Den femtonde november når världsbefolkningen åtta miljarder. Och nästa år går Indien om Kina och blir landet med störst befolkning i världen. Befolkningen ökar i världen men trenden är att ökningen går allt långsammare.
Den 15 november passerar en ny milstolpe i mänsklighetens historia när vi blir åtta miljarder 8 000 000 000 människor på jorden. Med appen Wordometer kan du räkna exakt hur många vi är i det ögonblick du läser detta.
Den globala befolkningsökningen kommer att fortsätta och världen beräknas ha ungefär åtta och en halv miljarder människor år 2030, 9,7 miljarder år 2050 och 10,4 miljarder år 2100. Levnadslängden har ökat globalt men fertiliteten minskar så befolkningsökningen kommer avklinga. År 2020 sjönk den globala befolkningstillväxten under en procent per år för första gången sedan 1950. Världens befolkning beräknas nå en topp på cirka 10,4 miljarder människor under 2080-talet och ligga kvar på den nivån fram till 2100.
Men det finns också andra mätningar som indikerar att den kan bli betydligt lägre. Enligt alternativa modeller som bland annat presenterats i the Lancet , och som tar hänsyn till minskat barnafödande genom utbildning och familjeplanering, skulle befolkningen kunna nå sin topp under perioden 2060-2070 för att därefter minska till nio miljarder år 2100.
Hur ser befolkningsökningen ut?
År 2015 var den samlade världsbefolkningen 7,2 miljarder människor. Världens befolkning fortsätter att öka med ungefär 140 personer per minut, och fler föds än dör i de flesta länder. Den förväntade livslängden globalt sett fortsätter att öka, men stora skillnader kvarstår. År 2021 låg den förväntade livslängden i de minst utvecklade länderna sju år under det globala genomsnittet. Även inom länder – och inom och en samma stad – är skillnaden ofta stor när det gäller medellivslängd.
Covid-19-pandemin påverkade den globala förväntade livslängden som minskade från 72,8 år 2019 till 71 år 2021. Under de kommande decennierna kommer migrationen att vara drivkraften bakom befolkningsökningen i höginkomstländerna. I låginkomstländer och lägre medelinkomstländer kommer befolkningsökningen under överskådlig framtid att fortsätta att drivas av ett överskott av födda i förhållande till döda.
Befolkningstrenderna skapar problem
Fertiliteten är fortsatt hög vilket i kombination med den snabba befolkningstillväxten gör det svårare att nå hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Resurser måste läggas på att kunna utbilda fler barn och ungdomar i stället för att förbättra utbildningen.
Framtida scenarion
Befolkningen i över 60 länder beräknas minska med en procent eller mer mellan 2022 och 2050, orsakat av fortsatt låga fertilitetsnivåer och, i vissa fall, höga emigrationsnivåer. Internationella valutafonden, IMF, förutspår att Indien kommer att bli världens tredje största ekonomi år 2028. Befolkningen i Afrika söder om Sahara beräknas nästan fördubblas fram till 2050, medan den sammanlagda befolkningen i Europa och Nordamerika endast förväntas öka med 0,4 procent.
Åtta länder står för mer än hälften av den beräknade befolkningsökningen fram till 2050. De största befolkningsökningarna förväntas i följande länder (i fallande ordning): Demokratiska republiken Kongo, Egypten, Etiopien, Indien, Nigeria, Pakistan, Filippinerna och Tanzania.
Några av de största migrationsrörelserna (från Bangladesh, Nepal och Sri Lanka) drivs av efterfrågan på arbetskraft i höginkomstländer, medan andra är resultatet av våldsamma väpnade konflikter i de länder som migranterna lämnar (Syrien, Venezuela och Burma).
År 2050 kommer nästan en av sex invånare i världen att vara över 65 år (16 procent), vilket är en ökning från en av tio invånare år 2022 (tio procent). Antalet personer som är 80 år eller äldre beräknas närapå tredubblas, från 157 miljoner år 2022 till 459 miljoner år 2050.
Tomas Nordberg
Läs också
