DEBATT. Att stödja studentprotesterna i Serbien är en strategisk möjlighet för EU att stärka demokratiska värderingar, motverka auktoritära tendenser och främja stabilitet på Västra Balkan. Det skriver Gabrielle Gunneberg, och Ivana Randjelovic från Civil Rights Defenders.
Detta är en debattartkel. De åsikter som framförs är författarnas egna.
I november 2024 rasade taket in på tågstationen i staden Novi Sad i Serbien, vilket krävde 16 liv. Olyckan som har blivit en symbol ett för myndighetsförsummelse och korruption utlöste omfattande studentprotester som snabbt växte till de största protesterna i Serbien sedan demokratirörelsen 2000. I mars registrerades 1 697 protester på nära 400 platser – ett tecken på regimens förlorade legitimitet. Studenternas krav på institutionellt ansvar, pressfrihet, oberoende rättsväsende och respekt för demokratiska normer ligger i linje med de reformprioriteringar EU lyft för landet, vilket ger EU en möjlighet att återuppbygga förtroendet bland Serbiens unga – landets mest EU-vänliga befolkning.
Sedan demokratirörelsen 2000 har EU-medlemskap varit en drivkraft för reformer i Serbien, vilket ledde till inrättandet av institutioner som Medierådet, Riksrevisionen och Antikorruptionsbyrån. Men mordet på premiärminister Djindjić 2003 blev ett bakslag, och med Socialistpartiet (SPS) och serbiska progressiva partiet (SNS) vid makten sedan 2012 har landet utvecklats till en hybridregim där den politiska och ekonomiska akten är koncentrerad till ett fåtal aktörer, institutionella kontrollmekanismer är försvagade och medierna står under regeringsinflytande.
Enligt 2024 års rapport från Varieties of Democracy har demokratinivån sjunkit till nivåer jämförbara med Milošević-eran. Rapporten pekar på utbredda trakasserier mot oppositionen och valfusk. Trots att EU-förhandlingar inleddes redan 2014 har dessa i praktiken blivit en fasad. Regeringen visar formella åtaganden, men genomför inga verkliga reformer.
Samtidigt framställer sig Serbien som en stabiliserande aktör genom Brysseldialogen med Kosovo och hanteringen av migrationsfrågor. Men bakom fasaden utnyttjas regionala spänningar, nationalism och geopolitiska positioner för att underminera demokratin och pressfriheten, utan att möta internationell kritik.
Studentprotesterna speglar en bredare global kamp mot auktoritära regimer, demokratisk urholkning och ryskt inflytande. Historiskt har studentrörelser spelat en avgörande roll i demokratiska utvecklingar. Därför kan studentrörelsen i Serbien inte bara bli avgörande för utvecklingen i landet, utan också inspirera liknande initiativ i grannländerna med liknande utmaningar.
Partiet SNS:s styre har präglats av ett statsövertagande där institutioner systematiskt omformats för att gynna den styrande elitens intressen. Genom kontroll över resurser, medier och beslutsprocesser har partiet privatiserat förvaltningen och konsoliderat sin makt. Internationella samarbeten som sätter stabilitet och ekonomiska intressen före demokratiska principer har bidragit till denna utveckling.
Kinesiska infrastrukturprojekt, ryskt inflytande och andra icke-transparanta investeringar stärker den auktoritära linjen. Ett tydligt exempel är Rio Tintos litiumgruvprojekt i Jadar-dalen – som fått stöd av EU – där ekonomiska intressen prioriterats framför miljöskydd och mänskliga rättigheter. Situationen understryker det akuta behovet av transparens, folkligt deltagande och miljökrav.
Studentprotesterna står nu vid ett vägskäl. Genom att prioritera stabilitet framför demokrati kan EU:s hållning i praktiken möjliggjort att auktoritära strukturer befästs i Serbien. Protesterna blottlägger nu regimens legitimitetskris.
Därför bör EU nu göra en översyn av Serbiens medlemskapsprocess som kan innehålla att:
· EU:s utvidgningspolitik knyts tydligare till verkliga reformer. Förhandlingar och ekonomiska stöd bör villkoras med demokratiska framsteg, och EU bör än mer aktivt engagera och möjliggöra stöd till civilsamhället och ungdomsrörelserna.
· EU kräver att frihetsberövade aktivister friges och att rättsprocesser mot dem stoppas. Godtyckliga utvisningar av utländska medborgare som stöttat protesterna måste upphöra.
· EU markerar mot Serbiens inblandning i universitetens självständighet. Hot, trakasserier och repressiva åtgärder mot akademiker och studenter måste upphöra. Akademisk frihet och institutionellt oberoende är grundläggande principer som EU konsekvent måste försvara.
· EU kräver en oberoende internationell utredning av den påstådda användningen av ljudvapen mot fredliga demonstranter i Belgrad den 15 mars 2025.
Med nuvarande strategi riskerar EU att alienera pro-europeiska ungdomar, vilket kan leda till desillusionering eller radikalisering. Den yngre generationen som är mindre präglad av nationalistisk propaganda är avgörande för att motverka auktoritära och ryssvänliga strömningar.
Serbiens roll för regional stabilitet gör protesterna än viktigare. En framgångsrik studentrörelse i landet kan minska nationalistiska spänningar och främja fredliga reformer på hela Västra Balkan. Omvänt riskerar våldsamt förtryck av studenterna att radikalisera oppositionen, stärka pro-ryska aktörer och destabilisera regionen.
Att ge tydligt stöd till Serbiens demokratiska studentrörelse innebär låg risk, men hög positiv potential för både Serbien, länderna på Västra Balkan och EU. Det skulle stärka EU:s trovärdighet och långsiktiga inflytande på Västra Balkan och samtidigt stärka EU:s roll som en tydlig och erkänd försvarare av demokrati och stabilitet i regionen.
Gabrielle Gunneberg
Chef för globala avdelningen, Civil Rights Defenders
Ivana Randjelovic
Chef för Europaavdelningen, Civil Rights Defenders
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
