Den nästan totala förstörelsen av Gaza efter månader av israeliska bombningar kommer att göra det nästan omöjligt att genomföra tillräckliga hjälpinsatser, även vid en vapenvila. Det varnar experter inom FN och hjälporganisationer.
Artikeln publicerades ursprungligen i The New Humanitarian. Läs originaltexten här.
Den nästan totala förstörelsen av stora delar av Gaza efter månader av israeliska bombningar kommer också att göra det nästan omöjligt att genomföra tillräckliga hjälpinsatser, även om striderna upphör, säger tjänstemän vid sju FN-organ och organisationer:
– Detta är på en skala som du mycket sällan ser, sa Jamie McGoldrick, tillfällig humanitär samordnare för de palestinska territorierna för FN:s organ för katastrofhjälp, OCHA, när han beskrev omfattningen av behoven i Gaza.
Nästan fyra månader in i kriget har de allra flesta av Gazas 2,3 miljoner invånare tvångsförflyttats från sina hem genom en israelisk bombkampanj som experter säger är den mest destruktiva i modern historia. En markinvasion pressar alltmer samman den desperata befolkningen i en överbefolkad, krympande skärva land i den södra delen av enklaven.
– Varje man, kvinna och barn behöver hjälp. Det pågår strider, det finns ingen mekanism för avspärrning och det är mycket svårt att få in hjälp i landet, säger Kate Phillips-Barrasso, vice ordförande för global policy och påverkansarbete vid organisationen Mercy Corps.
– Jag har aldrig sett något där det fanns en sådan dödlig kombination av faktorer som skapade den humanitära situationen, men också hindrade den från att åtgärdas. Man försöker leverera hjälp i en omfattning som nästan aldrig tidigare skett, fortsätter hon.
Den israeliska militära kampanjen inleddes efter en dödlig attack mot Israel den 7 oktober av Hamas – den palestinska politiska och militanta grupp som styr Gaza – som lämnade omkring 1 140 människor döda i Israel. Hamas och andra palestinska militanta grupper tog också omkring 240 personer som gisslan vilka fördes tillbaka till Gaza. Uppskattningsvis 136 av dem är fortfarande kvar i fångenskap.
Vad biståndsansvariga säger om insatserna i Gaza:
- På grund av stridigheterna och logistiska hinder misslyckas hjälpinsatserna helt med att tillgodose befolkningens grundläggande behov, och befolkningen står inför hotet om hungersnöd och omfattande sjukdomsutbrott.
- Även om striderna upphör kommer den nästan totala förstörelsen av stora delar av Gaza efter månader av israeliska bombningar att göra det nästan omöjligt att sätta in lämpliga insatser.
- Inne i Gaza gör stridigheterna, kommunikationsavbrotten, avsaknaden av säkerhetsgarantier från Israel och den omfattande förstörelsen av vägar och annan infrastruktur det oerhört svårt att distribuera bistånd.
- Hjälporganisationer har knappt kunnat ta sig in i norra Gaza under 2024 eftersom Israel upprepade gånger har nekat FN:s hjälpinsatser.
- I södra Gaza har hjälporganisationerna det allt svårare att arbeta på grund av det enorma antalet människor – mer än hälften av befolkningen – som har tvingats in i området.
- Tidskrävande och ofta godtyckliga israeliska säkerhetsinspektioner fördröjer hjälpsändningarna till Gaza.
Fullständig belägring
Strax efter den 7 oktober införde Israel en fullständig belägring av Gaza, stängde av vatten och elektricitet och blockerade införseln av livsmedel, bränsle, medicinsk utrustning och andra förnödenheter. Sedan dess har Israel tillåtit viss humanitär hjälp att komma in, först genom gränsövergången Rafah till Egypten och på senare tid genom Kerem Shalom, mellan Gaza och Israel.
Men tidskrävande och ofta godtyckliga israeliska inspektionsprocesser har bromsat hjälpen. Pågående fientligheter, kommunikationsavbrott, avsaknaden av säkerhetsgarantier från Israel och den omfattande förstörelsen av vägar och annan infrastruktur har gjort det oerhört svårt för FN-organ och frivilligorganisationer att distribuera hjälpen när den väl är inne i Gaza.
