Sedan juntan tog makten i Myanmar har internetnedstängningarna blivit alltmer omfattande. Höga datapriser och förbud mot VPN-tjänster gör det svårt att komma ut på nätet. FN:s människorättsexperter säger att tillgången till information på nätet är en fråga om liv och död för dem som flyr från militärens attacker.
För Zaw Myint Thein, bonde i nordvästra Myanmar, innebär det stora problem att inte haft tillgång till internet i på över ett år – hans son kan inte studera, han kan inte längre sälja sina vattenmelonskördar på nätet och han känner sig avskuren.
– Det är som om mina ögon och öron är stängda, säger Zaw Myint Thein på telefon från Sagaing-regionen.
Men i området, där motståndet mot militärjuntan är stort, sätter nedstängningen av Internet och sporadiska nedskärningar av mobiltelefonsamtalen livet på spel, konstaterar Zaw Myint Thein.
– I maj överfull juntatrupper en närliggande by och dödade nio bybor. Lii kunde ha räddats om varningar om den förestående attacken hade kunnat nå dem, men de fick ingen information i förväg, fortsätter han.
Inget skydd mot soldater
Många människor i Myanmar förlitar sig på Facebook Messenger eller WhatsApp för att kommunicera, delvis för att de anser att de är säkrare än att prata i mobilen.
I det närliggande området Ayadaw där internetanslutningen också har brutits, gav Thin en liknande redogörelse i samband med attacker från juntatrupper i augusti.
– Byborna visste inte om det eftersom internet var avstängt. De fick reda på det först när soldaterna anlände, berättar hon över telefon.
Att stänga ner internet var en av arméns första åtgärder efter att den avsatte landets valda regering den 1 februari 2021, vilket utlöste en våg av massprotester som militären försökte kväsa med ett omfattande våld
Sedan dess har nedstängningar och störningar av internet blivit en självklarhet och Myanmars junta har skapat vad FN:s människorättsexperter kallar en ”digital diktatur”. Tillgång till information på nätet är ”en fråga om liv och död” för dem som flyr undan militärens attacker, konstaterade FN i juni och kallade internetavstängningarna för ett försök att ”dra Myanmar tillbaka till en digital mörk tidsålder”.
Regeringar runt om i världen använder allt oftare internetrestriktioner under politiska oroligheter som ett verktyg för att begränsa yttrandefriheten och dölja brott mot de mänskliga rättigheterna, säger digitala rättighetsgrupper.
Myanmar har haft fler nedstängningar än något annat land förutom Indien (15 nedstängningar) under 2021, enligt organisationen Access Now. I vissa områden som Sagaing fortsätter avstängningarna.
Avstängningarna begränsar medborgarnas möjligheter att organisera sig, ladda upp videor av protester och rapportera luftangrepp mot civila eller olagliga avrättningar och arresteringar, säger människorättsgrupper.
– I de allvarligaste fallen används nedstängningarna för att dölja kränkningar av de mänskliga rättigheterna och grymheter, säger Wai Phyo Myint, politisk analytiker för Asien och Stillahavsområdet vid Access Now.
Internet har återställts i den kommersiella huvudstaden Yangon och andra områden som kontrolleras av militären, men generella förbud kvarstår i konfliktområden som Sagaing, där en parallell administration 2021 förklarade ett ”folkets försvarskrig” för att störta juntan.
Juntacheferna har beordrat telekommunikationsföretag att stänga av mobilt och trådlöst internet – det enda som finns tillgängligt i större delen av landet – och riktar in sig på platser på landsbygden där en motståndsrörelse har byggts upp. Ibland bryts också telefonförbindelserna.
Minst 54 av Myanmars 330 kommuner är för närvarande drabbade av internetavbrott, enligt Access Now. Detta försvårar också transporten av livsmedel och andra basvaror.
– Buss- och lastbilsförare kan inte få information om vilka vägar som är säkra. Detta stör leveransen av basvaror som mat … i vissa regioner börjar basmedicinen ta slut, säger Wai Phyo Myint.
Dyrt utan internet
Förra årets avstängningar av Internet kostade Myanmars ekonomi omkring 2,8 miljarder dollar, enligt Top10VPN, en organisation för internetfrihet.
Strax före kuppen hade den 24-åriga entreprenören Khan investerat större delen av sina besparingar – nästan 4 000 dollar – i ett litet företag som säljer rökelse, ljus och aromatiska inhalatorer via Facebook.
Men juntan fortsätter att blockera tillgången till webbplatser och plattformar för sociala medier, inklusive Facebook – en viktig kanal för att dela information och göra affärer i landet med 55 miljoner invånare.
– Jag var beroende av Facebook för marknadsföring och försäljning, berättar Khin från Thailand, dit hon flyttade förra året och där hon nu försöker återuppta sin verksamhet.
– När de började begränsa internet och sociala medier påverkade det verkligen småföretagen”, fortsatte Khin som inte vill använda sitt fullständiga namn.
Juntans talesperson Zaw Min Tun förklarade nyligen vid en presskonferens att Myanmar skulle starta en egen plattform för sociala medier eftersom ”Facebook är farligt och behandlar oss orättvist”.
Många i Myanmar använder virtuella privata nätverk (VPN) för att kringgå förbudet mot sociala medier och för att dölja sina identiteter. Men de riskerar att arresteras om säkerhetspersonal hittar VPN-tjänster eller förbjudna sociala medier på deras mobiltelefoner.
Juntan, som kontrollerar alla landets fyra största telekommunikationsföretag, har också tvingat internetleverantörer att höja datapriserna och infört nya skatter på data och SIM-kort, vilket gör internettillgång oöverkomlig för många.
För många människor är det värsta att inte kunna hålla kontakt med vänner och familj.
Nway, en 30-årig lärare som tvingades fly landet efter att ha deltagit i protesterna mot kuppen, kan bara prata med sin mamma när en granne är tillgänglig för att hjälpa henne genom att använda en VPN, eftersom det är billigare än att ringa direkt.
– Jag kan inte åka hem, så jag vill kunna träffa min mamma via internet, säger Nway, som använder en pseudonym för att skydda sin identitet.
Före kuppen var Nway lärare i Bagoområdet, norr om Yangon. Liksom hundratusentals andra anslöt hon sig till tjänstemännens masstrejk mot juntan. När armén upptäckte att hon i hemlighet undervisade elever utanför de militärstyrda skolorna tvingades hon fly utomlands eller riskera arresteras. Sedan dess har Nway kämpat för att hitta arbete.
– Att inte ha regelbunden kontakt med min mamma är det värsta för mig, säger hon.
Andrew Nachemson
Thomson Reuters Foundation
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
