Vad anser de organisationer som arbetar med att minska fattigdom i världen om regeringens beslut om att öka stödet till Ukraina men minska stödet till resten av världen? Flera kritiserar regeringen för att genomföra enorma förändringar utan att rådgöra med de som är experter.
Mariann Eriksson, generalsekreterare på Plan Sverige välkomnar att regeringen lyssnat på kritiken från experter men är samtidigt kritisk till flera punkter.
– Så här stora förändringar av det svenska biståndet ska inte göras inom ramen för en budgetprocess!
– För oss är flickors rättigheter centrala och vi ser utbildning som direkt avgörande. Vi hoppas därför att Sveriges stöd till utbildning ökar istället för att minskar. Utbildning är grunden för ekonomisk egenmakt och vi vet också att skolan fungerar som ett skydd mot barnäktenskap och andra övergrepp – här hoppas vi att regeringen steppar upp!
– Sen är vi självklart besvikna över att löftet om ökat stöd till det svenska civilsamhället inte verkar införlivas och att såväl anslaget till det civila samhället som informationsanslaget blir mindre, säger Mariann Eriksson.
Anna Sundström från Palmecentret är mycket kritisk till att regeringen minskar biståndet särskilt nu när världen står inför stora gemensamma globala utmaningar:
– Regeringen låter världens fattiga stå för notan för ett ökat fokus på närområdet och minskar både de svenska klimatambitionerna och stödet till FN. Ett agerande helt utan insikt om att vårt grannskap är globalt som i förlängningen riskerar att påverka Sveriges anseende och globala ställning – både i närområdet och det globala grannskapet.
– Vid första anblicken är det glädjande att se att regeringen fortsatt betonar att utvecklingssamarbetet ska bidra jämställdhet, hållbar utveckling och inkluderande ekonomisk utveckling men ambitionsminskningen blir sedan uppenbar då anslagen för dessa områden minskar. Att 2023 sänka det svenska stödet till fattiga länders möjligheter att möta klimatförändringarnas effekter är tondövt.
Regeringens prioritering på närområdet och framför allt Ukraina är tydlig. Samtidigt minskar anslagen för Afrika, Asien och Latinamerika.
– Den svenska solidariteten med Ukraina och ett långsiktigt stöd är självklar men att det sker på bekostnad av världens fattiga är osolidariskt, fortsätter Anna Sundström, generalsekreterare på Palmecentret.
Informationsanslaget slaktas
Palmecentret välkomnar förlängningen av de strategier som går ut vid årsskiftet och hoppas kunna föra en bra dialog med regeringen i framtagandet av de nya strategierna. Men undantaget är hur regeringen beslutat göra med anslag för information och kommunikation.
– I praktiken slaktas anslagen till kommunikation, från 155 miljoner för 2022 till 20 miljoner nästa år, skriver Anna Sundström till Global Bar Magazine. Och fortsätter:
– Genom informationsverksamheten kan Sida och de svenska organisationerna berätta om verksamheten, sprida information och öka kunskap om det svenska utvecklingssamarbetet. Vilket bidrar till att öka den svenska allmänhetens stöd för biståndet. Genom att minska kunskapen och stödet blir de också lättare att i förlängningen fortsätta att sänka biståndet. Här har vi alla en enormt viktig uppgift genom att hitta nya sätt att fortsätta det viktiga uppdrag vi har med att sprida kunskap om det svenska biståndet.
Sverige slutar vara ett föredöme
Enligt Martin Nihlgård, generalsekreterare på IM innebär beslutet som togs 22 december i praktiken att Sverige slutar vara ett föredöme i världen inom biståndet:
– Det är tydligt att biståndet får en ny inriktning och att det är början på en större förändring där ytterligare neddragningar tyvärr är att vänta kommande år. Sverige slutar vara det föredöme man varit under så många är när det gäller att jobba för en mer rättvis och medmänsklig värld. En stor inriktningsförändring är att regeringen sätter stort fokus på hur svenskt näringsliv ska involveras i biståndsarbetet. Det finns såklart synergieffekter i vissa fall, men det är en felaktig och ineffektiv utgångspunkt att bistånd ska stärka svenska intressen. Utvecklingssamarbete ska utgå från de lokala behoven och med lokal förankring, inte vad Sverige kan tjäna på det.
– Att Ukraina behöver mycket stöd är självklart. Men detta stöd borde finansieras separat. Nu vänder Sverige ryggen åt andra delar av världen. Vi har en rad globala kriser för klimat och demokrati, med ökad hunger och fattigdom och tillbakagång för jämställdheten.
– Att regeringen väljer att göra så drastiska förändringar i svenskt bistånd utan transparens inför besluten och utan att samråda är allvarligt och strider mot tidigare överenskommelser. Det finns stor kunskap och erfarenhet hos svenska civilsamhällesorganisationer som inte tas till vara.
Martin Nihlgård avslutar med att skicka en hälsning till Johan Forssell:
– Jag hoppas att biståndsministern hinner vila i jul och kanske till och med njuta av klassikern Karl-Bertil Jonssons jul?
Regeringen saknar förståelse
Anna Stenvinkel på ForumCiv är också mycket kritisk till regeringens beslut:
– Regeringens beslut visar på att det finns en brist på förståelse om hur allvarlig situationen i världen är. Det råder ökad hunger i världen och fler kriser och katastrofer. De totala anslagen dras ner när man i själva verket borde gjort något helt annat. Det är viktigt att stödja Ukraina men man måste kunna hålla fler tankar i huvudet samtidigt.
