Flera högt uppsatta militärer och tidigare politiker har arresterats i Mail. Till de gripna hör även en fransk diplomat. Därmed förvärras relationen mellan Mali och Frankrike ytterligare.
Sedan militärkupperna 2020–2021 och det efterföljande utvisandet av franska styrkor 2022 har relationen till Frankrike successivt försämrats. Mali har också närmat sig Ryssland och säkerhetssamarbeten med väst har avbrutits.
Efter att juntan genomfört omfattande gripande av oppositionella har relationen nu ytterligare försämrats. En fransman, som misstänks arbeta för franska säkerhetstjänsten, har anklagats av myndigheterna i Mali att vara inblandad i “försök till destabilisering av Republikens institutioner”, enligt en kommuniké som i mitten av augusti lästes upp i den statliga tv-kanalen.
Malis säkerhetstjänst, liksom en medlem av Conseil National de Transition (CNT) – landets lagstiftande organ som tillsatt av militären – har bekräftat att ett 50-tal militärer arresterats, främst inom Nationalgardet. Bland dessa återfinns två respekterade generaler Abass Dembele och Nema Sagara. Dembele är före detta guvernör i Mopti-regionen i centrala Mali där han varit ansvarig för kampen mot jihadister. Sagara är flygvapenchef och en av få höga kvinnliga militärer i Afrika.
Frankrikes utrikesdepartement har reagerat på arresteringen av en fransk medborgare som sägs arbeta för “fransk säkerhetstjänst”. Det är en “anklagelse utan grund och en dialog har inletts för att kräva ett omedelbart frisläppande” sa Frankrikes utrikesministern som konstaterade att personen är anställd på franska ambassaden i Bamako: “Han lyder under Wienkonventionen som reglerar diplomatiska relationer som måste följas”.
Oppositionella arresteras
Den senaste tidens gripande följer på en utveckling från i maj 2025 då juntan upplöste alla politiska partier, beslöt stanna kvar vid makten genom förnybart femårigt mandat utan allmänna val. Juntan fängslade, eller tvingade många ledare från den politiska oppositionen att gå i exil. Bland dem finns den populära imamen Mahmoud Dicko, en inflytelserik religiös ledare som bland annat ledde de allmänna protesterna mot den civila presidenten Keita i juni 2020. Mahmoud Dicko befinner sig i Algeriet sedan slutet av 2023.
Den 12 augusti placerades juntans förra civila premiärminister Choguel Kokalla Maiga i husarrest av anti-korruptionspolisen som påbörjat undersökning av hans dåvarande ekonomiska förvaltning. Sedan Choguel Kokalla Maiga avskedades har han vänt sig mot juntan och vädjat om ett slut på den militära övergången och att makten ska överlämnas till civila politiker.
I början av augusti arresterades även Moussa Mara som var premiärminister under den förre civila presidenten Ibrahim Boubacar Keita (2014-15). Moussa Mara anklagas för “brott mot förtroende för staten och opposition mot lagliga myndigheter”. Hans brott består av att ha publicerat ett inlägg på X där han uttrycker solidaritet med flera personer som fängslats för att ha kritiserat juntans ledare general Assimi Goita.
Moussa Mara, som är ordförande i partiet Yelema har lett en civil opposition som kritiserat juntan på ett konstruktivt och balanserat sätt i form av rekommendationer. Mara var också den sista civila politiska ledare med stort allmänt stöd, som vågade uttala sig om juntans styre.
Wagner drar sig tillbaka
Den ryska Wagnergrupen som varit i Mali sedan 2021, informerade nyligen på sociala medier att de drar sig tillbaka sedan de ”fullgjort sitt uppdrag” att bekämpa jihadistattacker. “Soldaterna har slagit tillsammans med Malis befolkning mot jihadistiska terrorister. Vi har eliminerat tusentals som terroriserat civilbefolkningen” enligt texten.
Sedan 2024 har Wagner-gruppen successivt ersatts av officiell militär personal i Africa Corps direkt under det ryska försvarsdepartementet, vilket tyder på att alliansen med Ryssland inte ifrågasätts, då Mali fortsätter att bekämpa väpnade jihadister.
Flera allvarliga Jihadistattacker hotar Mali ekonomi. Jihadistgruppen GSIM, ansluten till Al Qaida, har den senaste tiden kraftigt ökat sina attacker mot industriell infrastruktur i centrala och västra delen av landet. Regionen Kayes på gränsen till Senegal är särskilt utsatt. Ett tiotal lastbilar har bränts och fabrikslokaler förvandlade till aska i ett sockerbruk i Bewani i Segou-regionen.
– GSIM har alltid siktat på lokala ekonomisk struktur som stöld av boskap, förstörelse av jordbruksmark och skördar säger Baba Dakono, forskare vid l’Observatoire citoyen pour la gouvernance et la sécurité. Men nu siktar man in sig på industrier och huvudvägar mellan Bamako och Dakar, Senegal samt mellan Bamako och Abidjan, Elfenbenskusten.
Attacker påverkar ekonomin
I Kayes regionen attackerades en cementfabrik Diamond Cement och tre indiska experter kidnappades, lokaler sattes i eld, transportfordon förstördes och 200 arbetare sattes i teknisk arbetslöshet. GSIM har annonserat sina attacker i en WhatsApp-grupp där de ber civila hålla sig borta från striderna med Malis armé.
– Dessa offensiver påverkar allvarligt Malis ekonomi, redan försvagad genom säkerhetsläget, inflation på livsmedel, energikris och stopp på guldgruvan i Loulpo-Gountoko” säger ekonomen Modibo Mao Makalou.
Dragkamp om makten
Är de omfattande gripanden med anklagelser om fransk inblandning framför allt en avledningsmanöver för att undvika kritik från allmänheten för den allt svårare ekonomiska situationen? Helt klart är att det pågår en intern dragkamp mellan främst försvarsministern Sadio Camara (ansvarig för ankomsten av 1500 legosoldater från Wagner-gruppen 2021) och juntaledaren Assimi Goita.
Vem som vinner denna kamp återstår att se.
Hans Eriksson
Ekonom och statsvetare, Västafrikakännare
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
