KRÖNIKA. Trots att det varje vecka skrivs spaltmeter om nya bosättarattacker mot civila palestinier på Västbanken, drar ett EU-förbud mot handel med de illegala bosättningarna ut på tiden. Med ökad politisk vilja från fler medlemsländer och kommissionen kan ett förbud vara inom räckhåll. Och det är ett beslut som brådskar, skriver Erik Lysén, Chef för Act Svenska kyrkan.
Detta är en krönika. De åsikter som framförs är författarens egna.
Vi ser ett Palestina som slits sönder framför våra ögon, där människor fördrivs och trängs ihop i alltmer isolerade öar. Den nuvarande israeliska regeringen bedriver en alltmer brutal ockupation av Västbanken och använder den extremistiska bosättarrörelsen som sin förlängda arm för att genomföra fördrivning och annektering. Uppmuntrade, beväpnade och skyddade av staten banar bosättningsmilisernas framfart väg för en fortsatt expansion av israeliska bosättningar på ockuperad mark. I min förra krönika om prästen Fr Bashar Fawadleh i Taybeh beskrev jag de konkreta konsekvenserna av bosättarvåldet. Allt har påskyndats och eskalerat efter Hamas terrordåd den 7 oktober 2023. Dessa attacker, liksom all långsiktig bosättning av israeler på palestinsk mark, utgör grava brott mot folkrätten. Världen har vant sig vid ett EU som protesterar i ord, men inte agerar i handling. Nu finns dock chansen till ett litet genombrott.
EU-kommissionen presenterade på sitt rådsmöte för utrikesfrågor (FAC) den 13 juli olika alternativ för att begränsa handeln med olagliga bosättningar. Förslagen omfattar ett helt eller delvis importförbud, skärpta krav för exportlicenser samt möjligheten att använda tullar. Störst stöd fick ett förbud mot handel med bosättningarna. Enligt uppgift ansåg elva medlemsstater att en sådan åtgärd bör antas som handelspolitisk åtgärd, vilket innebär att den endast skulle kräva beslut med kvalificerad majoritet. Efter det här mötet fick medlemsländernas EU-ambassadörer i uppdrag att arbeta vidare med frågan, och ett förbud mot handel med bosättningarna kommer att diskuteras under det informella rådsmötet i Irland 1–2 september.
Det är avgörande att EU:s medlemsstater nu går från lama protester till handling. Den internationella domstolens rådgivande yttrande från 2024 om den israeliska ockupationens olaglighet visar vad som står på spel för den internationella rätten. I yttrandet framhåller domstolen att stater har en skyldighet att vidta åtgärder för att förhindra handels- och investeringsförbindelser som bidrar till att upprätthålla den olagliga situation som Israel har skapat i det ockuperade palestinska området.
I avsaknad av EU-gemensamt förbud har flera medlemsstater infört, eller är i färd med att införa, nationella förbud. Det gäller bland annat Belgien, Nederländerna, Irland och Spanien. Även Norge har lagt fram ett lagförslag (19 juni) om ett nationellt förbud mot handel med israeliska bosättningar på ockuperad palestinsk mark. Sverige har alla möjligheter att agera på samma sätt. Väntan på enhällighet i EU får inte bli en ursäkt för passivitet. Att inte förbjuda handel med expanderande bosättningar är att både förlänga ockupationen och torpedera de minimala utsikter till en tvåstatslösning som finns kvar.
Sverige behöver tydligt agera, både nationellt och tillsammans med de medlemsstater som driver på för ett EU-gemensamt förbud.
Erik Lysén
Chef för Act Svenska kyrkan
Läs också Eriks Lyséns första krönika
|
Uppläsning av artikel
|