– Informationsanslaget tas nästan helt bort. Information är en oerhört viktig pusselbit i biståndet som helhet. Vi har genom den byggt en stark resursbas som är viktig för att se hur världen hänger samman. Allvarligt att man inte tycker att det är viktigt. Man förstår inte vad syftet med information är och hur viktigt det är. Man har en helt annan syn ideologiskt.
– Vi ska vara med och bygga upp Ukraina men det betyder inte att problemen i den övriga världen inte är viktiga. Världen hänger samman och det borde vi ha lärt oss i och med pandemin, säger Anna Stenvinkel.
Läkarmissionen är positiva till att det svenska biståndet ska verka för att främja hållbara investeringar och företagande, innovation och digitalisering, för att bekämpa fattigdom i svaga ekonomier.
– Vi ser dock med stor oro på minskad finansiering till några av de värsta humanitära kriserna i världen enligt ICR:s årliga rankning, som Somalia, Sudan och Sydsudan, där Läkarmissionen finns på plats och mobiliserar för ett starkare stöd. Vi ser dagligen hur ökad torka och hungersnöd drabbar de allra mest utsatta. Detta är inte rätt läge för Sverige att minska sitt stöd, säger Josephine Sundqvist, Generalsekreterare, Läkarmissionen.
De stora nedskärningarna drabbar bland annat flera FN-organisationer, något som får Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet, att reagera:
– Vi har som andra nåtts av regleringsbrevet alldeles nyss och kommer att analysera det. Två omedelbara orosmoment är att infokom-anslaget minskas drastiskt, samt att flera FN-organisationer drabbas av nedskärningar. Det gäller dels det långsiktiga utvecklingsarbetet som förebygger exempelvis nya flyktingkatastrofer. Det gäller också flera FN-organ som arbetar med kvinnors rättigheter vilket är allvarligt mot bakgrund av läget i länder som Iran och Afghanistan, säger Annelie Börjesson, ordförande i Svenska FN-förbundet.
Frågan är vad som kommer att hända nu. På Sida lär ett febrilt arbete inledas med hur man ska hantera avtal och nedskärningar. Magnus Walan på Diakonia efterlyser för din del samtal och dialog med regeringen:
Det är bra att regeringen inte beslutat att fasa ut några länder och strategier, utan att man talar om att utreda och bereda. Nu är det viktigt att regeringen öppnar upp processen kring förändringar av biståndet. Att sitta i Stockholm och göra stora förändringar utan involvering av mottagarna och beredning som involverar biståndet aktörer blir inte bra bistånd. Modernt bistånd utgår från mottagarnas deltagande deras behov och egna prioriteringar, säger Magnus Walan.
Samtidigt menar han att det är svårt att se hur regeringens egna prioriteringar för biståndet i regeringsdeklarationen får genomslag nästa år.
– Stödet till kvinnoorganisationer och jämställdhet är inte något vi ser ökar. Den utlovade prioriteringen av stöd till civilsamhället har i ekonomiska anslag faktiskt minskat. Det är uppenbart att minister inte Forsell förstår vad informationsstödet går till när han nedsättande talar om konferenser. Att kvinnorättsaktivister från till exempel Colombia kan resa till Europa och tala med makthavare om Sveriges och EUs roll och möjligheter är vad modernt rättighetsbaserat utvecklingssamarbete kallar för röstbärande, fortsätter Magnus Walan.
Sötsur julklapp
Act Svenska kyrkan är en av de största svenska aktörerna inom utvecklingssamarbete. Även de är mycket kritiska till regeringens biståndspolitik även om det finns en del saker som de välkomnar, som att ta fram en ny global strategi för sexuell hälsa och reproduktiva rättigheter. De är också positiva till att stödet till Myanmar, Guatemala och Sydsudan inte fasas ut, utan förlängs under 2023.
– Om Sverige hade dragit sig ur hade det sänt märkliga signaler, eftersom det handlar om länder i konflikt och väpnat våld och stora utmaningar för rättsstatens principer. Stöden till Latinamerika och Asien dras ner, vilket vi beklagar, skriver Act svenska kyrkan i ett mejl till Global Bar Magazine.
Tillsammans med flera biståndsorganisationer har Act vänt sig till regeringen och uppmanat dem att inte genomföra förändringar utan att utreda konsekvenserna.
– Utan att se över vad en ny politik kan ha för effekt riskerar den nya politiken skada människor som lever i stor utsatthet, förtryck och fattigdom i tider kris så är biståndet centralt, skriver Eva Ekelund.
– Regeringen hade aviserat ökat stöd till civilsamhället, vilket vi inte ser i regleringsbrevet. Ukrainastödet ökar och detta görs på bekostnad av stöd till FN-strukturer som därmed missar hur centrala dessa är för civilsamhället att kunna verka på så många platser i världen. FN är också ett nav för samordning av humanitära insatser och för att dessa ska nå så många som möjligt.
– Det som vi ställer oss mest kritiska till är att de största förändringarna av biståndet nu ska utgå från svenska intressen för att uppnå migrationspolitiska mål och för att gynna svensk export. Detta är en stor förändring av biståndspolitiken, vars inriktning är beslutad av en enig riksdag, avslutar Act Svenska kyrkan.
Redaktionen
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
