Situationen på den ockuperade Västbanken blir allt värre sedan flera givare – däribland Sverige – dragit in sitt bistånd. Samtidigt ökar våldet från bosättare och israelisk militär. Sedan i oktober har 75 barn dödats på Västbanken.
Artikeln publicerades ursprungligen i The New Humanitarian. Läs originaltexten här.
Med världens ögon riktade mot Gaza, riskerar den ekonomiska och säkerhetsmässiga krisen på den av Israel ockuperade Västbanken att förbises, eftersom bistånd och andra inkomster som krävs för att möta de växande behoven försvinner, konstaterar både hjälporganisationer och palestinska invånare.
Det upptrappade våldet från israelisk militär och bosättare, ökade restriktioner för rörlighet, tiotusentals indragna arbetstillstånd och undanhållande av skatteintäkter från palestinska myndigheten (PA) gör att området nu befinner sig i en humanitär kris.
– Vägspärrar och avspärrningar innebär att mina dagar helt går åt för att försöka ta mig från en plats till en annan, säger Ibrahim BuNasrah, en 42-årig gatuförsäljare i Ramallah som har fått se sina inkomster halveras under de senaste två månaderna.
– Att pendla mellan olika distrikt på Västbanken har blivit som att resa till det okända: Du vet inte vilken ny kontrollstation som kommer att sättas upp och vilken grupp bosättare du kommer att bli attackerad av, fortsätter han.
Sedan den 7 oktober har Israel intensifierat sina militära räder på Västbanken, och våldet från israeliska bosättare – som redan var på uppgång – har ökat kraftigt: Minst 291 palestinier, varav 75 barn, har dödats enligt FN:s organ för samordning av humanitära frågor, OCHA. Detta är en enorm ökning. Under hela 2022 dödade israeliska styrkor 146 palestinier på Västbanken (och det var den högsta årliga siffran sedan 2004), enligt den israeliska människorättsgruppen B’Tselem.
Efter att ha hotats av bosättare som skyddades av den israeliska militären fördrevs Mahmoud al-Kaabana och hans familj den 12 oktober – tillsammans med 37 andra familjer – från Wadi al-Siq, en by med beduinsk befolkning bestående av boskapsskötare i bergen öster om Ramallah.
– Vi misshandlades och mordhotades och tvingades att lämna våra hem för att flytta till grannstaden Taybeh, berättar den 57-årige sjubarnspappan.
Mer än 700 000 israeliska bosättare bor i bosättningar och utposter på den av Israel ockuperade Västbanken och i östra Jerusalem, något som är olagligt enligt internationell rätt. Gruppen inkluderar tiotusentals ideologiska bosättare – av vilka många är amerikanska medborgare – som försöker driva bort palestinierna från deras mark och förhindra bildandet av en palestinsk stat.
Kazem Abu Khalaf, talesperson för FN:s organ för palestinska flyktingar (UNRWA), säger att situationen för de nästan 3,2 miljoner palestinier som bor på Västbanken inte är jämförbar med vad som händer i Gazaremsan, men att den ekonomiska krisen blir allt värre också på Västbanken.
– Israels fortsatta räder och förstörelse orsakar en massiv kris på Västbanken. Hundratusentals människor har förlorat sina jobb och palestinska familjer lever i fattigdom, samtidigt som livskvaliteten generellt har försämrats på grund av bristande säkerhet och anläggningar och samhällsservice utsätts för angrepp och förstörs, säger Kazem Abou Khalaf.
Återkallade tillstånd, förlorade jobb och obetalda löner
Efter den 7 oktober drog den israeliska regeringen in alla tillstånd för palestinier som bor på Västbanken att arbeta i Israel eller i israeliska bosättningar på de ockuperade områdena.
Internationella arbetsorganisationen (ILO) uppskattar att detta lett till att omkring 208 000 arbetstillfällen har försvunnit – omkring 24 procent av all sysselsättning på Västbanken. Israels jordbruks- och byggsektorer är beroende av palestinska och utländska arbetare som tar lågbetalda jobb som israeliska medborgare vägrar ta.
För tiotusentals statsanställda är situationen lika dyster. Israel tar ut skatt på palestinsk import och export till både Västbanken och Gaza. Israel överför intäkterna – efter att ha tagit ut en provision på tre procent – till den palestinska myndigheten, men använder ofta pengarna för att utöva påtryckningar på det palestinska ledarskapet.
