DEBATT. Sverige måste föra en politik som garanterar att Afrika erkänns som jämlik partner, inte enbart som leverantör av kritiska resurser. Bistånd inte binds till återvändandeavtal. Det skriver Oscar Ernerot, Generalsekreterare för Palmecentret.
Detta är en debattartikel De åsikter som framförs är författarens egna.
I Amsterdam har det årliga eventet ”Afrikadag” just gått av stapeln. Ett årligt forum med närmare 1 000 deltagare som samlar medborgare, politiker och civilsamhälle från både Europa och Afrika för att utforska jämlikare partnerskap och samarbeten mellan kontinenterna.
I samband med mötet släpptes rapporten Beyond Rhetoric: Crafting a Win-Win EU-Africa Partnership av Foundation of European Progressive Studies (FEPS). En rapport som Palmecentret har varit med och tagit initiativ till och finansierat.
Rapporten visar att ojämlikheten mellan Afrika och Europa består och växer, och den är en nödvändig – och stundtals obekväm – påminnelse om att mycket av det vi kallar partnerskap fortfarande präglas av obalans.
Det är lätt att falla för de stora orden: ”ömsesidig nytta”, ”gemensam utveckling”, ”grön omställning”. Men vad betyder de i praktiken när Europas gröna framtid drivs av råvaror som säljs billigt från Afrika, medan afrikanska möjligheter till regionala värdekedjor och grön industri ofta förbises? Och när råvaror utvinns under några av världens värsta arbetsvillkor och driver på våldsamma konflikter och miljöförstöring.
Rapporten lyfter i stället att en verkligt rättvis relation kräver att EU inte bara tillgodoser sina behov av metaller och mineraler – utan aktivt bidrar till grön industrialisering, lokal förädling, kapacitetsuppbyggnad och institutionell utveckling i Afrika, i partnerskap och inte genom ensidiga krav.
Att EU investerar i råvaruutvinning utan att stödja vidare förädling är inte bara exploaterande, utan strategiskt kortsynt. Ett sådant mönster cementerar en beroendeställning där Afrika förblir råvarubas i stället för industripartner – något som EU, om man menar allvar med rättvisa, måste förändra.
Även Global Gateway, EU:s stora investeringsprogram, behöver reformeras. Rapporten pekar på bristande lokalt ägarskap, svaga sociala villkor och att satsningar alltför ofta gynnar europeiska företag snarare än afrikanska samhällen. Ett hållbart partnerskap bygger på transparens och samarbete, inte på att investeringar främst möjliggör snabb utförsel av råvaror.
Men rapporten stannar inte vid ekonomin. Den understryker att demokrati, mänskliga rättigheter och lokal delaktighet måste vara gemensamma och ömsesidigt utformade grundpelare i partnerskapet. Det räcker inte med investeringar om de inte är förankrade i lokalsamhällen, saknar konfliktkänslighet eller om de förstärker ojämlika maktstrukturer. Då är det inte utveckling – utan en fortsättning på koloniala mönster.
Här bör Sverige höja sin röst. Vi har historiskt velat vara en solidarisk och progressiv aktör internationellt. Men i dag drar Sverige sig tillbaka. Regeringen kapar biståndet till Afrika och flyttar fokus från global rättvisa till snäva nationella prioriteringar – samtidigt som EU:s relation med Afrika står inför avgörande vägval.
Sverige måste i stället föra en politik som garanterar att:
- Afrika erkänns som jämlik partner, inte enbart som leverantör av kritiska resurser.
- EU:s investeringar stärker lokal industri, regional integration och gröna värdekedjor i Afrika.
- Sociala och miljömässiga standarder kombineras med kapacitetsbyggande och institutionellt stöd, i faktiskt samarbete.
- Lokala samhällen, fackföreningar och folkrörelser ges verkligt inflytande, inte bara symbolisk närvaro.
- Bistånd inte binds till återvändandeavtal eller säkerhetsagendor som underminerar förtroende och rättigheter.
Vår gemensamma gröna omställning måste präglas av rättvisa – och Sverige måste vara berett att möta ojämlikhet med handling, inte retorik. I slutänden handlar det om värdighet, rättvisa och respekt – för Afrika, för Europa och för de principer vi säger oss försvara. Det är så ett verkligt win-win-partnerskap ser ut.
Oscar Ernerot
Generalsekreterare för Palmecentret
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
