Det finns 2153 dollarmiljardärer som tillsammans äger lika mycket som de fattigaste 4,6 miljarder människorna – som i sin tur utgör 60 procent av jordens befolkning. En bråkdel av dollarmiljardärernas tillgångar skulle få slut på den extrema fattigdomen i världen. Och de pengar som fyra minuter i en rymdkapsel kostar skulle till exempel räcka för att finansiera hela COVAX-programmet.
689 miljoner människor i världen lever på under 16 kronor per dag. Och pandemin har förvärrat ojämlikheten: antalet människor som lever i extrem fattigdom har ökat med 120 miljoner under pandemin, enligt uppgifter från Världsbanken. Faktum är att en bråkdel av dollarmiljardärernas tillgångar skulle kunna vara nog för att göra slut på den extrema fattigdomen i världen. Totalt handlar det om biljoner kronor i samlade tillgångar, eller för att skriva ut det med siffror:
1 000 000 000 000
Dessa medel återfinns i privata stiftelser, fonder, skatteparadis, fysiska tillgångar och investeringsfonder. En studie från organisationen Oxfam från förra året visar att världens 2 153 dollarmiljardärers samlade tillgångar överstiger de tillgångar som 4,6 miljarder människor – 60 procent av jordens befolkning –har. Samtidigt överlever 689 miljoner människor på mindre än 16 kronor per dag.
Antalet dollarmiljardärer har fördubblats det senaste årtiondet. De 22 rikaste männen äger tillsammans mer än alla kvinnor i Afrika. Och den rikaste procenten av världsbefolkningen äger mer än dubbelt så mycket som de 6,9 miljarder människor som äger minst. Om man beskattade den rikaste procenten med en halv procent extra det kommande årtiondet skulle det kunna skapa 117 miljoner nya arbeten i bland annat utbildnings- och hälsovårdssektorerna.
Läs också: Här är kvinnorna som kan beskattas
Dollarmiljardärernas koldioxidavtryck är också oerhört mycket större än vanliga personers, vilket gör att deras livsstil har en mycket stor klimatpåverkan. En FN-rapport visar att världens rikaste procent står för 15 procent av de globala utsläppen, vilket är mer än de tre och en halv miljarder människor som befinner sig på den förmögenhetsmässiga bottenhalvan.
Ojämlikheten har ökat under pandemin. Under samma tid har dollarmiljardärerna i USA ökat sina tillgångar med motsvarande 15,5 biljoner kronor. Världshungern har ökat sedan 2016, orsakat av konflikter och klimatförändringar. Närapå 600 000 människor i Etiopien, Madagaskar, Sydsudan och Jemen lever redan nu under svältliknande förhållanden.
Att avhjälpa klimatkrisen skulle uppskattningsvis kosta cirka 15,5 biljoner kronor. Det skulle rädda hundratals miljoner människor från att dö, eller bli fördrivna, på grund av klimatkatastrofer. Dessa förebyggande åtgärder skulle leda till 61,5 biljoner kronor i sparade klimatkostnader.
De superrika har nu chansen att visa sin goda vilja genom skriva på ”Climate Funders Justice Pledge” och därmed åta sig att ge minst 30 procent av sin förmögenhet till BIPOC-ledda organisationer (”Black, Indigenous and People of Color”) vilket motverkar rasism och ojämlikhet.
Och tänk om Jeff Bezos, Elon Musk och Richard Branson istället för att tävla om att bli först i rymden hade tävlat om att hjälpa flest människor? 52 miljarder kronor skulle rädda 41 miljoner människor i 43 länder från att svälta under ett år, konstaterade Världslivsmedelsprogrammets chef David Beasley nyligen:
Så vad, kan miljardärerna göra med sina pengar? Här är några förslag:
86 miljarder kronor (eller mindre). Räcker för att finansiera FN:s alla flyktingprogram.
303 miljarder kronor. Kan ge alla barn i världen tillgång till utbildning (det fjärde globala hållbarhetsmålet)
47.5 miljarder kronor (fyra minuter i en rymdkapsel). Kan rädda 37, 5 miljoner människor från svält, eller finansiera hela COVAX-programmet för att på så sätt vaccinera två miljarder människor i utvecklingsländer. Pengarna räcker också till att plantera fem miljarder träd.
Tomas Nordberg
Lyssna också på