Under tiden är varenda invånare i Gaza hungrig och mer än 500 000 människor står inför katastrofala nivåer av osäker livsmedelsförsörjning, enligt FN-tjänstemän, som anser att hungersnöd redan pågår i delar av enklaven. Utan en grundläggande förändring varnar FN och hjälporganisationer för att antalet dödsfall till följd av svält och sjukdomar kan komma att överstiga antalet människor som dödats i israeliska flygattacker och fientligheter, som för närvarande uppgår till mer än 27 000, enligt lokala hälsovårdsmyndigheter.
Påståendet att Israel medvetet har skapat en humanitär katastrof (som stöds av offentliga uttalanden från vissa israeliska tjänstemän) som hotar att förstöra palestiniernas liv i Gaza är centralt i det mål som Sydafrika har väckt vid Internationella domstolen (ICJ), FN:s högsta domstol, där Israel anklagas för folkmord.
I ett interimsbeslut den 26 januari fann ICJ att ”åtminstone några” av Sydafrikas anklagelser var ”trovärdiga” och beordrade Israel att vidta ”omedelbara och effektiva åtgärder för att möjliggöra tillhandahållandet av brådskande grundläggande tjänster och humanitärt bistånd”. ICJ krävde att Israel senast den 26 februari skulle rapportera om hur man har genomfört beslutet.
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu beskrev anklagelsen om folkmord som ”skandalös” och sade att den militära offensiven kommer att fortsätta. Samma dag som domen föll anklagade Israel 12 anställda från UNRWA, FN:s organ för palestinska flyktingar – den största hjälporganisationen i Gaza – för att ha varit inblandade i attackerna den 7 oktober. Som svar på detta drog minst nio av UNRWA:s största bidragsgivare – däribland USA, Tyskland, Schweiz och Kanada – in sin finansiering av organisationen, vilket har lett till ovisshet om framtiden för biståndsverksamheten i Gaza.
UNRWA säger att man kan tvingas upphöra med insatser i Gaza redan i slutet av februari om givarna fortsätter att hålla inne med finansieringen. Hjälporganisationer säger att en varaktig vapenvila är en förutsättning för att man ska kunna börja ta itu med den katastrofala humanitära situationen. Hamas ledare överväger enligt uppgift ett israeliskt förslag om en mer långsiktig vapenvila – pådrivet av USA. Men även om ett avtal snart ingås – och genomförs av Israel – säger biståndsarbetare att det fortfarande skulle krävas betydande förändringar när det gäller tillgång och logistik för att de ska kunna förse Gaza ens med grundläggande förnödenheter.
Inga framsteg trots beslut i ICJ
Sedan ICJ:s beslut har det inte skett några större förändringar på plats i Gaza. FN-organ säger att Israel fortsätter att blockera och försena deras ansträngningar att få tillgång till norra och centrala Gaza – avskuret från söder av Israels markinvasion – och att intensiva israeliska bombningar har fortsatt, vilket hotar säkerheten för hjälparbetare och humanitära förnödenheter.
Israeliska tjänstemän skyller det otillräckliga biståndet på FN och säger att de släpper in tillräckligt med bistånd i Gaza, men att FN inte har skickat tillräckligt med lastbilar eller personal för att distribuera det. De har också påstått – utan att lägga fram bevis – att Hamas stjäl bistånd i stor skala, ett påstående som FN-tjänstemän upprepade gånger har förnekat.
Medlemmar i den israeliska regeringens krigskabinett har föreslagit att mängden bistånd som släpps in i Gaza ska minskas, rapporterade israeliska medier den 1 februari. Samtidigt har demonstranter – med stöd av vissa medlemmar i Netanyahus regering – uppmanat den israeliska regeringen och USA att blockera hjälpen från att komma in i Gaza. Trots upprepade uttalanden från israeliska tjänstemän om att de inte hindrar hjälpinsatser, säger FN-medarbetare och personer från civilsamhället som talat med The New Humanitarian att det inte har skett någon betydande förändring sedan förra året för att minska de hinder som blockerar mat, vatten, medicinsk utrustning och andra viktiga föremål från att komma in i Gaza.
Tvångsförflyttade palestinier samlar in hjälp från UNRWA, FN:s organ för palestinska flyktingar, i den södra staden Rafah i Gaza. Foto: Abed Zagout/Anadolu.
Alla organisationer beskriver en oregelbunden inspektionsprocess, där Israels skiftande regler för allt bistånd som förs in i Gaza är ett stort hinder.
