DEBATT. I reformagendan skriver regeringen att det humanitära biståndet ska stärkas. Trots detta minskas stödet genom Sida. Vad vill regeringen egentligen? Det undrar Johan Schaar, tidigare bland annat chef för biståndet till Palestina och ledamot av Expertgruppen för biståndsanalys (EBA).
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarens egna.
Regeringen förklarade i reformagendan för biståndet – Bistånd för en ny era – att det humanitära biståndet ska stärkas med syfte att ”globalt minska den kraftigt växande klyftan mellan behov och finansiering”. Det ska ske bland annat genom ökad effektivitet i genomförandet där regeringen ska ”verka för flexibel och flerårig finansiering, i syfte att möjliggöra för humanitära aktörer att snabbt bemöta uppkomna och förvärrade kriser”. Dessa prioriteringar är i linje med Sveriges åtaganden vid det humanitära toppmötet i Istanbul 2016. I budgetproppen för 2025 förklarar sig regeringen nöjd med hur FN:s humanitära samordningsorgan OCHA med svenskt stöd ”har bidragit till en positiv utveckling när det gäller att stärka kapaciteten och effektiviteten i det internationella humanitära systemet”.
Men i Sidas regleringsbrev för 2025 ger regeringen instruktioner som innebär motsatsen till dess deklarerade ambitioner. Det humanitära biståndet genom Sida minskar med 8 procent från 4,9 miljarder 2024 till 4,495 miljarder 2025 trots ökande behov.
Och stödet till den främsta mekanismen för att snabbt och flexibelt möta uppkomna och förvärrade kriser minskas till en bråkdel av tidigare belopp. Det handlar om FN:s fond för katastrofbistånd (Central Emergency Response Fund – CERF) där stödet minskar från 725 miljoner 2024 till 100 miljoner 2025. Samtidigt passar regeringen på att nästan halvera stödet till OCHA – som administrerar CERF – från 181 till 100 miljoner kronor. Har något hänt under de tre månader som förflutit mellan budgetproppen och Sidas regleringsbrev som gjort att CERF och OCHA ådragit sig regeringens misshag? Vadan denna starka markering? Ingenstans förklarar regeringen sina drastiska beslut.
CERF inrättades av FN:s generalförsamling 2005 så att FN:s landteam och deras samarbetspartners omedelbart skulle få tillgång till icke-öronmärkta medel för att agera i plötsliga eller förvärrade kriser, utan att behöva vänta på givarnas respons på särskilda appeller. Fonden har mycket gott anseende i det humanitära systemet och har så småningom utrustats med fönster för bl a underfinansierade humanitära insatser och klimatrelaterade behov.
Sverige har sedan CERF:s start varit en stark förespråkare för mekanismen och bidragit till dess policyutveckling och med finansiellt stöd. Under många är var Sverige andra eller tredje största bidragsgivare med en framträdande roll i CERF:s rådgivande grupp.
Regeringens agerande är långt ifrån den förutsägbarhet och långsiktighet som man menar ska prägla det humanitära biståndet och kan komma att påverka andra givare. Vi ser nu ett nyckfullt humanitärt bistånd och en total avsaknad av den transparens kring fattade beslut som regeringen säger sig stå för. Tänker biståndsministern förklara sig?
Johan Schaar
Senior Fellow vid SIPRI, tidigare chef för biståndet vid generalkonsulatet i Jerusalem
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
