Nakba – en historia som behöver berättas

Nu öppnar Utställningen Nakba – palestinska berättelser från 1948 på Medelhavsmuseet i Stockholm. Nakba, som betyder Katastrofen, inträffade när 750 000 palestinier drevs på flykt i samband med att staten Israel bildades. 
– Den här historien är underberättad, säger författaren och journalisten Bernt Hermele, författare till den bok som utställningen bygger på.

Boken Nakba – katastrof inför våra ögon kom ut på Ordfront förlag i maj 2023, fem månader innan Hamas blodiga attack mot civila israeler och Israels svar i form av brutala bombmattor över barn, sjukhus, skolor och Hamassoldater. Nu har den också blivit en utställning, där besökarna får möta några av de 75 personer som intervjuas i boken och höra om deras upplevelser av flykten 1948, i form av texter inlästa av välkända svenska skådespelare och bilder. Här visas också föremål som flyende palestinier lyckades få med sig och som nu samlats in – smycken, nötta kläder, en nyckel till det hus de lämnat.

Berättelserna har Bert Hermele och fotografen Cato Lein samlat genom att intervjua palestinier spridda över flera länder – från östra Jerusalem, Västbanken och Israel till Jordanien, Libanon och Sverige. De berättar om flykt och fördrivning, maktlöshet och motstånd, saknad efter det egna hemmet som en gång fanns och sorgen över att tvingas leva ett helt liv i ett flyktingläger. Men här finns också självkänsla och drömmar om motstånd och frihet som vägrar att dö.

Bok om förintelseöverlevare

Bernt Hermele och Cato Lein har tidigare gjort den uppmärksammade boken och poddcasten Överlevarna, där 95 judiska Förintelseöverlevare berättar om sina upplevelser av förföljelse, flykt, ohyggliga koncentrationsläger och hur man kan leva vidare. 

– Det kändes naturligt efter att vi gjort Överlevarna att fortsätta med att berätta om Nakba, säger Bernt Hermele. Den historien är ju klart underberättad – om det uttrycket finns.

Boken om Nakba kom ut fem månader innan kriget mellan Hamas och Israel bröt ut, och här kan man hitta viktiga förklaringar till de skarpa motsättningarna mellan israeler och palestinier. Ändå har den knappast uppmärksammats alls i riksmedia och Bernt Hermele har inte blivit inbjuden till morgonsoffor eller pratprogram för att kommentera utvecklingen i regionen. Vad tror han att det beror på?

– Jag tror att jag inte passar in i den massmediala dramaturgin, men det finns strömmar under radarn. Boken säljer bra, och nu trycks en andra upplaga. Det känns fint, jag uppskattar denna lugnare men troligtvis engagerade spridning, säger Bernt Hermele. 

Vad tror du att folk i allmänhet vet om Nakba? Många svenskar har vuxit upp med bilden att Israel bildades som ”Ett land utan folk till ett folk utan land” 

– Jag tror att kunskapen finns, men intresset och engagemanget kring den frågan saknas. Samtidigt är det inte mitt syfte är inte att göra en folkbildningsinsats om Nakba eller att väcka debatt om den tystnad som har rått kring hur palestinierna behandlades efter att staten Israel bildades. Jag försöker göra det jag tror på, och det som jag som människa tycker är viktigt.

– Det jag berättar handlar inte enbart om Palestina, utan om demokrati och mänskliga rättigheter. Om rätten att få sova i sin egen säng utan att bli väckt av soldater som trängt sig in i ens hem, och om rätten att få berätta sin egen berättelse utan att bli tystad eller förföljd. Helt enkelt rätten att få vara människa och uttrycka sig fritt.

Bernt Hermele har tidigare arbetat som journalist, bland annat som reporter på Dagens Industri och som chefredaktör på Veckans Affärer, och senare också som taxichaufför. Han har skrivit flera böcker, bland annat Judejävel (Leopard förlag 2016), där han berättar om sin uppväxt som ung jude i Stockholms innerstad och om svensk sionism.

En vändpunkt i hans liv var när hans mamma Perla under ett besök i Israel 2002 dödades i samband med ett självmordsattentat utfört av en palestinier.

– Arbetet med Överlevarna och Nakba har varit ett sätt att bearbeta den sorgen. Jag brukar lyssna bluessångaren Blind Willy Johnson när han sjunger Mother´s children have a hard time och reflektera över begreppet WCNSP som nu ofta nämns i samband med Gaza och som betyder Wounded Child, No Surviving Parents. Det ger också perspektiv, konstaterar Bernt Hermele.

Hur har boken om Nakba tagits emot av dina judiska släktingar och vänner?
– En del har tyckt om den, andra inte. Jag tänker inte i kategorier judar och andra, alla är vi människor med olika intressen och olika kunskaper. De som vill lära sig mer om den här delen av historien kommer kanske ha utbyte av att läsa boken eller besöka utställningen, men det är helt upp till dem. 

Utställningen har producerats i samarbete med Riksteatern. 

Agneta Carleson

Läs också