– Före konflikten hade vi 500 lastbilar per dag som gick in. Nu har vi mindre än 200. Det beror inte på att lastbilarna inte är tillgängliga. De är tillgängliga. Orsaken är att de inte kan ta sig in tillräckligt snabbt – och det har att göra med långsamma inspektionsprocesser, oförutsägbara inspektionsprocesser, och utdragna inspektionslager, säger Ricardo Pires, talesperson för UNICEF.
Han fortsätter:
– Tiden rinner iväg för barnen, och den livräddande humanitära hjälp de så desperat behöver finns precis där på andra sidan gränsen, fast mellan otillräckliga tillträdeskorridorer och utdragna inspektions- och
processlager.
COGAT, den israeliska myndighet som ansvarar för samordning med hjälporganisationer, svarade inte på en begäran om kommentar i tid för publicering.
Israeliska myndigheter har också sagt att hjälpleveranser försenas på grund av problem på den egyptiska sidan av gränsen – ett påstående som egyptiska myndigheter har förnekat. Ahmed, en lastbilschaufför som arbetar på den egyptiska sidan av gränsen och som bad att få bli identifierad endast med sitt förnamn, berättar att den israeliska inspektionsprocessen vid gränsövergången Nitzana mellan Egypten och Israel kan ta timmar för en enda lastbil, och att han har sett hela laster med mat eller medicinsk utrustning avvisas av oklara skäl.
– Ofta ber de oss att lasta av lasten på marken, och de konfiskerar en del av varorna eller lämnar dem på marken och förstör dem. Det finns inga tydliga standarder för vad de tillåter att komma in eller inte, det beror på stämningen bland de soldater som övervakar inspektionsprocessen, det saknas helt tydliga regler, säger Ahmed.
FN-tjänstemän har uttryckt liknande oro, och FN:s chef för katastrofhjälp Martin Griffiths säger att israeliska tjänstemän ofta nekar viktiga föremål av ”oklara, inkonsekventa och ofta ospecificerade skäl”. Israel tillhandahåller en lista över förbjudna produkter med ”dubbla användningsområden” som man hävdar kan ha en militär användning. Men produkter som inte finns med på listan avvisas också ofta, berättade hjälparbetare. Kritiska föremål som skalpeller, syretankar och solpaneler har till exempel blockerats.
Utrustning för sjukhus – röntgenapparater, generatorer och bränsle – har också blockerats av de israeliska myndigheterna, som säger att de kan användas av militanta grupper.
– Anledningen är säkerhet, vilket naturligtvis inte är rimligt, eftersom alla vet att vi på Läkare Utan Gränser använder våra generatorer för oss själva, säger Leo Cans, chef för Läkare Utan Gränsers uppdrag i Gaza.
Läkare Utan Gränser är i ständig kommunikation med israeliska myndigheter om utrustning som blockeras vid gränsen, men enligt Leo Cans har inte mycket förändrats sedan de nuvarande fientligheterna inleddes:
– Hjälpen kommer in, men nu är den kanske en eller två procent av vad som behövs. Det är inte tillräckligt. Enligt internationell rätt är det förbjudet att blockera humanitärt bistånd till befolkningen. Det är chockerande hur många lagar som den israeliska regeringen helt har bortsett från och ignorerat, fortsätter Leo Cans.
Hjälporganisationer befarar flaskhals i Egypten
Även om inspektionsprocessen förenklas och antalet lastbilar ökar, oroar sig hjälporganisationer för att Rafah-gränsövergången till Gaza från Egypten – en fotgängarövergång som inte är avsedd för stora mängder lastbilstrafik – kommer att bli en flaskhals.
– Om vi ska kunna hjälpa en befolkning på två miljoner människor i nöd kan vi inte göra det genom den enda dörren – vi måste hitta andra sätt, säger Jamie McGoldrick från OCHA.
I december 2023, efter förhandlingar med FN och USA, började den israeliska regeringen tillåta hjälplastbilar att passera genom Kerem Shalom-övergången från Israel, men Israel har vägrat att öppna ytterligare övergångar. Amerikanska och europeiska länder har också pressat Israel att tillåta att bistånd levereras sjövägen genom den israeliska hamnen i Ashdod för att tillhandahålla ett alternativ till Rafah, och en del bistånd har levererats landvägen från Jordanien till Kerem Shalom-övergången.
