Enprocentsmålet, Ukraina och Gaza. Det var de största frågorna på agendan när fem av riksdagens partier debatterade biståndet under Forum Civs festival People and Power. Med knappt ett år till nästa val såg partierna till att börja profilera sig.
Fredagen den 19 september höll organisationen ForumCiv en festival för civilsamhället med samtal, mingel och slutligen en politisk debatt om Sveriges biståndspolitik. Medverkande var Gudrun Brunegård (KD), Annika Strandhäll (S), Lotta Johnsson Fornarve (V), Anna Lasses (C), Magdalena Thuresson (M).
Kommer enprocentsmålet tillbaka?
Enprocentsmålet infördes år 1968 under den dåvarande socialdemokratiska regeringen med stöd av bland annat (dåvarande) Folkpartiet som var det parti som mer än andra drev frågan. Målet innebar att en procent av Sveriges bruttonationalinkomst (BNI) avsattes till bistånd. Målet avskaffades år 2023 av den nuvarande regeringen..
På frågan om ifall enproncentmålet borde återinföras så utmärkte sig Magdalena Thuresson (M) med sitt nej:
– Vi har högre ambitioner för biståndet än att det ska vara en viss summa. Det har handlat för mycket om mängd och inte om vad pengarna ska gå till. Jag är för ett resultatmål, inte ett siffermål. Vi ska inte börja i siffror utan i behov, sa Magdalena Thuresson.
Oppositionspartierna Vänsterpartiet och Socialdemokraterna vände sig starkt emot den moderata ståndpunkten och lovade ett återinförande om de skulle få makten.
– Vi har ett tydligt kongressbeslut om detta. Att vi som ett av de rikaste länderna avsätter en procent av våra pengar för att hjälpa de fattigaste, det handlar om solidaritet, sa Annika Strandhäll (S).
Lotta Johnsson Fornarve (V) betonade att det främst är i de fattigaste länderna som regeringspartierna avvecklat bistånd. Hon vände sig också emot en retorik om att Sveriges bistånd har missbrukats, och pekade på att internationella undersökningar visat att det varit effektivt.
– Denna regering har frångått biståndets syfte, samtidigt som de dragit ner bistånd till de fattigaste, sa hon.
Anna Lasses (C) uttryckte att det är Centerpartiets yttersta mål att Sverige ska ha ett enprocentsmål i biståndet.
– Jag tycker att vi ska vara lite själviska när det kommer till detta. I världen som den ser ut just nu behöver vi ett globalt nätverk som står upp för demokratin. Våra prioriteringar är utvecklingsbiståndet så att vi har ett demokratiskt motstånd.
Gudrun Brunegård (KD) uttryckte ett grundläggande stöd för enprocentsmålet, samtidigt som hon försvarade den nuvarande regeringens biståndspolitik.
– Det är en god princip att man avsätter en viss del av en budget till bistånd men i en koalitionsregering är det ju ett givande och tagande. Nackdelen med ett procentmål är ju när konjunkturen går upp och ner.
Enprocentsmålet ersattes under den moderatledda regeringen med en budgetram. För år 2024 och 2025 låg den på 56 miljarder per år. För 2026 – 2028 ligger budgetramen på 53 miljarder per år.
Kan andra pengar användas för Ukraina?
Ett annat ämne som diskuterades under debatten var bistånd till Ukraina. Alla partier uttryckte enighet gällande givande av både militärt stöd och civilt bistånd till landet, men de hade olika åsikter om finansieringen av detta stöd. Under det senaste året så har Sveriges militära stöd finansierats separat, medan det drastiskt ökade civila biståndet tagits ur den redan satta biståndsbudgeten.
Detta har lett till att bistånd till andra länder minskat eller avvecklats, något som Vänsterpartiet vände sig mot.
– Vi vill att Ukrainas stöd ska vara additionellt. Nu drabbar det de fattigaste i världen, sa Lotta Johnsson Fornarve (V).
Även Anna Lasses (C) lyfte en önskan om att stödet till Ukraina ska separeras från annat bistånd.
