Sverige bojkottar FN:s möte om kärnvapenförbud då regeringen inte anser att det är förenligt med Sveriges Nato-ansökan. Däremot är Nato-länderna Norge och Tyskland med som observatörer.
27 november – 1 december hålls FN:s andra möte om kärnvapenförbudskonventionen (Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, TPNW), men Sverige kommer inte delta vid förhandlingarna. Det skriver utrikesminister Tobias Billström i ett svar till Laila Naraghi (S):
”Regeringen anser att Konventionen om förbud mot kärnvapen har ett flertal brister och erbjuder inte en trovärdig eller effektiv väg mot vare sig kärnvapennedrustning, ickespridning eller ett främjande av fredlig användning av kärnteknik. Regeringen anser vidare att TPNW inte är förenlig med de åtaganden som följer av ett medlemskap i Nato.”
När TPNW antogs 2017 var Sverige ett av de 122 länder som röstade för konventionen som sedan trädde i kraft den 22 januari 2021. Sedan dess har 93 stater har skrivit på konventionen och 69 stater har ratificerat den. Sverige har valt att inte ansluta sig, men vid det första mötet som anordnades i Wien 2022 var Sverige med som observatör. I år är det 24 stater som deltar som observatörer. Och Sverige är alltså inte en av dem.
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är medlemmar i organisationen ICAN som tilldelades Nobels fredspris för sitt arbete med att samla världens länder kring kärnvapenfrågan. De var med och drev igenom TPNW och påpekar att andra Nato-länder väljer att delta på mötet.
– Det är bedrövligt att Sverige väljer att inte delta den här gången. Vi skulle kunna slå oss ihop med Norge och Tyskland, som är med som observatörer, och då stå kvar vid vår långa tradition av nedrustning, säger Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds och Skiljedomsföreningen.
Egen ungdomsdelagat
Sedan Sveriges regering beslutat att dra in finansieringen för svenska ungdomsdelegater till FN har Svenska Freds nu skickat en egen ungdomsdelegat till TPNW-mötet. Hon heter Kandra Wahlgren Eales:
– Trots att hälften av världens befolkning är under 30 år är vi ofta exkluderade i politiskt beslutsfattande. Jag ser fram emot att få följa med Svenska Freds till statspartsmötet, möta det internationella civilsamhället och vara del av det arbete som görs för att påverka i arbetet för kärnvapennedrustning, säger Kandra Wahlgren Earles i ett pressmeddelande från organisationen.
Kärnvapenförbudskonventionen förbjuder stater att använda, producera, inneha, utveckla och hota med kärnvapen. Som undertecknande får man inte heller stödja andra länders kärnvapenprogram.
Natos kärnvapendoktrin bygger på avskräckning och att kunna både hota och använda sig av kärnvapen. Av den anledningen är många Nato-stater ovilligt inställda till konventionen, förklarar Josefin Lind, generalsekreterare på den ICAN-anslutna organisationen Svenska Läkare mot Kärnvapen. Hon påpekar dock att regeringen hade kunnat bedriva ett mer aktivt nedrustningsarbete trots Nato-ambitionerna.
– Att regeringen sagt att det går att kombinera ett Natomedlemskap med att driva nedrustning ekar alltmer tomt i våra öron, än så länge har vi inte sett några som helst tecken på att de menar något med det.
– Att bojkotta mötet skickar en signal om att man ignorerar halva jordens länders krav på kärnvapenfrihet och ställer sig på kärnvapenstaternas sida, fortsätter Josefin Lind.
Tomas Nordberg
Bakgrund
Regeringen har redan tidigare fått kritik från fredsrörelsen för att ha backat i frågor kopplade till kärnvapen och nedrustning sedan Nato-processen inleddes. I augusti 2022 avstod Sverige från att ställa sig bakom ett uttalande om kärnvapens fruktansvärda humanitära konsekvenser. Sverige har också lämnat det humanitära initiativet som antogs som resolution under FN:s Generalförsamlings Första utskott 2015.
Läs mer
|
Uppläsning av artikel
|
