”Israel har en skyldighet att upprätthålla ordning och säkerhet på Västbanken och måste nu på allvar ta itu med det oacceptabla bosättarvåldet samt upphöra med expansionen av bosättningar.” Så lyder regeringens ovanligt skarpa svar när Global Bar Magasin frågar om den framtida Palestinapolitiken, efter att bomberna slutat falla över Gaza. Man anser också att Israel bör hjälpa till med återuppbyggnaden.
Den pågående bosättningspolitiken på Västbanken strider mot folkrätten, bidrar till ökade spänningar och undergräver förutsättningarna för en förhandlad tvåstatslösning, står det vidare i regeringens svar, förmedlat av UD:s presstjänst. Den civila palestinska befolkningens rättigheter måste tillvaratas. Våldsbrott, förstörelse av egendom och övergrepp måste utredas och ansvarsutkrävande säkerställas.
”Regeringen följer mycket noga händelseutvecklingen på marken. Omfattningen av hur civila drabbas reser förstås allt fler frågor om den humanitära rätten respekteras”, slår man fast.
Global Bar Magazine har i flera artiklar intervjuat Palestinier, Israeler och Mellanösternkännare om vad som bör hända när bomberna slutar falla över Gaza. (LÄNKAR) Hur ska den söndertrasade Gazaremsan bli en rimlig livsmiljö för de omkring 2 miljoner nu svårt traumatiserade och mestadels utblottade invånarna? Vad krävs av Sverige, EU och världssamfundet? Och vilket ansvar har Israel för civilbefolkningen, återuppbyggnaden och det växande bosättarvåldet på Västbanken?
För att även få den svenska regeringens uppfattning om de här frågorna har vi kontaktat Utrikesdepartementet. Vi har inte fått träffa någon ansvarig minister, utan har hänvisats till UDs presstjänst. Här följer ett sammandrag av det skriftliga svar som vi fått från dem.
Kommer Sverige vara med och bekosta återuppbyggnaden av Gaza, bilateralt eller via EU och FN? Förstörelsen beräknas hittills till 20 miljarder dollar, enligt en FN-rapport som kom i slutet av mars. Och bör Israel vara med och betala?
– Det är ännu tidigt att tala om återuppbyggnaden, men det står klart att omfattande insatser kommer att krävas och att hjälp behöver komma från många håll, inklusive Israel. Sverige har varit konsekvent med att den internationella humanitära rätten måste efterlevas och civilbefolkningen skyddas. Folkrätten gäller alla och alltid, oavsett geografisk kontext. Vi har konsekvent uppmanat Israel att efterleva den internationella humanitära rätten.
Kommer Sverige agera för att utsatta, krigsskadade och traumatiserade Gazabor ska få asyl och medicinsk hjälp i Sverige?
– Rätten att söka asyl i Sverige finns för personer som befinner sig i Sverige. Det finns inte några bestämmelser i utlänningslagen eller annan författning som ger regeringen eller Regeringskansliet möjlighet eller skyldighet att ge skydd till personer som inte befinner sig i landet. Ärenden om internationellt skydd prövas av Migrationsverket.
Israel kontrollerar sedan länge allt som Gaza vill importera via Israel. Kommer den svenska regeringen agera för enklare och snabbare sätt att föra in det material som behövs för återuppbyggnaden?
– På svenskt initiativ har Sverige, tillsammans med ett trettiotal länder, uppmanat Israel att öka det humanitära tillträdet till Gaza och möjliggöra bättre, säkrare och tillräckligt omfattande humanitära leveranser. Sverige för fortsatt för dialog med Israel om detta, både bilateralt och tillsammans med andra givare. Så sent som den 12 april gjorde de nordiska länderna ett gemensamt uttalande om vikten av att Israel skyndsamt implementerar åtgärder för att förbättra det humanitära tillträdet.
Stödet till palestinier via UNWRA finansieras av FN. Israel behöver alltså inte betala för basbehoven för invånarna på de ockuperade områdena – vilket ockupationsmakten enligt internationell rätt har skyldighet att göra. Anser den svenska regeringen att Israel framöver ska stå för den kostnaden?
– Enligt den humanitära rätten har Israel en särskild skyldighet att säkerställa humanitärt tillträde och tillgodose civilbefolkningens humanitära försörjning, dvs att den har tillgång till mat, vatten, medicin och annat som är nödvändigt för dess överlevnad. Israels ansvar för detta underströks även i Internationella domstolens beslut den 26 januari respektive 28 mars om provisoriska åtgärder. De är bindande.
Några frågor som vi lyft i artikelserien och som vi skickat UD till lämnades obesvarade av UDs presstjänst. Till exempel hur regeringen ser på risken auktoritära och odemokratiska länder som Kina, Ryssland och Iran försöker stärka sin ställning i regionen genom att ge omfattande bidrag till återuppbyggnaden och om det hittills tydliga stödet från Västvärlden för Israel riskerar att urholka tilltron till att det internationella rättssystemet tillämpas lika för alla länder.
Agneta Carleson
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
