2024 präglades Georgien av omfattande protester mot presidentvalet och det styrande partiet som pausat Georgiens EU-ansökan. Som en följd valde Sverige att stoppa biståndet till regeringen i landet. Sedan dess har det varit tyst om Georgien. Vad händer nu?
Georgien är en före detta republik i dåvarande Sovjetunionen som blev självständig 1991. Landet gick med i Europarådet 1999 och vill bli medlem i både EU (Georgien har kandidatstatus men anslutningsprocessen är mer eller mindre avbruten) och NATO. Nuförtiden är Georgien ett övre medelinkomstland och det gränsar till Armenien, Azerbajdzjan, Ryssland och Turkiet. Befolkningen uppgår till drygt 3,7 miljoner.
I oktober 2024 vann sedan Georgiska drömmen parlamentsvalet, som enligt oppositionen och internationella observatörer varken var fritt eller rättvist. Oppositionen vägrade att tillträda sina platser i parlamentet. Protester bröt ut i november och december 2024 och har fortsatt sedan dess.
I november 2024 meddelade det styrande partiet Georgiska drömmen att Georgiens anslutningsprocess med EU skulle pausas till åtminstone 2028. Dessutom införde USA riktade sanktioner mot de georgiska tjänstemän som var ansvariga för övergrepp. Men det styrande partiet Georgisk dröm ändrade sig inte, utan har sedan dess infört ytterligare restriktioner mot det civila samhället och den politiska oppositionen. Enligt EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos är Georgien idag ett kandidatland till EU ”endast på pappret”.
Det är inte minst den lag om ”utländska agenter” (en lag liknande den i Ryssland) som Georgien antog i maj 2024 som påverkat EU-ansökan negativt. Lagen innebär att alla organisationer som får mer än 20 procent av sin finansiering från utlandet ska registrera sig som en ”organisation som verkar i en utländsk makts intresse”. Detta omfattar de flesta georgiska icke-statliga organisationer, medier och civilsamhällesorganisationer.
Beslutet följdes av omfattande gatuprotester. Tiotusentals människor demonstrerade i Tbilisi och andra städer. Polisen använde vattenkanoner, tårgas och gummikulor mot demonstranterna. Trots detta drev regeringen igenom lagen i parlamentet. I oktober 2025 vann Georgisk dröm landets lokalval i alla kommuner och förbjöd oppositionen att verka. Sverige avbröt som en konsekvens av regimens agerande alla samarbeten med georgiska myndigheter redan i mars 2025.
Även om det idag är relativt tyst om Georgien så fortsätter protesterna – och fängslandena.
Den framstående oppositionspolitikern Levan Khabeishvili greps den 11 september 2025 och dömdes till två och ett halvt års fängelse för sabotage och uppvigling till statskupp i samband med förra årets lokalval. Levan Khabeishvili är tidigare ordförande för United National Movement (UNM), en av de största oppositionsgrupperna i det sydkaukasiska landet, och han greps efter att han upprepade gånger uppmanat georgierna att gå ut på gatorna i en ”fredlig revolution” på dagen för kommunalvalet. Fallet visar på avsaknaden av ett oberoende rättsväsende i Georgien. Detta kompletteras av väldigt låga nivåer av pressfrihet och Georgien har fallit långt ner på listan.
Ny lagstiftning har ytterligare begränsat rätten att demonstrera. Medier som kritiserat regeringen har utsatts för husrannsakningar, skatteutredningar och påtryckningar att stänga. Dessutom har flera journalister utsatts för fysiska övergrepp, och utredningarna av dessa övergrepp har kört fast.
I maj 2026 dömdes tio personer, däribland operasångaren och demokratiaktivisten Paata Burchuladze, till långa fängelsestraff efter protester i samband med lokalvalen 2025. Enligt Reuters hävdar regeringen att de dömda försökt destabilisera staten, medan oppositionen beskriver domarna som politiskt motiverade.
Den internationella kritiken har samtidigt skärpts. I mars 2026 uppmanade Europaparlamentet EU att införa riktade sanktioner och visumförbud mot företrädare för det georgiska styret, vilket EU Neighbours East rapporterade om.
Även OSSE har slagit larm. I en rapport från den så kallade Moskvamekanismen konstateras att Georgien genomgår en tydlig demokratisk tillbakagång. Rapporten beskriver ett mönster av våld och övergrepp mot demonstranter, oppositionspolitiker och journalister. Rapporten finns publicerad hos OSSE kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter.
Trots detta fortsätter protesterna som ofta sker ofta på Rustaveli-avenyn i Tbilisi, nära landets parlament. Varken president Micheil Kavelasjvili eller premiärminister Irakli Kobachidze har lyckats få slut på protesterna. Opposition fortsätter att bojkotta arbetet i parlamentet som den hävdar inte har befogenhet att fatta beslut.
Så även om det inget verkar hända i Georgien så händer det rätt mycket.
Tomas Nordberg
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
