Sedan Anela och Åke anmälde flera tjänstemän på Irans ambassad för misshandel har de hotats till livet och lever nu på hemlig ort.
– Irans ambassad finns inte i Sverige för oss iranier, det är regimens förlängda arm, ett spionhus, säger Anela som vill att UD ska stänga ambassaden och skicka hem ambassadören.
Det var den 9 december, dagen efter att Mohsen Shekari avrättades i Iran, som Anela och Åke besökte Irans ambassad på Lidingö i Stockholm.
De var förtvivlade över utvecklingen i landet där Anela föddes och växte upp. Att en 23-åring straffas med döden för att han deltagit i protester förvånade inte Anela, hon är alltför medveten om vad regimen är kapabel till, men nyheten har ändå drabbat henne hårt.
– Det går inte att vänja sig vid förtrycket, det är lika smärtsamt varje gång, berättar Anela över telefon.
Det var innan lunch på fredagen när de kom till ambassaden där de uppgav att de skulle förnya Anelas id-handlingar för att släppas in. De gick in genom entrén och sen eskorterades de vidare in till väntrummet.
– Där inne tog jag av mig min hijab, rev sönder bilden jag hade med mig på Khameini och så ropade jag ”ner med diktatorn” och frågade varför Mohsen Shekari dödats, berättar Anela.
Låstes in och misshandlades
Sedan gick allt fort. Dörren slängdes igen bakom dem och låstes. Anela drogs ned på golvet. Flera män slog och sparkade henne och drog henne i håret.
– Anela skrek att de inte fick röra oss och bad dem gå till polisen istället, men det brydde de sig ju inte om, brättar Åke.
Polisen har haft en patrull utanför ambassaden sedan protesterna i Iran inleddes.
– De kunde bara ha kallat på dem så hade de kunnat eskortera oss ut därifrån, det var en helt fredlig protest.
Åke berättar att även han blev sparkad och slagen. När han försökte ta upp sin mobil för att larma tog personalen hans telefon. De sparkade honom och pressade honom mot dörren.
– När de sparkade ut mig minns jag att jag vände mig om och då såg Anela ligga på golvet och hur de drog henne mot ett rum, fortsätter han.
– Jag förstod att de skulle skicka ut Åke och behålla mig, att jag skulle lämnas i deras våld, säger Anela, om polisen inte hade kommit tror jag att vad som helst hade kunnat hända, fortsätter hon.
Polisen avbröt misshandeln
Men polisen kom. Åke är inte säker på om de hade hört tumultet eller om han lyckades larma dem när han blev utsparkad. Oavsett avbröts misshandeln och en polisanmälan upprättades.
Åke och Anela har fortfarande ont i sina kroppar efter det som hände där inne på ambassaden. Åke fick frakturer på revbenen och Anela fick en fraktur på sitt näsben.
Men det som är värre den fysiska smärtan är stressen och oron som de båda nu lever med. Efter polisanmälan har Anela tagit emot dödshot från ett konto på sociala medier och både hon och Åke bor nu på hemlig ort.
– Jag ångrar ingenting, det var en fredlig protest. Precis som de fredliga protester mina landsmän dödas för i Iran, säger Anela. Hon förstår inte varför svenska myndigheter inte stänger ambassaden.
– Irans ambassad finns inte i Sverige för oss iranier, det är ett hot mot oss och den är regimens förlängda arm här, det är ett spionhus, säger Anela.
”Sanktioner är fel väg att gå”
I samband med avrättningen av Mohsen Shekari sa utrikesminister Tobias Billström till SVT att Sverige fördömer avrättningen och manade till fortsatta sanktioner. I mellandagarna kallade utrikesministern också upp ambassadören till UD för att tala om avrättningarna. Det är inte tillräckligt säger Anela som tycker att sanktionerna slår fel.
– Det skadar bara folket, de måste rikta sanktionerna mot de som styr landet. Frys deras bankkonton, frys deras barns och barnbarns bankkonton. Ta tillbaka deras medborgarskap och terrorstämpla säkerhetstjänsten, säger Anela.
UD vill inte kommentera
UD skriver i ett mejl till Global Bar Magazine att de är informerade om händelsen men att de inte vill kommentera pågående polisutredning. De skriver att det inte är aktuellt att stänga ambassaden och att de inte kommer kalla hem den svenska ambassadören.
– Irans ambassad i Stockholm, liksom vår ambassad i Teheran, är viktiga kanaler för oss att framföra budskap om hur vi ser på utvecklingen i Iran, såväl som att tillvarata svenska intressen och kunna agera i viktiga frågor, exempelvis konsulära, skriver Sofia Widegren, politiskt sakkunnig på UD, till Global Bar Magazine i ett mejl.
– Vad är det för svenska intressen som är viktigare än att stoppa morden och tortyren av våra kloka, vackra barn? Regimen tar bokstavligen livet av våra barn, vår framtid, och ingen gör något, säger Anela.
Global Bar Magazine har sökt Irans ambassad för en kommentar utan resultat.
Kajsa Sörman
Läs mer