Ingen överföring har gjorts på mer än två månader på grund av oenigheter om en del av pengarna som går till att betala offentliganställdas löner i Gaza. Som ett resultat av detta saknar den palestinska myndigheten tillräckliga medel för att betala löner till offentliganställda, även om ett avtal som förhandlades fram av USA den 17 december kan leda till att överföringarna återupptas.
Usama Abdelqader – en fembarnspappa och lärare anställd av den palestinska myndigheten – säger att han varit tvungen att använda sina besparingar för att betala räkningar och köpa nödvändigheter, eftersom han inte har fått betalt på flera månader.
– De har sänkt våra löner i flera år, och nu får vi ingen lön alls. Hur kan en familj leva utan inkomst?, frågar han retoriskt.
Enligt FN:s bedömningar från i början av november är uppskattningsvis 900 000 människor på Västbanken i behov av humanitärt bistånd.
Omkring 95 procent av de donationer som görs till Palestinska Röda Halvmånen (PRC) går till Gaza, vilket gör att Västbanken ”står och stampar”, konstaterar Mahdi al-Jamal, chef för PRC:s kris- och beredskapsenhet.
– De donationer vi får in hamnar på ett konto, men givarna anger att det stöd de ger går till Gaza, förklarade han.
Tvångsförflyttningar, våld och frihetsberövanden
Sedan den 7 oktober har OCHA registrerat minst 344 attacker från israeliska bosättare mot palestinier på Västbanken, vilket fördrivit cirka 1 250 personer. Al-Kaabana, från Wadi al-Sadiq, är en av dem:
– Vi flydde med våra familjer och boskap och lämnade allt bakom oss. Vi tvångsförflyttades och övergav allt över en natt, och [vi] bor nu i hem som inte är våra och står inför extrema svårigheter att få vardagen att gå ihop, berättar han.
Den israeliska militären har intensifierat sina aktiviteter på Västbanken under de senaste två och en halv månaderna och genomfört räder som man säger är riktade mot militanta palestinska grupper. Men det har framkommit bevis för att israeliska styrkor använder överdrivet och urskillningslöst våld, vilket leder till att civila dör.
Dessutom har israeliska styrkor gripit mer än 3 000 palestinier på Västbanken. Israel hävdar att de fängslade har kopplingar till Hamas eller andra militanta grupper. Men Amnesty International och andra rättighetsgrupper anklagar Israel för att godtyckligt fängsla palestinier utan åtal eller rättegång som en form av kollektiv bestraffning och förföljelse.
Som en följd av ökningen av attacker, räder, dödande, fördrivning och trakasserier har Palestinska Röda Halvmånen utlyst undantagstillstånd i de ockuperade områdena, inklusive på Västbanken
– Vi har höjt vår beredskapsnivå och utrustat våra förråd med tillräckligt med nödhjälp för att ge omedelbart skydd åt cirka 3 500 familjer i Västbankens städer och landsbygds- och beduinområden, säger al-Jamal.
– PRC förbereder sig för möjligheten att Västbanken kan komma att utsättas för en omfattande invasion, vilket kommer att kräva mycket mer nödhjälp. fortsätter han.
Bistånd och återuppbyggnadsarbete störs
Israeliska bosättningar, militära checkpoints och vägar som endast är avsedda för israeler gjorde det redan före den sjunde oktober svårt och tidsödande att resa mellan olika områden på Västbanken. Men enligt invånarna har de israeliska myndigheterna under de senaste två och en halv månaderna ytterligare delat upp Västbanken i isolerade områden och isolerat provinser och städer genom att installera dussintals nya kontrollstationer och stänga alla övergångar till Israel, vilket har hindrat rörligheten och bidragit till den försämrade ekonomiska situationen.
De intensifierade restriktionerna har också hindrat hjälparbetare från att utföra sitt arbete. UNRWA:s Abou Khalaf berättar att organisationens personal på Västbanken sedan den sjunde oktober hindrats från att nå huvudkontoren i Jerusalem, trots att de har särskilda tillstånd.
