kommer dessa åtgärder ses över i april som en del av ett årligt arrangemang. Som vi rapporterade tidigare har EU beslutat att avbryta sitt stöd till Burmas polis.
Förmånliga handelsvillkor
EU överväger också att rulla tillbaka de särskilda tullförmåner som Burma har, men även här kommer det sannolikt att ta tid för EU att komma överens. EU:s handelsavtal med Burma, ”Everything But Arms (EBA)”, innebär att företag från landet åtnjuter tullfri tillgång till EU:s marknader för alla produkter, förutom vapen och ammunition. Josep Borrell, EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, yttrade för tre dagar sedan att EU har tre optioner. Ytterligare riktade sanktioner mot individer och militärägda företag, se över det humanitära biståndet och utvärdera EBA.
Många bedömare menar att Europeiska kommissionen bör överväga att införa ekonomiska sanktioner eftersom sådana är effektiva och att detta bör ske genom att dra tillbaka handelspreferenser inom EBA. EU har också tidigare beslutat att säga upp motsvarande avtal med Kambodja sedan övergreppen där blivit allt värre. De närmaste dagarna förväntas EU diskutera Burma i Politiska- och säkerhetskommittén som handhar säkerhets- och försvarsfrågor.
Philipp Annawitt arbetade för UNDP i Burma fram tills förra året. I en artikel i Der Standard beskriver Annawitt vad han ser som ett farligt scenario: Militärens undantagstillstånd kommer att konsolideras på grund av EU:s senfärdiga reaktion. Sedan kommer USA att frysa valutatransaktioner som en följd av breda ekonomiska sanktioner, vilket leder till bankrusningar med tillhörande uttagsanstormningar i Burma. Ekonomin riskerar därmed att kollapsa. Kina kommer i ett sånt skede att gå in snabbt och bestämt. Priset för detta blir ett definitivt slut på den demokratiska öppningen och på Burmas suveränitet.
Storbritannien inför egna sanktioner
Det är här intressant att jämföra med Storbritannien. Storbritannien, som är ordförande i G7-gruppen och i FN:s säkerhetsråd, har fördömt kuppen och uttalat att landet ”använder alla möjligheter för att tillförsäkra en fredlig återgång till demokrati”. I december 2020 införde Storbritannien riktade sanktioner mot individuella militära ledare i Burma. Nu signalerar man ännu hårdare sanktioner.
USA fryser generalernas pengar
USA använder ekonomiska bestraffningar mot militärjuntan i Myanmar, för att den ska lämna ifrån sig makten. Alla generalernas tillgångar i USA fryses. Enligt president Joe Biden uppgår det totala värdet av dessa till över en miljard dollar, vilket motsvarar ungefär 8,3 miljarder svenska kronor. De amerikanska sanktionerna välkomnas av aktivister, men många menar att de borde vara ännu hårdare.
USA utvärderar nu sitt bistånd till landet för att säkerställa att humanitär och annan hjälp som går till nödställda kan fortsätta medan all finansiering som går till regeringen suspenderas.
FN:s säkerhetsråd har uttryckt djup oro över kuppen, men har inte fördömt den på grund av Kinas och Rysslands hårdnackade inställning. Rådet manar till en återgång till dialog och till den demokratiska processen i landet och man kräver att Daw Aung San Suu Kyi och de andra som hålls i förvar frisläpps. FN:s generalsekreterare António Guterres har lovat att mobilisera tillräckligt internationellt tryck på militärjuntan så att kuppen misslyckas.
Tomas Nordberg
Fakta: EU:s humanitära bistånd till Burma
EU ger omfattande humanitärt bistånd till Burma. Europeiska kommissionen har varit i landet sedan 1994 och dess nödhjälpsprogram överstiger 267 miljoner euro totalt sett. 2020 allokerade unionen 14 miljoner euro i humanitär hjälp. I december 2019 mobiliserade man ytterligare tio miljoner euro för att att akut bistå rohingyafolket, både inom EU och i flyktinglägren i Bangladesh. EU är samarbetspartner med humanitära organisationer i den konfliktdrabbade Rakhinstaten, särskilt i den norra delen, liksom i Kachin och norra Shanstaten. Samtidigt har EU under många år givit bistånd till den burmesiska polisen som svarar för många av övergreppen.