ANALYS. Den 12 februari 2025 hölls traditionsenligt den utrikespolitiska debatten. Men vad som inte sägs är minst lika intressant som vad som sägs. Och denna dag var det framför allt de globala konsekvenserna av USA:s nya administration som utrikesministern nogsamt undvek i utrikesdeklarationen. Läs också kommentarer från civilsamhället.
Texten har uppdaterats i flera omgångar med nya kommentarer.
Detta var första gången som utrikesminister Maria Malmer Stenergard presenterade utrikesdeklarationen. Hennes tal innehöll kanske inte några oväntade vändningar ,men det inleddes med orden:
Sverige står inför en svår säkerhetspolitisk tid.
Vi – Sverige, EU och Nato – befinner oss i en långvarig, långtgående konfrontation med
Ryssland.
Just detta att så tydligt ange konfrontationen med ett annat land redan i inledningsorden var sannolikt unikt för en utrikesdeklaration. Och mot bakgrund av den stora oron för USA:s agerande under Trump var det också märkligt att USA enbart omnämndes i positiva ordalag.
Biståndet undanskymd roll
Bistånd brukar få en relativt undanskymd plats i deklarationen. Den här gången nämndes biståndet fem gånger i talet, nämligen så här:
Svenskt bistånd ska skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Utvecklingssamarbetet har en viktig roll i att verka för fria och välfungerande demokratiska samhällen, och ska i högre grad inriktas mot områden där Sverige kan bidra med tydliga mervärden.
Regeringen ser potential i att hitta synergier mellan bistånd och handel för att möta de växande globala utmaningarna. Ett exempel är den gröna omställningen. Sverige har ett av världens mest generösa klimatbistånd, och svenska företag har innovativa klimatlösningar.
Sveriges ordförandeskap i Gröna klimatfonden 2025 utgör en möjlighet att effektivisera det internationella klimatbiståndet.
Sverige är en av världens största humanitära givare i ett läge där över 300 miljoner människor behöver humanitärt stöd. För 2025 fördubblar Sverige det humanitära stöd som tidigare gick ntill UNRWA, genom att avsätta 800 miljoner kronor till den hårt drabbade civilbefolkningen i Gaza och regionen.
Vidare fortsätter vi möta akuta humanitära behov i Ukraina och på andra krisdrabbade platser såsom Sudan, Demokratiska republiken Kongo, Syrien, Libanon och Jemen. Vi fortsätter också i dessa kriser att verka för humanitärt tillträde, så att hjälpen kan nå de mest utsatta.
I alla dessa delar är civilsamhällets organisationer omistliga partner.
***
Herr/fru talman!
Jämställdhet är ett kärnvärde i svensk utrikespolitik. Just nu ser vi hur jämställdheten globalt är på tillbakagång. I länder som Afghanistan och Iran utgör ett omfattande, systematiskt förtryck av kvinnor det auktoritära styrets grund.
Sveriges arbete är viktigt för att öka kvinnors och flickors egenmakt.
Svenskt bistånd ska bidra till ökad tillgång till vård för gravida och mödrar, allsidig sexualundervisning och åtgärder mot alla former av sexuellt och könsrelaterat våld. Det är en viktig del av vårt breda engagemang för global hälsa.
Men mest intressant var kanske det som inte nämndes av utrikesministern. Dit hörde det kaos och humanitära akuta läge som nedstängningen av USAID orsakat i världen. Tullar, Trump-administrationens inblandning i valet i Tyskland nämndes inte. Ja, USA nämndes faktiskt enbart i positiva ordalag, som att vi nu öppnar ett generalkonsulat i Houston.
Georgien och Ukraina nämndes självklart, Indien nämndes två gånger, Kina sex. Till länder som inte nämndes hörde Brasilien, Sydafrika, Indonesien, Rwanda och Azerbajdzjan (det sistnämnda landet nämndes senare under debatten av Björn Söder från Sverigedemokraterna).
Och nej, Agenda 2030 nämndes inte av utrikesministern (men kom upp senare under dagen.
Trump dominerade debatten
Den efterföljande debatten (som fortfarande pågår när detta skrivs) innehöll både högt och lågt. Till lågt hör kanske ett märkligt åsiktsutbyte kring Kinas ambassad i Storbritannien. Samtidigt var det många ledamöter som lyfte länder och konflikter som sällan annars kommer fram i den svenska politiken.
Här blev det också desto mer Trump, USA och senare under dagen även kring konsekvenserna av stoppet i USAID.
Vänsterpartiet kritiserade utrikesminister Maria Malmer Stenergard (m) för att inte nämna USA:s president i sin utrikesdeklaration.
– Hon undviker med precision att nämna Donald Trump, säger Håkan Svenneling, utrikespolitisk talesperson för V, i debatten och menade att den transatlantiska länken blivit ett koppel om halsen på regeringen.
