En ung person smyger fram och knuffar bort turbanen på en viktig mulla som iklädd all sin makt och prestige varit van vid att ingen skulle kunna utmana honom. Denna nya humoristiska form att protestera mot förtryck och diktatur sprider sig nu som en löpeld i Iran – och på nätet.
Proteströrelsen i Iran riktar nu in sig på det förhatliga iranska prästerskapet som är en så stark symbol för regimens förtryck och som genom åren ständigt trakasserat iranska kvinnor. Men det sker på ett humoristiskt sätt där unga människor smyger fram och puttar bort mullornas turbaner – ofta till stort jubel. Att bära eller inte bära prästerskapets kläder offentligt har blivit ett stort problem för mullorna som aldrig tidigare utmanats. Nu vågar de sig knappt ut på gatorna.
Att ”skoja” med mullorna är också en relativt säker form av protest då det finns en juridisk lucka när det gäller eventuella straff och regeringen har ännu inte kunnat kriminalisera ”turbanknuffar”. Men för mullorna, som alltid varit vana vid att äga det offentliga rummet, är det plötsligt en enorm skillnad. Deras makt är för första gången utmanad.
Som i alla samhällen symboliserar kläder makt och position, och i ett land som Iran där den religiösa makten är så starkt förknippad med den politiska makten är prästerskapet också en direkt representant för diktaturen. Samtidigt så ska – enligt islam – de som bär turban vara mycket fromma människor vars handlingar och beteende påminner människor om Gud. Och turbanen är förstås en viktig symbol för detta.
Men nu – som en del av proteströrelsen i Iran – vill unga människor visa sitt motstånd genom att förolämpa och förödmjuka Abba (den långa klädesdräkt som mullorna bär) och turbanen, som anses vara en symbol för Irans nuvarande regering. Det faktum att prästerna valt att tiga om våldet och förtrycket har gjort dem till regimens medlöpare. Och så länge de inte markerar mot regimen kommer de att betraktas som ”legitima mål”.
En Twitter-användare skriver: ”Tänk på att mullor tvekar att bära mullahkläder innan de lämnar huset. De är rädda när de rör sig på gator och torg. De ser sig omkring för att undvika att hamna i problem. Äntligen rör de vid den atmosfär av rädsla och skräck som de skapat för flickorna i detta land i 40 år.”
Redaktionen
