I sin första utrikesdeklaration lade Tobias Billström fokus på förändring:
– Sverige befinner sig i en ny tid. Därför läggs nu kursen om i den samlade utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken, sa utrikesministern. Biståndet nämndes dock bara kortfattat, något flera debattörer reagerat på.
Biståndet kom relativt långt ned i utrikesdeklarationen och då framför allt som ett verktyg. Bland annat sa Tobias Billström (citat från den skrivna versionen av deklarationen):
Biståndet ska i större utsträckning användas som hävstång för att stärka länders demokrati och deltagande i den internationella ekonomin. Det kräver att den samlade biståndspolitiken omkalibreras. Regeringen ökar ambitionen för att göra biståndet mer fokuserat, relevant, effektivt och transparent. Mål ska vara satta utifrån kvalitet och resultat.
Utöver stödet till Ukraina prioriteras fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de mest utsatta, humanitärt stöd, demokrati och mänskliga rättigheter, stärkt klimatarbete och satsningar på kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter. Kärnstödet riktas om från multilaterala organisationer till civilsamhället.
…
Sverige kommer fortsatt att vara engagerat i Mellanöstern, Sahel, Afrikas horn och Stora sjöregionen i Afrika. Likaså i Västasien och Syd- och Sydostasien.
Avseende Israel–Palestina kommer Sverige att verka för en tvåstatslösning baserad på internationell rätt.
….
Att kvinnor exkluderas från utbildning, från arbetsliv eller på annat sätt förvägras rätten att delta i samhället, som just nu i bland annat Afghanistan, är en kränkning av deras mänskliga rättigheter. Den här regeringen kommer att driva ett strategiskt jämställdhetsarbete i bistånds- och utrikespolitiken.
Sverige stöder flera jämställdhetsinsatser och insatser inom SRHR. Bland annat i konfliktområden där kvinnor utsätts för sexuellt våld, för utnyttjande i prostitution och för människohandel. Vi har stött upprättandet av center i Ukraina och i närliggande länder där kvinnor på en och samma plats kostnadsfritt kan få medicinskt, juridiskt och psykosocialt stöd.
Att fattigdomsbekämpning är en viktig prioritet uppskattas av paraplyorganisationen CONCORD. CONCORD är samtidigt kritisk mot att Agenda 2030 överhuvud taget inte nämnts i deklarationen.
CONCORD hävdar att Sverige nu släpper sin ambition om globalt ledarskap. Enligt dem nämns varken de globala hunger-, fattigdoms- eller livsmedelskriserna. Sveriges ledande roll för fred, fattigdomsbekämpning och klimatarbete globalt överges. Kvinnor, fred och säkerhetsagendan nämns inte och inte heller civilsamhället, miljö- och människorättsförsvarare, konstaterar CONCORD.
Ulrika Grandin, verksamhetschef för UN Women Sverige, menar att det är bra att regeringen ska driva ett strategiskt jämställdhetsarbete i bistånds/utrikespolitiken och motarbeta kränkningar av kvinnors och flickors rättigheter.
Hon kritiserar samtidigt sänkningen av stödet till flera FN-organ där bland annat UN Women ingår.
Karin Strömstedt Johansson, programansvarig för global utveckling på Unicef Sverige, frågar sig också hur innehållet om jämställdhet som ett svenskt kärnvärde går ihop med minskat stöd till UN Women.
Även Kvinna till Kvinna är kritiska.
Regeringen har i och med utrikesdeklarationen begravt den feministiska utrikespolitiken och omvandlat biståndet till en fråga om vem som kan sälja ut demokratiska värderingar till högstbjudande, skriver Jacob Risberg, riksdagsledamot för Miljöpartiet på Twitter.
Union to Union tycker att det är bra att utrikesministern lyfter handelns betydelse för biståndet i utrikesdeklarationen. Men att det är viktigt att komma ihåg de mänskliga- och de fackliga rättigheternas betydelse för hållbar handel och företagande.
Läkarmissionen önskar ett mer inkluderande samtal om dessa frågor.
Den före detta utrikesministern Ann Linde menar å sin sida att Sverige måste fortsätta med den feministiska utrikespolitiken och även fortsätta med målet att en procent av bruttonationalinkomsten går till utvecklingssamarbete.
Hon menar att den nuvarande regeringens politik som den uttrycks i utrikesdeklarationen är ett svek mot kvinnor, flickor och de mest utsatta. Och att det är en fråga om moral och solidaritet.
Sanna Svensson från Act Svenska kyrkan uppmärksammar att utrikesministern inkluderade religionsfrihet i utrikesdeklarationen.
Tomas Nordberg
Läs också