Miljöpartiet passade också på att kritisera SD för att partiet åkt till Trumps valkampanj. Aron Emilsson (SD) svarade att SD och Trump-administrationen har mycket gemensamt, men att detta inte gällde utrikespolitiken (och den eventuella annekteringen av Grönland).
– Men vi måste bli bättre på att läsa den nya administrationens språk. Vi måste ha en beredskap för att svara med samma mynt och vi efterlyser en större utrikespolitisk samling in EU menade Aron Emilsson.
Socialdemokraterna var starkt kritiska till att regeringen beslutat att strypa biståndet till UNRWA.
– Beslutet är ett flagrant brott mot FN-linjen, ett flagrant brott mot EU-linjen och också ett flagrant brott mot Sveriges egen linje, sa Morgan Johansson (s) under debatten.
– Vi kommer naturligtvis att fortsätta att följa utvecklingen i regionen, svarade utrikesminister Maria Malmer Stenergard.
Centerpartiets urikespolitiske talesperson Kerstin Lundgren lyfte också UNRWA.
– UNRWA är en grund i FN-systemet. UNRWA gör också fortfarande insatser på Gaza för det är UNRWA som har möjlighet att nå fram, konstaterade hon.
Det indragna stödet till det ekumeniska följeslagarprogrammet på Västbanken som Global Bar Magazine tidigare rapporterat kom också upp i ett av Morgon Johanssons inlägg. Han fick då svar från regeringssidan att man lovat följa upp frågan. Flera talare från regeringssidan var också tydliga i sitt fördömande av bosättarnas agerande.
Under eftermiddagens diskussion poängterade Olle Thorell (s) att Agenda 2030 lyste med sin frånvaro i svensk utrikespolitik. Han noterade bland annat att det skett en nedmontering av arbetet med Agenda 2030. Stefan Olsson (m) svarade att fokus ligger på Ukraina och att i valet mellan Ukraina och Agenda 2030 väljer han Ukraina. Olle Thorell replikerade med att man kan inte släppa Agenda 2030 för att man fokuserar på Ukraina utan världens utveckling är viktigt även för utvecklingen i Ukraina.
Olle Thorell lyfte också fram det minskade biståndet:
– Vi ska stå vid Ukrainas sida så länge det behövs, men det innebär inte att vi ska skära ned stödet till de som drabbas värst i världen av fattigdomen och konflikter, sa han bland annat.
Civilsamhället kritiskt
En av de organisationer som redan hunnit kommentera debatten är RFSU:
– Det är sorgligt att utrikesministern inte kan beröra det faktum att Trump-administrationen just nu totalt undergräver de mänskliga fri- och rättigheterna globalt och inte heller nämner det kaosartade stoppet av amerikanskt bistånd till miljontals människor i utsatta områden, säger generalsekreterare Ingela Holmertz. Hon fortsätter:
– Det är välkommet att ministern lyfter jämställdhet som ett kärnvärde i svensk utrikespolitik och specifikt nämner Sveriges stöd till sexualundervisning och mödrahälsovård. Men i ljuset av att de mest brutala attackerna inom jämställdhetsområdet just nu riktas mot säker abort och transpersoners rättigheter hade vi hoppats att ministern tagit tillfället i akt och påpekat att Sverige ovillkorligt stöttar även dessa rättigheter.
Josephine Sundqvist, generalsekreterare för Läkarmissionen är dock mer postiv:
– Precis som i förra årets deklaration framhålls att Sverige ska förbli en av världens största givare av humanitärt bistånd, samtidigt har betydande nedskärningar i det humanitära anslaget aviserats i regleringsbrevet för 2025. En positiv utveckling i årets utrikesdeklaration är dock att regeringen särskilt uppmärksammar bortglömda kriser, som de i DR Kongo och Sudan, samt avser att fortsätta verka för att möta de enorma humanitära behoven. Dock är det viktigt att Sverige stannar kvar med det bilaterala utvecklingssamarbetet – samverkan mellan humanitära, långsiktiga och fredsbyggande insatser i dessa konfliktdrabbade länder är avgörande för att både arbeta förebyggande och minska de humanitära behoven i utdragna kriser, säger hon.
Läkarmissionen ser också en del öppningar som kan skapas genom synergier mellan bistånd och handel för att möta de växande globala utmaningarna.
– Det saknas dock en betoning på civilsamhällets aktörer och lokala aktörers innovationskraft. Det borde vara en självklarhet för regeringen när man utformar strategier och insatser, att det civila samhället och andra lokala aktörer har en central del. Regeringen borde utgå mer från en ansats av Quadrupel Helix och tydliggöra för aktörer som har i uppdrag att implementera handel och bistånd vilken roll civilsamhället ska ha.
Redaktionen
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
