DEBATT. Ukraina är Sveriges största biståndsland. Ukraina står också inför stora korruptionsutmaningar. För Sverige liksom för andra biståndsgivare gäller det att kombinera solidaritet med en hög grad av ansvarsutkrävande. Det skriver Parul Sharma, generalsekreterare för Institutet Mot Mutor (IMM).
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarens egna.
Sveriges humanitära och militära stöd till Ukraina efter den ryska fullskaliga invasionen 2022 har varit både snabbt och omfattande. Fram till mitten av 2024 har Sverige bidragit med cirka 37 miljarder kronor i stöd till Ukraina, varav huvuddelen utgörs av militärt bistånd i form av materiel, utbildning och tjänster via Försvarsmakten. Ytterligare medel har gått till humanitärt bistånd, civilt stöd och återuppbyggnad.
Men hur säkerställs att dessa resurser inte missbrukas? Det är en viktig fråga, särskilt med tanke på att Ukraina historiskt sett har haft stora problem med korruption.
Sedan självständigheten 1991 har korruption utgjort ett strukturellt hinder för Ukrainas demokratiska och ekonomiska utveckling. Landet rankas 2023 på plats 104 av 180 i TI’s Corruption Perceptions Index en förbättring från tidigare år, men det är fortfarande lågt.
Oligarker är en liten grupp inflytelserika affärsmän som har haft oproportionerligt stort inflytande över politik, rättssystem och media i landet. Även om flera av dessa tappat makt de senaste åren, är oligarkstrukturen inte helt upplöst. Exempelvis har Ukrainas regering på senare tid fråntagit vissa oligarker deras medborgarskap och beslagtagit tillgångar.
Korruption förekommer också på andra samhällsnivåer, sominom offentliga upphandlingar, rättsväsendet och sjukvården. Enligt en studie från Kyiv International Institute of Sociology från 2023 är bristande förtroende för domstolsväsendet och misstänkt favorisering vid offentliga tjänstetillsättningar fortsatt utbredda problem.
Samtidigt har Ukraina de senaste åren infört flera reformer med stöd från EU och IMF: NABU (National Anti-Corruption Bureau) har inlett flera större utredningar. HACC (High Anti-Corruption Court) dömer i korruptionsfall och har sedan 2020 fällt flera högt uppsatta tjänstemän. Ett nytt system för e-deklaration av tillgångar för offentliga tjänstemän är infört, även om implementeringen haft bakslag. Något som Institutet Mot Mutor välkomnat.
Under kriget har Zelenskyjs regering sparkat flera högt uppsatta försvars och lokala tjänstemän efter misstänkta mutbrottsaffärer. Bland annat rörde det sig om korruption inom inköp av militärproviant och byggmaterial.
Ny antikorruptionslag i Ukraina – vad gäller?
Den 22 juli 2025 antog Ukrainas parlament (Verkhovna Rada) lagförslag nr 12414, som bland annat placerar två av landets viktigaste antikorruptionsorgan – NABU (National Anti‑Corruption Bureau of Ukraine) och SAPO (Specialiserade Antikorruptionsåklagare) under kontroll av riksåklagaren, en myndighetspost som utses av presidenten. Lagen infördes med argumentet att myndigheterna behöver skyddas mot ryskt inflytande och att utredningar ska bli mer effektiva och mindre utdragna. Reformlagen från juli 2025 markerar ett tydligt maktskifte som innebär att antikorruptionsinstitutioner underordnas nu riksåklagaren och därmed presidentens kontroll. Detta har utlöst omfattande protester från civilsamhälle och EU, som ser lagen som ett steg tillbaka i Ukrainas antikorruptionsresa och gör det svårare för landet att närma sig ett medlemskap i EU.
Efter den hårda kritiken väntas nu ett nytt lagförslag med avsikt att återupprätta myndigheternas oberoende. Utvecklingen blir en viktig signal om Ukrainas fortsatta väg mot EU och demokratiska normer.
Hur hanteras risken med svenskt bistånd?
Svenska och europeiska biståndsinsatser till Ukraina är idag ofta villkorade och noga spårbara. Militärt stöd från Sverige sker genom bilaterala överenskommelser samt via EU:s samordningsstruktur. Humanitärt bistånd går genom etablerade organisationer som UNHCR, Röda Korset och World Food Programme.
Både Riksrevisionen och Sida har påpekat vikten av riskanalys och uppföljning, särskilt under krigstillstånd. Därför inkluderas krav på transparens, kontrollsystem och oberoende revision i biståndsöverenskommelserna.
Ukraina står fortfarande inför enormt stora korruptionsutmaningar, men också inför historiska möjligheter till förändring. För Sverige liksom för andra biståndsgivare gäller det att kombinera solidaritet med en hög grad av ansvarsutkrävande, och stöd med krav på insyn och reformer.
Rekommendationer från IMM:
1. Stärk oberoendet för antikorruptionsorgan
- Lagstadga om fullständig funktionell och administrativ självständighet för NABU, SAPO och HACC.
- Inrätta en oberoende tillsynsnämnd bestående av internationella experter och civilsamhällesrepresentanter.
- Förbjud politisk inblandning i rekryteringsprocesser för ledande tjänstemän i dessa organ.
2. Inför offentlig insyn i försvarets upphandlingar
- Skapa ett skyddat men transparent system för att offentliggöra försvarsupphandlingar retroaktivt (efter leverans) för granskning av media och riksdag.
- Använd blockkedjeteknik för att spåra transaktioner av statligt stöd och material.
3. Återinför obligatorisk e-deklaration av tillgångar
- Återaktivera och modernisera det tidigare systemet där offentliga tjänstemän måste redovisa alla inkomster, tillgångar och gåvor och gör det fullt tillgängligt för allmänheten online.
4. Inrätta snabbdomstolar för korruptionsbrott under krigstiden
- Skapa tillfälliga, specialiserade domstolar med snabba processer för att hantera korruptionsfall kopplade till krigsmateriel, återuppbyggnad och bistånd.
5. Inför en nationell visselblåsarlag
- Skydda och belöna visselblåsare som avslöjar korruption, inklusive inom militära och regionala myndigheter.
- Garanti om anonymitet och rättsligt skydd.
6. Digitalisera offentliga tjänster och tillståndsprocesser
- Utvidga det redan existerande Diia-systemet till att omfatta fler licenser, tillstånd och tjänster – för att minska kontaktytor för mutor.
- Använd AI-baserad övervakning för att upptäcka misstänkta mönster i kontraktstilldelning.
7. Inför ett “EU-spår” för antikorruptionsutvärdering
- Inrätta en gemensam EU–Ukraina-kommission för regelbunden granskning av korruptionsbekämpning.
- Länka framtida EU-stöd direkt till framsteg i reformimplementering och antikorruptionsresultat.
8. Utbilda framtida tjänstemän i antikorruption och rättsstatens principer
- Inför ett obligatoriskt utbildningsprogram i integritet, offentlig etik och korruptionsbekämpning för alla nyanställda i statsförvaltningen.
- Samarbeta med europeiska institut och universitet för utbyte och kunskapsöverföring.
Parul Sharma
Generalsekreterare, Institutet Mot Mutor (IMM)
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