– Vi håller med om ett absolut stöd till Ukraina och därför har vi valt att göra en speciell Ukrainafond i vår budget som också innehåller bistånd. Det gör att vi också kan prioritera resten av världen
Kristdemokraterna och Moderaterna framhöll vikten i omprioriteringar:
– Vi måste stötta civila offer och ge ett militärt stöd och det kräver en omfördelning även om den är smärtsam. Men vi försöker ersätta bistånd med andra insatser så att de fattigaste inte ska drabbas hårdast, sa Gudrun Brunegård (KD).
– Det vore orimligt att en sån katastrof som kriget i Ukraina inte får konsekvenser för oss i Sverige. Moraliskt och också för vår egen säkerhet så har vi en skyldighet att stötta dem, sa Magdalena Thuresson (M).
Hon lyfte också att just stödet till Ukraina kan öka legitimiteten för svenskt bistånd eftersom det är lättare för medborgare i Sverige att se på nära hand hur vi gör skillnad.
Gaza delar partierna
Ingången till debatten om bistånd till de drabbade av konflikten i Gaza var en fråga om vilka partier som ville återuppta stödet till Unrwa. Unrwa är FN:s officiella flyktingorgan för att ta hand om Palestinska flyktingar. Den 19 december 2024 beslutade regeringen att dra in stödet till organisationen efter att ha varit en av de största givarna under många år.
Sedan konflikten började 2023 har Sverige gett 630 miljoner kronor till humanitärt stöd i Gaza. En tredjedel av de pengarna har dock inte nått fram något som Global Bar Magazine tidigare rapporterat om. Detta kritiserades också av oppositionspartierna i debatten.
På den direkta frågan svarade alla närvarande utom Magdalena Thuresson (M) och Gudrun Brunegård (KD) att de vill att Sverige ska återuppta stödet till Unrwa.
– Vi behöver omprioritera pengarna till andra erkända FN-organ som jobbar där. Unrwa har själva erkänt att de inte fått in lastbilar i Gaza sedan den 2 mars. Vi behöver få bäst effekt för varje skattekrona. Vår prioritet är att få in nödhjälp i Gaza, sa Magdalena Thuresson (M).
– Att vi stoppade stödet till Unrwa var en direkt konsekvens av att Israel inte släpper in dem. Det har inte varit lönt att skicka alla pengar dit, sa Gudrun Brunegård (KD).
Både Annika Strandhäll (S) och Anna Lasses (C) argumenterade emot genom att lyfta Unrwas unika infrastruktur i landet som de byggt upp över lång tid. De har genom denna möjlighet att fördela förnödenheterna samtidigt som de håller skolor och annan välfärd öppen.
– Vi har gett bistånd till Unrwa under väldigt lång tid. Att vi drar oss ur sätter de i en otroligt svår situation. De har en unik situation i landet där de kan se till palestiniernas behov, sa Annika Strandhäll (S).
– Jag tycker vi ska jobba smart. Använd de organisationer som kommer in i landet för att få in mat. Ge pengar till Unrwa för att använda deras strukturer i landet för att fördela det, sa Anna Lasses (C).
Under diskussionen hettar debatten till och partiernas olika inställning till konflikten syns. Annika Strandhäll (S) beskrev det som ett pågående folkmord där en stat använder svält som vapen, medan Gudrun Brunegård (KD), efter att ha fördömt Israels metoder, sa att Hamas hade kunnat avsluta kriget när som helst bara de la ner vapen och lämnade tillbaka gisslan.
– Det pågår ett folkmord just nu och Sveriges regering gör väldigt lite. De lutar sig på EU när de skulle kunna putta dem framför sig. Man hugger bistånd till den av FN utsedda organisationen för att tillgodose Palestiniernas rättigheter. Endast Sverige och USA har huggit sitt stöd till Unrwa, sa Lotta Johnsson Fornarve (V).
Ida Thunborg
Läs också:
|
Uppläsning av artikel
|
