Karin Herrera är biologen som för ett drygt år sedan motvilligt drogs in i politiken. Nu är hon Guatemalas nyvalde vicepresident. Tillsammans med president Bernardo Arévalo från det lilla partiet Semilla ska hon bryta åratal av korruption och maktmissbruk. Kommer hon att lyckas?
Vi träffas i en avskalad kontorslokal i ett höghus i utkanten av Guatemalas huvudstad. Det är här som regeringsskiftet sedan en tid tillbaka förbereds. Den 14 januari tillträder Karin Herrera som Guatemalas vice president, den andra kvinnan på posten i landets historia. Jag får femton minuter. Karin ursäktar sig både före och efter. Läget är spänt, säkerhetsläget ansträngt, både för partiet och för landet i stort.
Redan dagen efter är den risk för den kupp som hon pratar om på väg att bli verklighet. Men mer om det senare.
Det har gått en dryg månad sedan den 20 augusti då Bernardo Arévalo och hans vicepresident Karin Herrera segrade i den andra valomgången i Guatemala.
Vägen dit var oväntad. Ingen, inte ens den nyvalde vicepresidenten själv, trodde att Semilla skulle kunna gå vidare till den andra valomgången i presidentvalet. De flesta hade istället förväntat sig att den ekonomiska och politiska eliten skulle göra upp i den andra valomgången i Guatemala, så som skett de senaste decennierna.
Resultatet blev något helt annat. Omedelbart efter Bernardo Arévalos seger försökte landets åklagarmyndighet – vars åklagare utsetts av den nuvarande presidenten – få valet ogiltigförklarat och återkalla Semillas juridiska status, vilket skulle göra partiet ”illegalt”. Det talades om en ”teknisk kupp” och runt om Guatemala växte protesterna.
Men landets valkommission vek sig inte för trycket. Valresultatet fastställdes och därmed kunde Karin och Bernardo gå vidare till den andra valomgången.
– Jag tror att valet i det ögonblicket förvandlades till en folkomröstning där människor röstade för en förändring – mot den gamla korrupta ordningen som dominerat landet under så många år. Och i det valet fick vi ett massivt stöd – inte minst från ungdomar och kvinnor, konstaterar Karin Herrera som ofta lyckts fram som en ”antipolitiker” utan erfarenhet eller politisk bakgrund.
Men det faktum att hon själv eller Bernardo Arévalos aldrig tidigare haft några politiska regeringsuppdrag behöver inte vara en nackdel, menar hon:
– Det är sant att vi inte suttit i några av de tidigare regeringarna, men jag brukar då som motfråga undra vad har de tidigare regeringarna åstadkommit och hur politiken förts? Är det verkligen den typ av bakgrund landet behöver? Bernardo har en stor internationell erfarenhet som vi kommer att ha nytta av, men framför allt handlar det om välvilja, trovärdighet – och engagemang. Det, team som vi arbete med kommer att bygga på erfarenhet, ärlighet och öppenhet mot medborgarna.
Teamet bakom den nyvalde presidenten har nu en jättelik uppgift framför sig. Partiet är litet: av landets borgmästare tillhör bara en Semilla och i parlamentet har Semilla 23 av totalt 160 ledamöter. Om partiet ska lyckas gäller det att bygga allianser, men utan att förlora förtroendet från de som röstade för en förändring. ”Det kommer inte att bli lätt”, är något Karin Herrera flera gånger upprepar under vårt samtal:
– Förväntningarna är stora, det vet vi, men vi försöker också få människor at förstå att de måsta ha tålamod. Allt kan inte förändras på bara några år.
Karin Herrera återkommer också ständigt till behovet av dialog och inkludering, något som i sig är ovanligt i latinamerikansk politik.
I den ekonomiska färdplan som Semilla presenterat ingår att resurser för förändring och utbyggnad av skola, hälsovård och mycket annat ska kunna tas från det som inte längre försvinner i korruptionen. Men hur lätt – eller snarare svårt – är det att förändra ett system där korruptionen finns på alla nivåer?
– Det kommer utan tvekan att vara en svår väg framåt, men just därför är kampen mot korruptionen central. Det kommer inte att vara enkelt att stoppa korruptionen men för att lyckas måste vi ha en bred överenskommelse i hela samhället, fortsätter hon.
Samtidigt har Semilla kritiserats för att vara ett urbant parti med svag representation från landets indianska mayabefolkning som utgör de allra fattigaste i Guatemala. I Semilla är man medvetna om problemet. Partiet för en dialog med olika mayaorganisationer och målet är att få till ett samarbete kring centrala frågor som miljö, utbildning och hälsa. Det är också troligt att flera personer från mayafolken kommer att utses som ministrar i den nya regeringen.
