Regeringen har beslutat att inte returnera pengar som tidigare tagits från biståndsbudgeten för att finansiera flyktingmottagande i Sverige, trots att Migrationsverkets prognoser visar att minst 1,2 miljarder kronor inte kommer att användas. Beslutet kritiseras av bland annat Plan Sverige och Act Svenska kyrkan.
Regeringens vårändringsbudget för 2023 innehåller ingen ”återföring” av medel till utgiftsområdet för internationellt bistånd. Detta beslut har väckt stark kritik från biståndsorganisationer och civilsamhället, då det innebär att pengar som tidigare reserverats för så kallade flyktingavräkningar inte kommer att komma till användning. Detta kommer att göra det svårare för regeringen att nå upp till den budget som riksdagen har beslutat om för biståndet, skriver Concord i ett pressmeddelande.
I pressmeddelandet uttrycker Mariann Eriksson, Generalsekreteraren för Plan International Sverige och Charlotta Norrby, generalsekreterare för Svenska Missionsrådet, SMR oro över regeringens beslut.
Mariann Eriksson är upprörd över att dessa pengar, som skulle kunna gå till barn och familjer som lider av hunger, bristande utbildning och hälsovård, riskerar att förbli outnyttjade
– Givet det globala krisläget så hoppas vi att regeringen åtgärdar detta i en extra ändringsbudget snarast, så att pengarna kommer till nytta, säger hon i pressmeddelandet.
Charlotta Norrby påpekar att organisationer inom det svenska civilsamhället har lång erfarenhet av att arbeta anpassat till situationen i respektive land och i samarbete med lokalbefolkningen för att bidra till en demokratisk och hållbar utveckling.
– Det är olyckligt att regeringen inte har lyssnat och håller kvar pengar som skulle kunna göra stor nytta i en tid med enorma utvecklingsbehov, säger hon i pressmeddelandet.
Erik Lysén är chef för Act Svenskas kyrkan, han tycker att regeringen borde ha agerat annorlunda:
– Vi står fast vid att de pengar som avsätts till internationellt bistånd också måste användas till det, särskilt i det läge världen befinner sig just nu, med många svåra kriser samtidigt och där det samlade biståndet till Afrika söder om Sahara minskade med 8 procent förra året, enligt statistiken från DAC-länderna, säger Erik Lysén till Global Bar Magazine.
Mattias Goldmann, opinionsbildare, debattör och grundare av 2030-sekretariatet, är kritisk till hur miljöfrågan hanteras i budgeten:
– Fram till år 2026 mer än halveras de statliga klimat- och miljö anslagen. Retoriken har varit att mer ska göras utomlands, men det ser vi inte mycket av i budgeten, som tvärtom gör slarvsylta av enprocentsmålet. En spännande öppning finns trots allt med anslaget ”Insatser för internationella klimatinvesteringar”, som får ett utökat anslag med en dryg miljard, till totalt 1.5 miljarder för åren 2024–2032, menar han.
Baserat på Parisavtalets artikel 6 kan Sverige finansiera utsläppsminskningar i utvecklingsländer, och har redan slutit avtal med bland annat Ghana och Nepal. Men, fortsätter Mattias Goldmann:
– Det får varken innebära lägre omställningstempo hemmavid eller att vi plockar lågt hängande frukt i utvecklingsländer – vi med ett stort engagemang.
Faith Anyango
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
