Våldsamma attacker, övervakning, trakasserier, släktingar som blir måltavlor. Listan kan göras lång på övergrepp som Rwanda utsätter exilrwandier för. Och det blir bara värre. Nu kräver Human Rights Watch att förtrycket slutar.
Rwandas styrande parti, Rwandiska patriotiska fronten, har suttit vid makten sedan folkmordet 1994. I en ny rapport, ”’Join Us or Die’: Rwanda’s Extraterritorial Repression”, beskriver Human Rights Watch hur partiet försöker skrämma exilrwandier som kritiserar partiet till tystnad. Människorättsorganisationen skriver om övergrepp mot rwandier som bor i Australien, Belgien, Kanada, Frankrike, Kenya, Moçambique, Sydafrika, Tanzania, Uganda, Storbritannien och USA, och deras släktingar i Rwanda.
Målet med kränkningarna är att tysta kritiker. Metoderna är bland annat rättsliga men även våld och hot. Det leder till att exilrwandierna avstår från politisk aktivism och lever i rädsla.
Det finns många diasporaföreningar runt om i världen som partiet vill att exilrwandierna ska gå med i. Om det inte gör det så får de det hett om öronen. Och rwandiska ambassadtjänstemän, medlemmar av Rwandan Community Abroad, ett globalt nätverk av diasporaföreningar knutna till utrikesministeriet, eller andra med anknytning till dem, har övervakat och pressat rwandier utomlands att ansluta sig till dem, återvända till Rwanda, eller sluta kritisera regeringen.
Över ett dussin mord, kidnappningar eller försök till kidnappningar, påtvingade försvinnanden och fysiska attacker riktade mot rwandier som bor utomlands har skett. Och Rwanda försöker få kritikerna deporterade tillbaka till Rwanda. Godtyckliga frihetsberövanden, tortyr, trakasserier och begränsningar av rörelsefriheten sker ofta.
Human Rights Watch citerar en rwandisk flykting som intervjuades i Moçambiques huvudstad Maputo: ”Jag är rädd hela tiden. Jag är rädd när jag ser en bil köra upp bakom mig. Jag är rädd när någon [kommer till min arbetsplats]. Jag är redo att bli dödad när som helst nu. Jag har vägrat att återvända till Rwanda, så de kommer att döda mig. Det finns ingenstans att ta vägen. Det är inte säkert här, men det är inte säkert någonstans.”
Människor som Human Rights Watch har intervjuat hotades av personer som var en del av, eller nära associerade med, den rwandiska regeringen.
– Berättelserna från rwandier utomlands visar hur långt Rwandas regering är beredd att gå, och vilka medel den har till sitt förfogande, för att attackera sina motståndare. Regeringar över hela världen och regionala och internationella institutioner bör hålla Rwanda ansvarigt för sina brott mot de mänskliga rättigheterna hemma och utomlands, säger Tirana Hassan, chef för Human Rights Watch i rapporten.
Ett antal journalister med regeringskritiska kanaler på YouTube som själva lever i Rwanda har åtalats för bland annat uppvigling och folkmordsförnekelse, något som i vissa fall lett till långa fängelsedomar. I januari 2023 dog en regeringskritisk journalist i en trafikolycka som många menar var ett mord. Journalisten John Williams Ntwalis dog efter att hans motorcykel rammats av vägen av en bil. En blixträttegång hölls den 31 januari och föraren av bilen dömdes för dråp och oavsiktlig kroppsskada. Många organisationer kräver en oberoende utredning.
Den 31 december 2022 levde 1 063 rwandier i Sverige enligt SCB. Human Rights Watch Sverige skriver till Global Bar Magazine: ”Vi är rädda för att vi inte har några fall i Sverige – inte nödvändigtvis för att övergreppen inte sker där, men vi har inte forskat där.”
Tomas Nordberg
Bakgrund
Sveriges bistånd till Rwanda under 2022 var 310,9 miljoner kronor. Sida skriver i sin ”Strategirapport för Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Rwanda strategin 2020-2024” att yttrandefriheten har försämrats i landet. Sverige driver genom Fojo och Sveriges Radio utbildningar av journalister i Rwanda.
Läs mer
|
Uppläsning av artikel
|