Men hur kommer Karin Herrera att agera om människor åter börjar blockera vägar och stoppa trafiken. Blir det då hon som skickar ut polis för att krossa protesterna? Undrar jag. Svaret blir förstås diplomatiskt:
– Den typ av missnöje som vi sett beror på att människor känner att ingen lyssnar på dem. Därför är det där vi måste börja om vi vill lösa problemen.
En central fråga för partiet Semilla har varit kampen mot korruptionen, el ”pacto de los corruptos” – de korruptas sammansvärjning, som den ofta kallats. Under ett antal år verkade FN-kommissionen CICIG i landet. CICIG lyckades ställa flera tidigare presidenter inför rätta och visade på vilka starka kopplingar som fanns mellan den politiska eliten och de tidigare dödsskvadronerna, men till slut tvingades den stänga ned. Och idag är situationen en annan.
Två fall av fängslade personer som fått mycket stor publicitet internationellt och där riksåklagaren varit starkt pådrivande gäller Ruben Zamora, chefredaktör för tidningen elPeriodico som tvingats stänga och som vi tidigare skrivit om. Den andra personen är advokaten Claudia Gonzales som arbetade för just CICIG och som också hon fängslats på mycket oklara grunder.
Kommer Karin Herrera att se till så att de båda friges den dag hon tillträder? Svaret på den frågan blir ett försiktigt nej:
– Det juridiska systemet är självständigt i Guatemala och presidenten kan inte kräva att någon person särbehandlas, utan den juridiska processen måste ha sin gång. Vi hoppas på en rättvis process och att den förföljelse dessa personer utsatts för upphör. Men vi kan inte sätta oss själva över lagen och frige dem, utan vi måste ha en tilltro till rättsväsendet så att det återigen blir ett system som arbetar för landet i dess helhet, och inte bara för en liten grupp som innehar makten.
Det kommer inte haller att bli aktuellt att åter bjuda in den FN-stödda kommissionen mot korruption och straffrihet – CICIG – till landet. Det vore sannolikt att provocera de gamla makthavarna alltför mycket.
Som biolog har Karin Herrera ett starkt förhållande till naturen. Klimat- och miljöfrågor är också något hon lyft under valkampanjen. Nu kommer hon att få ta hand om några av de stora konflikter som finns mellan landets urfolk och de stora ekonomiska intressen som står bakom gruvbrytning och om byggandet av nya vattenkraftverk. Hur vill hon lösa dessa konflikter?
– Vi måste vara respektfulla mot det som gäller enligt landets lager. Men vi måste också respektera de internationella konventioner som Guatemala har undertecknat. Inte minst måste vi få en bättre sophantering och komma till rätta med de föroreningar som släpps ut i landets floder och vattendrag, svarar hon.
En annan stor fråga är migrationen och de många människorna som flyr till USA. Inte heller det är något som hon tror går att lösa på kort sikt:
– Vi måste skapa fler arbetstillfällen och möjligheter för ungdomar så att de är så att de väljer att stanna i Guatemala i stället för att ge sig i väg till USA. Ett mål vi har är att skapa en miljon jobb och program så att ungdomar kan få andra alternativ.
Samtidigt är kampen om Guatemalas politiska framtid långt ifrån över. Hoten mot henne och den nyvalde presidenten är omfattande och deras säkerhet är något som även de amerikanska staternas samarbetsorganisation OAS oroas av.
Frågan är också vad som kommer att hända med de pågående processerna där landets autonoma riksåklagare driver en kampan för att få Semilla avregistrerat. Det hela måste avgöras innan de 31 oktober då valet formellt avslutas. Men inte ens då är allt klart:
– Jag tror inte på en militärkupp. Däremot fortsätter de att göra allt för att stoppa valresultatet på juridisk väg. Risken finns därför fortfarande för en konstitutionell kupp, svarar Karin Herrera och kan inte ana hur rätt hon har.
Dagen efter vår intervju gör den korrupta makteliten kring riksåklagaren Consuela Porras ett nytt försök att stoppa valprocessen: Polis utskickad på hennes uppdrag till valdomstolen för att beslagta de officiellt dokument som visar på röstsammanräkningen. Valdomstolens ordförande svarar genom att anmäla riksåklagaren till konstitutionsdomstolen. Det blir en dramatisk eftermiddag där valdomstolens chef vädjar om stöd och där fördömanden strömmar in från EU, USA och många andra.
En sak står klar – för Karin Herrera är det vi nu sett bara början. Kampen mot den korrupta makteliten är långtifrån över. Det är faktiskt inte ens givet vem som i slutänden vinner.
David Isaksson
Läs också:
