DEBATT. Kan ukrainare söka Asyl i Sverige? En närmare titt på reglerna visar att ingen som flytt undan kriget i enlighet med massflyktsdirektivet kan få asyl i Sverige skriver Khrystyna Hevchuk i sitt svar till migrationsverket.
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarens egna.
Jesper Tengroth, presschef på Migrationsverket, klargjorde i sin replik att det inte finns något stopp för prövning av ukrainares asylansökningar och att det beslutsstopp som tidigare gällt hävdes den 22 december 2023. Från och med det datumet prövas personer som söker skydd och inte uppfyller massflyktsdirektivets krav istället för asyl.
Detta stämmer. Men för att förstå vilka ukrainska flyktingar som faktiskt kan få sin asylansökan prövad, behöver vi först titta på kraven för att omfattas av massflyktsdirektivet:
- Du ska befinna dig i Sverige,
- Du ska vara något av följande: ukrainsk medborgare; person som hade internationellt skydd eller motsvarande nationellt skydd i Ukraina före den 24 februari 2022; medföljande familjemedlem till någon av de två ovanstående.
- Du ska ha ett giltigt pass eller annan id-handling
- Du ska ha bott i Ukraina och lämnat landet på grund av kriget den 24 februari 2022 eller senare. Även du som redan var i Sverige när kriget i Ukraina bröt ut kan ha rätt till skydd enligt massflyktsdirektivet om du befann dig lagligt i Sverige före 22 december 2023.
Låt oss nu titta på en vanlig situation för att se om det verkligen är möjligt för ukrainare att söka asyl i Sverige. En väninna till mig kommer från Mariupol, en stad som praktiskt taget inte längre existerar på grund av den ryska invasionen. När hon anlände till Sverige med sin minderåriga son fick hon uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. Efter tre års krig inser hon att hon inte har någon bostad att återvända till och vill därför ansöka om asyl. Hon lämnar in sin ansökan, men Migrationsverket prövar den inte. Varför? För att hon befinner sig i Sverige, är ukrainsk medborgare, har ett ukrainskt pass och anlände efter krigets början. Hon får därmed inte sin asylansökan prövad.
Då uppstår den retoriska frågan: Vilka ukrainska medborgare i Sverige, som har pass och som är här på grund av kriget, kan få asyl? Svaret tycks vara: ingen. Eftersom de uppfyller kraven för massflyktsdirektivet, anses de inte vara i behov av individuell asylprövning. Däremot kan asyl vara en möjlighet för personer som kommit till Ukraina från andra länder före kriget för att studera eller arbeta, men inte för ukrainska medborgare själva.
Dessutom trädde en annan förändring i kraft den 22 december 2023: Regeringen beslutade att fler personer ska kunna omfattas av massflyktsdirektivet i Sverige. Personer som tillhör någon av de tre ovan nämnda grupperna kan nu få skydd enligt massflyktsdirektivet om de befann sig lagligt i Sverige före den 22 december 2023. Det innebär att personer med exempelvis arbetstillstånd, familjeanknytning eller tillstånd för studier och forskning nu omfattas av massflyktsdirektivet om deras visum löpt ut. Detta innebär dock en paradoxal konsekvens: År av arbete och studier i Sverige kan annulleras när en person övergår till massflyktsdirektivet. Dessa år räknas inte längre in vid exempelvis en framtida ansökan om svenskt medborgarskap.
Det är så jag uppfattar situationen utifrån erfarenheter hos de ukrainare jag har kontakt med. Detta är deras verklighet. Trots att det inte längre finns något formellt stopp för prövning av ukrainares asylansökningar, är det i praktiken mycket svårt för ukrainska medborgare att få sin asylansökan prövad. Massflyktsdirektivet fungerar som en barriär som hindrar individuell asylprövning, även för dem som inte har någon möjlighet att återvända till Ukraina. Situationen för ukrainska flyktingar i Sverige är därför mer komplex än den kan verka vid en första anblick.
Khrystyna Hevchuk
Ordförande RefugeeHope. UA&SE
Läs det första inlägget här.
Läs Migrationsverkets svar här:
|
Uppläsning av artikel
|