Sådana hinder har påverkat återuppbyggnaden av flyktinglägret i Jenin, trots att det finns finansiering, konstaterar Abou Khalaf. Lägret plundrades av israeliska styrkor flera gånger i år, och ett antal av husen raserades med bulldozer av israeliska styrkor.
– När det gäller flyktinglägret i Jenin fick UNRWA finansiering från Förenade Arabemiraten före den sjunde oktober för att återuppbygga det. Men de fortsatta räderna har förhindrat slutförandet av projekt och orsakat upprepad förstörelse av infrastrukturen, fortsätter Abou Khalaf. Rörelserestriktioner har också hindrat återuppbyggnadsarbetet i många andra flyktingläger på hela Västbanken.
– Uppdelningen av Västbanken genom militära kontrollstationer innebär också att UNRWA-teamen måste samordna i förväg med de israeliska styrkorna för att kunna passera kontrollstationerna, vilket orsakar förseningar när de ska nå sina destinationer och utföra sitt arbete, fortsätter han.
Rörelserestriktionerna är allvarligast nära israeliska bosättningar och ”isolerar palestinska samhällen och begränsar allvarligt deras tillgång till grundläggande tjänster, inklusive hälso- och sjukvård och utbildning”, enligt OCHA.
Begränsad hjälp – behoven växer
I OCHA-rapporten konstateras också att rörelserestriktionerna har halverat den privata sektorns arbetsförmåga på Västbanken, samtidigt som ”handeln med Israel eller utanför Palestina, som stod för en tredjedel av BNP i Västbankens ekonomi, har gått förlorad”.
”Ökade ekonomiska svårigheter på Västbanken leder redan till efterfrågan på humanitärt bistånd och grundläggande tjänster bland utsatta och marginaliserade samhällen”, noterades det.
– Tillträdesbegränsningar till Israels arbetsmarknad har kostat den palestinska ekonomin förluster på 500 miljoner dollar sedan den 7 oktober och arbetslösheten nådde rekordhöga 52 procent, säger Shaher Saad, ordförande för Palestine Workers Syndicates Union. Han beskriver den ekonomiska och humanitära situationen på Västbanken som katastrofal.
Allt fler palestinier känner smärtan av den allt djupare ekonomiska krisen och förfrågningarna om stöd ökar, konstaterar Alaa Maqbool, ordförande för den Nablus-baserade hjälporganisationen At-Tadamun.
– Sedan den 7 oktober har vi sett en betydande ökning av antalet familjer som ber om kontantstöd, kläder och matlådor. Även om vi fokuserar på föräldralösa barns välbefinnande och ekonomiska behov, har vi varit tvungna att ge stöd till tusentals familjer som inte är mottagare av våra tjänster, konstaterar han.
De icke-utbetalda lönerna för lärare och andra offentliganställda och de förlorade lönerna för dem som arbetade i Israel innebär att människors förmåga att donera till lokala organisationer också minskar.
– Många av våra givare har redan begränsade inkomster och i och med störningen av den ekonomiska cykeln har deras intäkter minskat, vilket tvingar dem att avsluta sina sponsringar av föräldralösa barn, fortsätter Alaa Maqbool.
Islamic Charity Society (ICS), en av de största ideella organisationerna i Hebron, har också sett sin verksamhet och sina tjänster hindras av den ekonomiska krisen.
– Sedan den 7 oktober har vi noterat en massiv minskning av donationer från organisationer och affärsmän, säger ICS chef Imad Jaaba.
– Även finansieringen från externa givare har minskat, eftersom majoriteten omdirigerades till Gaza och de enorma behoven där, fortsätter Imad Jaaba och konstaterar att ICS snart kanske inte kan stödja de 3 500 föräldralösa barn som de tar hand om eller betala löner till anställda i de åtta skolor där de är verksamma.
Khalil Mansour*
*Namnet är en pseudonym för att skydda skribenter som själv lever på Västbanken.
Denna artikel publicerades i samarbete med Egab. Redigerad av Dahlia Kholaif och Eric Reidy.
Översättning och bearbetning: David Isaksson.
The New Humanitarian ansvarar inte för eventuella fel i översättningen.
The New Humanitarian puts quality, independent journalism at the service of the millions of people affected by humanitarian crises around the world. Find out more here.
Läs mer
|
Uppläsning av artikel
|