Men Kerem Shalom har upprepade gånger blockerats av israeliska demonstranter, som stoppade lastbilar lastade med mjöl, mat, hygienartiklar och tält i nästan en vecka i slutet av januari. Demonstranterna – inklusive familjemedlemmar till israelisk gisslan som hålls i Gaza och till israeliska soldater som strider i enklaven – har sagt att Israel bör blockera bistånd tills gisslan släpps, och vissa uppmanade Netanyahu att tillåta ”inte en enda droppe vatten” in i Gaza.
Efter att ICJ beordrat Israel att förbättra hjälpleveranserna rensade regeringen protesterna från Kerem Shalom-övergången, förklarade området som en stängd militär zon och skickade polis för att arrestera demonstranter, som har försökt att fortsätta sin blockad. Demonstranternas protester har nu flyttats till Ashdod, där de har blockerat lastbilar med bistånd från att lämna hamnen.
Avspärrningar inne i Gaza
I södra Gaza får hjälporganisationer allt svårare att arbeta på grund av det enorma antalet människor som har tvingats in i området. Uppskattningsvis 1,7 miljoner människor har drivits på flykt i Gaza, och mer än en miljon av dem har packats ihop i den södra regionen Rafah, som tidigare hade en befolkning på bara 280 000 personer.
– Människor och skyddsrum strömmar ut på vägarna, vilket tvingar hjälpkonvojer att röra sig”i snigelfart, säger Jamie McGoldrick.
En del människor börjar sprida sig ut mot kusten till en lerig, isolerad israelisk ”säkerhetszon” som upprepade gånger har beskjutits av den israeliska militären. Hjälpen är fortfarande knapp i området, och OCHA utvärderar nu hur man kan skala upp vatten- och matleveranser och sätta upp sanitetsanläggningar, enligt Jamie McGoldrick.
”Vi dog nästan, eller några av oss skadades, medan vi försökte leverera hjälp, och andra gånger attackerade de behövande fordonen som var lastade med hjälp.”
Men FN-organ och hjälporganisationer säger att säkerheten fortsätter att vara det största problemet som bromsar leverans av hjälp – förvärrat av frekventa kommunikationsavbrott som gör det nästan omöjligt att samordna rörelser och låta personalen arbeta med någon grad av säkerhet.
– Armén öppnade eld mot oss upprepade gånger. Vi dog nästan, eller några av oss skadades, när vi försökte leverera hjälp, och andra gånger attackerade de behövande fordonen som var lastade med hjälp, säger Kamel Abdul Hadi, som arbetar i Gaza med UNRWA:s team för distribution av bistånd.
OCHA har ingen tillförlitlig, direkt kommunikationslinje till de isreliska trupper som finns i Gaza, Tidskänsliga meddelanden om säkerhet och ruttplanering måste vidarebefordras via COGAT. Detta system med brutna telefoner leder ofta till att hjälpkonvojer får vänta vid checkpoints, stoppas upp av militär aktivitet eller dirigeras in på osäkra eller blockerade vägar, knostaterar Jamie McGoldrick:
– Om du får grönt ljus någonstans, får du rött ljus någon annanstans, och du hålls tillbaka.
Förvirringen förvärras ytterligare av de ständiga avbrotten i mobilnätet – ett resultat av skador på infrastrukturen och israeliska störningar, enligt internetgruppen Access Now. Dessa gör det omöjligt för frivilligorganisationernas personal att kommunicera på ett tillförlitligt sätt. OCHA:s team i Gaza har endast tillgång till cirka 20 satellittelefoner, säger McGoldrick och tillägger att fler telefoner och internetterminaler har stoppats vid gränsen av israeliska myndigheter.
– OCHA lobbar på hög nivå för att den israeliska regeringen ska släppa igenom fler telefoner, men har fått beskedet att frågan är ”under övervägande. Under tiden väntar vi. Vi utsätter människor för fara, konstaterar Jamie McGoldrick.
Norra Gaza avskuret
Till de mest desperata och för hjälpen mest svåråtkomliga palestinierna hör de som är kvar i norra Gaza, som är under israelisk militär kontroll. Hjälporganisationer har knappt kunnat ta sig till norra Gaza under 2024. Av 51 planerade FN-uppdrag för att leverera bistånd dit mellan den 1 och 25 januari fick endast åtta tillträde av den israeliska militären, medan 29 nekades tillstånd, enligt OCHA. Israeliska myndigheter har också nekat FN:s upprepade begäran om att öppna militära kontrollstationer i Gaza tidigare under dagen, vilket enligt FN skulle förbättra den humanitära tillgången till norra Gaza
Av de åtta konvojer som fick tillstånd att fortsätta transporterade de flesta livsmedel, medan de flesta som var lastade med vatten och sjukhusutrustning blockerades, enligt OCHA. En konvoj med bränsle till al-Shifa-sjukhuset den 22 januari var den första som nådde norra Gaza på nästan två veckor. För invånarna i norra Gaza handlar varje dag om att hålla sig vid liv och samtidigt leta efter grundläggande förnödenheter.
Sahar Ismail, som bor med 13 familjemedlemmar i rasmassorna av en UNRWA-skola i södra Gaza City, säger att hon kämpar för att hitta ved för att hålla värmen. Ibrahim Dawwas säger att han ofta väntar i mer än 10 timmar vid en distributionscentral – som upprättats av lokalbefolkningen som använder donationer från utlandet för att köpa den begränsade mängd basvaror som fortfarande finns tillgängliga i Gaza – för att få ungefär ett halvt kilo mjöl blandat med malet djurfoder. Israeliska attacker har dödat och skadat civila som väntar på hjälp, inklusive en attack den 25 januari som dödade 20 personer och skadade ytterligare 150 som stod i kö för livsmedelsbistånd nära Gaza City, enligt Gazas hälsoministerium.
Mer än 60 procent av bostäderna i Gaza har skadats eller förstörts av israeliska bombningar, med den mest intensiva förödelsen koncentrerad till norra delen. Jamie McGoldrick säger att kritisk infrastruktur, inklusive vatten, avloppssystem och vägar har förstörts, medan området sannolikt också är fyllt med oexploderad ammunition, vilket kommer att komplicera det humanitära arbetet även efter en vapenvila.
OCHA tittar nu på att inrätta distributionspunkter för bistånd i hela norr och syfte att få in stora mängder bistånd i området så snart säkerheten tillåter det. Det är dock oklart när det kommer att vara möjligt, och det är fortfarande svårt att göra solida planer tills personalen kan komma in i området och bedöma omfattningen av skadorna och den situation de kommer att gå in i. Bristen på basvaror skapar också möjligheter för plundring av människor som är desperata, liksom utpressning – något som bara kan åtgärdas med en massiv ökning av det tillgängliga biståndet.
Wael Balousha, som flydde från Gaza till Egypten ungefär en månad in i kriget och är chef för Coalition for Accountability and Integrity, den lokala avdelningen av Transparency International, säger att hans kontor har sett tält säljas vidare till överdrivna priser till desperata civila – ett resultat av bristen på basvaror och ett allmänt sammanbrott i ordningen.
14 av 36 sjukhus finns kvar
Israels militära kampanj har lamslagit Gazas sjukvårdssystem, där endast 14 av de 36 sjukhusen fortfarande är i drift, och de är endast delvis eller minimalt funktionella – och arbetar långt över sin normala kapacitet på grund av antalet skadade.
– Om Israels attacker mot sjukvårdsinrättningar upphörde skulle säkerheten kunna garanteras, och om bränsle och generatorer släpptes in skulle sjukvårdssystemet kunna komma igång relativt snabbt. Det som hindrar oss nu är säkerheten, försörjningen och tillgången till sjukhusen. Om dessa tre hinder undanröjs kommer vi att kunna skala upp vår verksamhet. Just nu gör vi som Läkare Utan Gränser en procent av vad vi skulle kunna göra, säger Leo Cans samtidigt som han konstaterar att antalet svårt skadade människor – varav många behöver flera komplicerade operationer – kommer dock att fortsätta att pressa vårdgivarna långt över deras kapacitet.
– Det är praktiskt taget omöjligt att skala upp en hjälpinsats på någon allvarligare nivå utan en varaktig vapenvila. Det krävs större förändringar – och att våldet stoppas. Sen måste alla inse att de skador som uppstått här är like omfattande som i länder där krig pågått i åratal, säger Kate Phillips-Barrasso, från Mercy Corps.
Riley Sparks
Hajar Harb
Redigering: Eric Reidy.
Översättning och bearbetning: David Isaksson.
The New Humanitarian ansvarar inte för eventuella fel i översättningen.
The New Humanitarian puts quality, independent journalism at the service of the millions of people affected by humanitarian crises around the world. Find out more here.
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
