DEBATT. Klimatförändringarna är ett av de största hoten mot barns framtid, hälsa och rättigheter världen över. Sedan Meta skärpte sin annonspolicy har det blivit svårare att nå ut med klimatbudskap. Därmed stoppas information om barns utsatthet i en tid när klimatkrisen förvärras. Det skriver Charlotte Lundqvist från Barnfonden och Klara Adolphson från Våra barns klimat.
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarnas egna.
Som organisationer, vars verksamheter syftar till att förbättra barns hälsa, ser vi på Barnfonden och Våra barns klimat att klimatet redan idag påverkar barnen negativt både fysiskt och psykiskt. Extremväder, torka och översvämningar slår hårdast mot de mest utsatta barnen och undersökningar visar att barn känner stor oro och lågt hopp om klimatkrisen, även i Sverige.
Sedan Meta skärpte sin annonspolicy har det blivit svårare att nå ut med miljö- och klimatbudskap, med konsekvensen att information om barns utsatthet stoppas eller begränsas i en tid när klimatkrisen förvärras.
Enligt UNICEF lever över en miljard barn i länder med “extremt hög klimatrisk”. Klimatförändringarna påverkar barns hälsa, deras möjlighet att gå i skola och deras rätt till trygghet. Extremväder driver familjer på flykt, förstör hem och skolor, ökar spridningen av sjukdomar och förstärker redan existerande ojämlikheter. Att fortsätta kommunicera om klimatet är en nödvändighet för att försvara barns rättigheter.
Bakgrunden till förändringen av Metas policy är EU-förordningen Transparency and Targeting of Political Advertising Regulation (TTPA), som började tillämpas den 10 oktober 2025. Syftet med lagen är att minska risken för desinformation och otillbörlig valpåverkan, vilket i sig är viktigt och bra.
Policyer för politisk annonsering finns även på TikTok, LinkedIn och Google, men Meta har valt att tolka reglerna extra strikt. Klimat- och miljöfrågor klassas av Meta som “sociala frågor” och omfattas nu av samma regelverk som politisk reklam. Det betyder enligt Metas egna exempel att det idag är enklare att annonsera på nykonsumtion än att tala om hur klimatförändringar hotar barns överlevnad. Restriktionerna gäller även webbadresser och information på länkade hemsidor. Detta föder en farlig obalans och vi ser hur ytan för demokratiska samtal krymper.
För organisationer som fokuserar på klimat och barns rättigheter innebär detta att nästan alla ämnen vi vill prata om riskerar att falla under denna reglering. Det påverkar både samtalet och möjligheten att samla in pengar till barn i utsatthet – i en tid när vi brett behöver öka medvetenheten och engagemanget för klimatet och barns rättigheter. Resultatet blir att civilsamhällets röster tystnar på sociala plattformar över hela Europa och att den offentliga debatten försvagas.
Ytterligare en konsekvens är hur självcensuren snabbt sprider sig när organisationer tvingas väga varje ord i hopp om att inte få sina annonser nekade. Det går fortfarande att skriva organiska inlägg, men utan annonsering når de sällan längre än den egna bubblan. Om inte en barnrättsorganisation kan tala öppet om klimatkrisens konsekvenser för barn, vem ska då göra det?
För barnens skull uppmanar vi:
- Beslutsfattare: Att säkerställa att lagstiftning inte får en tystande effekt på klimatbudskap.
- Plattformar: Att tolka reglerna med ansvar – klimatkommunikation är inte valpåverkan.
- Allmänheten: Att stå upp för barns rättigheter och arbetet mot klimatförändringarna.
Barns rätt till en hållbar framtid förtjänar att höras – inte tystas.
Charlotte Lundqvist
Affärs- och varumärkesutvecklare / Brand & business developer, Barnfonden.
Klara Adolphson
Ordförande, Våra barns klimat.
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
