– Det bor över tre tusen uigurer i Sverige, men jag har aldrig sett något reportage om oss och om hur vi lever. Det säger Gulhayat Mirzahmet som själv är uigur och som medverkar i en poddserie för att berättar om sin uiguriska identitet och hur den kinesiska statens förtryck av uigurer påverkar hennes liv i Sverige.
Den 10 juli släpps det första avsnittet i poddserien Talet som produceras av den feministiska antirasistiska föreningen Streetgäris. Podden ger plats för unga personer med unika erfarenheter och livsöden från olika delar av Sverige.
I det första avsnittet medverkar Gulhayat Mirzahmet. Hon berättar om sin uiguriska identitet och hur den kinesiska statens förtryck av uigurer påverkar hennes liv i Sverige. Hon säger att många hon möter blir förvånade när hon berättar att hon är uigur.
– Det bor över tre tusen uigurer i Sverige men jag har aldrig sett något reportage om oss och om hur vi lever. Vi är så mycket mer än offer för förtryck och jag vill dels ta chansen att berätta om situationen i Östturkestan men också om den uiguriska kulturen, det finns många aspekter som annars inte får ta plats, säger Gulhayat Mirzahmet.
Östturkestan är det område som Kina döpt till Xinjiang och tre miljoner uigurer från området beräknas ha fängslats i av den kinesiska staten.
Det är detta som Gulhayat Mirzahmet har valt att engagera sig emot, trots att det kommer med risker. Den uiguriska diasporan vill bland annat få Sveriges regering att erkänna det som händer i Östturkestan eller Xinjiang som folkmord.
– Norge, Kanada och andra länder har redan tagit ställning och Sverige borde markera tydligt mot det fruktansvärda som drabbar våra släktingar och vänner.
De vill även att regeringen ska stötta uiguriska föreningar i Sverige så att språket och kulturen ska kunna bevaras. Dessutom vill de att staten i större utsträckning ska skydda svenska uigurer från Kinas övervakning.
– Det finns spioner i Sverige som bevakar oss. Vi är alltid rädda, berättar Gulhayat Mirzahmet som trots detta inte tvekat inför att engagerat sig politiskt. Hennes föräldrar jobbade som journalister i Kina och det var deras regimkritiska rapportering som ledde till att de var tvungna att lämna landet. Men även om de är medvetna om riskerna så stöttar de sin dotter i hennes politiska engagemang.
– Oavsett om vi pratar om det eller inte så är våra släktingar inlåsta i koncentrationsläger. Jag tror att vi förlorar mer på att inte berätta vad det är som händer, säger Gulhayat Mirzahmets.
Här kan du höra Gulhayat Mirzahmets tal i sin helhet.
Kajsa Sörman
Läs mer:
|
Uppläsning av artikel
|
