Malaria är den vanligaste dödsorsaken för barn under fem år i Afrika. Så när den ugandiske malariaforskaren Krystal Birungis son fyllde fem firande hon stort:
– Hela dagen gick jag omkring med ett stort leende på läpparna, jag var så lycklig! Samtidigt tänkte jag på de barn som inte får uppleva sin femårsdag – och att vi inte får nöja oss med det vi uppnått hittills.
Enligt World Malaria Report fanns det 249 miljoner bekräftade fall av malaria under 2022 jämfört med 244 miljoner under 2021. Under 2022 dog 608 000 människor till följd av malaria, varav 95 procent inträffade i Afrika. Och de som drabbas värst är barn: 78 procent av alla som dog till följd av malaria i regionen var under fem år.
– Så när min son fyllde fyra så firade vi, vi firade livet! Hela dagen gick jag omkring med ett stort leende – som en idiot – och berättade för alla som ville lyssna! Men jag tänkte också mycket på de barn som inte får uppleva sin femårsdag.
Malariaforskaren Krystal Birungi skrattar åt minnet. Mitt i skrattet finns ett stort allvar. För kampen mot malaria står nu och väger. Nya vacciner och bättre myggnät med dubbel impregnering skapar bättre förutsättningar att bekämpa malaria. Samtidigt leder klimatförändringarna till att människor i områden som inte tidigare varit utsatta drabbas.
– Därför får vi inte ge upp nu när vi hunnit så långt, konstaterar malariaforskaren Krystal Birungi i Uganda.
Krystal Birungi växte upp i ett litet samhälle utanför Ugandas huvudstad Kampala i en familj som var allt annat än rik. Som barn drabbades hon och syskonen ofta av malaria.
– När det började regna kom alltid myggorna, det visste vi. Vi visste också att det inte gick att göra något åt saken, eftersom du inte kan slå ihjäl varenda mygga. Mina föräldrar var inte okunniga, de kände till att det fanns behandling. Men de visste också att vi inte hade råd med den medicin som krävdes. Så varje gång malariasäsongen började och du blev sjuk var det som roulett: kommer jag att klara mig den här gången?
Ett starkt minne från Krystals barndom var när hennes yngsta bror var fem år och hade drabbades av svåra kramper under ett malarianfall.
– Jag minns hur jag såg min mamma tvätta honom hela natten, Hon försökte hålla honom sval och stoppa kramperna. Tänk dig själv en sådan situation: du vet inte om din bror kommer att vara vid liv nästa morgon – och din mamma vet inte om hon kommer att förlora ett barn. Ingen mamma ska någonsin behöva hamna i den situationen.
Sverige viktig givare
I början av 2000-talet började det hända saker i kampen mot malaria. Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria bildades 2001 med Sverige som en av de stora bidragsgivarna. Som tonåring fick Krystal och hennes familj för första gången tillgång till myggnät och gratis medicin tack vare detta. Därmed kunde familjen lägga pengar på annat än behandling och sjukvård, som att skicka Krystal och hennes syskon till skolan.
– Nu gick det att undvika malaria. Och om du blev drabbad så behövde du inte dö eftersom det fanns medicin tillgänglig. Det var en total förändring, minns Krystal idag.
Kanske var det också då Krystal Birungi bestämde sig för att hon själv bli en del av kampen mot malaria. Krystal hade alltid varit intresserad av vetenskap, särskilt biologi, och efter att ha studerat entomologi (läran om insekter) på universitetet bestämde hon sig för att lägga till en kurs med genetik. Så kom det sig att hon 2015 började jobba på Target Malaria, ett regionalt forskningsprojekt som arbetar för att genom bland annat genmanipulerade myggor minska spridningen av malaria.
– Ja, det var fantastiskt att få börja där och känna att jag kan göra skillnad. Kanske var det meningen att det skulle bli så, mycket av mitt liv har ju formats av mina egna erfarenheter av malaria som jag ofta fick jag när jag var liten.
Idag är Krystal Birungi samordnare för det entomologiska fältarbetet för Target Malaria i Uganda och starkt engagerad i det globala nätverkssamarbetet med olika malariaforskare:
– Vi har partners i andra drabbade länder som Ghana och Burkina Faso, men vi samarbetar också med forskare från ”norr”. Det är ett otroligt viktigt samarbete där vi kompletterar varandra. Afrikanska forskare behövs. Ska man nå människor som bor i avlägsna områden utan elektricitet eller vägar så krävs ett helt annat tänk än när det gäller sjukvård hos er i Sverige. Därför är det så viktigt att utvecklingen av teknik och metoder också sker i Afrika. Så genom samarbetet kan vi förena det bästa av båda världarna, fortsätter Krystal Birungi.
Malaria är också starkt kopplat till fattigdom, det tvingar äldre barn att stanna hemma för att ta hand om yngre som är sjuka och det hindrar barn – framför allt flickorna – från att gå i skolan. Dessutom innebär det ofta stora kostnader för familjerna.
Tack vare myggnät och medicin skedde en kraftig nedgång i antalet dödsfall och infektioner i malaria, men de senaste tio åren har minskningen inte varit lika snabb. Och under covid ökade till och med antalet fall i många länder eftersom människor inte kunde söka vård.
Klimatförändringar drabbar
En av de stora utmaningarna i arbetet mot malaria är klimatförändringarna som leder till att malaria även sprids till människor i svalare områden som tidigare varit förskonade. Kombinationen av torka och översvämningar gör också att sjukvård slås ut, att människor tvingas flytta in till städernas slumområden där de bygger enkla bostäder på sanka platser.
– Vi ser hur livsmiljöerna i hela världen förändras och det leder till ökad spridning. Något som är mycket allvarligt är att den asiatiska malariamyggan nu snabbt sprider sig i Afrika vilket leder till omfattande utbrott, också på platser som tidigare inte drabbats.
– Det här gör att människor som inte tidigare drabbats och som saknar immunitet plötsligt börjar får malaria. Det kan leda till förödande effekter och innebära en ännu högre dödligheten bland barn. Därför behöver vi hitta nya metoder för malariakontroll anpassade till dessa platser. Och så måste vi förstås försöka stoppa klimatförändringarna eftersom de är roten till problemet.
Vad kommer då att hända framöver? I flödet av nyheter från Gaza och Ukraina är det lätt att tappa bort malaria som ”bara” är en tyst, långsam död . Samtidigt kan arbetet mot covid tjäna som en förebild för att det faktiskt går att mobilisera resurser. Bara världens länder enar sig kan de åstadkomma fantastiska saker, menar Krystal Birungi:
– Det görs redan idag ett otroligt arbete av lokala hälsoarbetare runt om i Afrika. Vi vet att de nya och mer effektiva myggnäten gör stor skillnad. Vaccin är också viktigt. Så om vi kombinerar alla de metoder vi har så har vi en verklig chans. Därför måste vi fortsätta, för ju längre tid det tar, desto fler liv går förlorade. Vi slösar bokstavligen bort liv när vi slösar bort tid.
Innan vi pratat färdigt återkommer vi till hennes son, det går förstås inte att låta bli. Idag mår han bra, men hur kommer hans framtid att bli?
– Människor som föds i fattigdom behöver inte bli kvar i fattigdomen. Det är jag och min familj ett bevis på. Tack vare den hjälp vi fick när jag var liten kunde jag bli den jag är idag – en entomolog som bekämpar malaria. Så det var fantastiskt! Men det innebär också att min sons liv började bättre än mitt eget. Jag har råd att behandla honom, jag kan ta honom till sjukhus.
– Min dröm nu är att när min son får barn så ska den generation som då växer upp inte ens förstå vad vi menar när vi pratade om det hot från malaria som en gång skrämda alla familjer här i Uganda.
David Isaksson
Fakta: Nya och effektivare myggnät
New Nets Project, som är ett initiativ som finansierats av Unitaid och Globala fonden och leds av Innovative Vector Control Consortium (IVCC), var först med att använda dubbla insekticider i länder med malaria mellan 2019 och 2022 för att bemöta det växande hotet av insekticidresistens. Jämfört med vanliga myggnät har distributionen av 56 miljoner toppmoderna myggnät i 17 länder i Afrika söder om Sahara förhindrat uppskattningsvis 13 miljoner malariafall och 24 600 dödsfall.
Läs också
