ECOWAS upphäver sanktioner mot Mali


Den västafrikanska samarbetsorganisationen ECOWAS har beslutat upphäva de sanktioner som i januari infördes mot de militärer som tagit makten i Mali. Därmed har ECOWAS ändrat sin egen princip om nolltolerans mot militärkupper och öppnar nu dörren för de militärer som tagit makten i flera av grannländerna.

Vid ett möte i Ghanas huvudstad Accra den 2:a juli beslutade ECOWAS att upphäva de ekonomiska sanktioner som infördes i januari mot militärregeringen i Mali sedan övergången till civilt styre skjutits upp. Beslutet tillkännagavs av Jean Claude Kassi Brou, ordförande i den regionala organisationen ECOWAS kommission. Mötet beslöt också att ECOWAS ändrar sin princip om nolltolerans mot militära statskupper för att i stället utvärdera en krissituation från fall till fall. 

Inför mötet var frågan om man skulle hålla fast vid nolltoleransen och därmed ytterligare försvaga Malis ekonomi, en utveckling som drabbar den fattiga civilbefolkningen, trots att livsmedel undantagits, eller vara beredd på en kompromiss som skulle riskera lätta på trycket mot de militärjuntor som styr i Mali, Guinea-Conakry och Burkina Faso. Beslutet att införa en fall från fall bedömning innebär dock en uppmjukning mot dem som tagit makten på olagligt sätt.

Det mest väntade beslutet gäller Mali där handelsblockad och stopp för finansiella transaktioner sedan sex månader upphävs. Gränserna öppnas åter och diplomater tillåts återvända till Bamako.

Sanktionerna infördes den 9:e januari 2022, sedan den militära övergångsregeringen hade föreslagit att skjuta upp presidentval planerat till 27 februari och återgång till civilt styre upp till fem år. Vid denna tid började den franska styrkan Barkhane som sedan 2013 bekämpat jihadistattacker, dras tillbaka efter konflikt med franska presidenten Macron och i stället började den ryska legostyrkan Wagner eller officiellt ryska rådgivare, anlända. De hårdföra medlemsländerna trodde inte Malis regering skulle hålla ut mer än tre månader. Men sex månader senare kan konstateras att den ekonomiska strypningsstrategin misslyckats och militära presidenten Assimi Goita är fortfarande president, två år efter sin första kupp i augusti 2020. Sanktionerna har dock slagit hårt med stopp på investeringar, stora prisökningar på allt, bland annat livsmedel, inställda betalningar och en exploderande utlandsskuld.

Den nya vallagen i Mali, som antogs av en övergångsförsamling i juni där datum för framtida presidentval fastställdes till februari 2024, och en kommission att skriva en ny konstitution tillsattes, har medverkat till ECOWAS beslut att upphäva sanktionerna. Detta trots att vallagen säger att en militär måste avgå senast fyra månader före valet för att kunna bli kandidat, jämfört med sex månader i de flesta andra frankofona länderna. ECOWAS upprätthåller dock individuella sanktioner och är fortfarande mot att militären får ställa upp i valet, men en observatör i Bamako betonar att det viktigaste nu är att valprocessen inletts med en tidtabell, även om militären vill behålla möjligheten att ställa upp i val. Stödet från folk på gatan är viktigare än diplomatiska påtryckningar och de ryska allierade vill inte se en förändring. Togo och Senegal, det senare landet har drabbats hårt av handelsblockaden, har också spelat en stor roll för beslutet.

Undvikit sanktioner
Även i fallet Burkina Faso har det regionala stödet (Elfenbenskusten och Niger) spelat roll när landet lyckats undvika andra sanktioner än den symboliska avstängningen från regionala organ. Militärledaren Paul Henri Damiba har fått hjälp av Elfenbenskusten i säkerhetsfrågor (oro finns att jihadistattacker kommer söderut) och Nigers före detta president Mahamadou Issoufou har som medlare lyckats förkorta övergångsperioden innan presidentval till två år, ett år mindre än vad som tidigare beslutats, vilket glädjer chefen för FNs Västafrikabyrå Mahamat Saleh.

Däremot har överste Mamadi Doumbouya i Guinea-Conakry lyckats undvika restriktioner sedan han störtade den folkvalde presidenten Alpha Condé i september 2021.Utan konsekvenser har hans regim stoppat demonstrationer, ställt många i den politiska klassen inför rätta och förlängt övergångsperioden till civilt styre med ytterligare 3 år. Sedan ECOWAS första förslag till medlare avslagits har Benin före detta president Thomas Boni Yayi utsetts, vilket borde accelerera tidtabellen inför kommande val.

Sedan den 2 juli leds ECOWAS enligt det årliga roterande ordförandeskapet av Guinea-Bissau president Umaro Sissoco Embalo, vilken utsattes för ett kuppförsök för fem månader sedan och nu skyddas av en ECOWAS-styrka. ECOWAS står inför många utmaningar; upprepade statskupper, försök att förlänga presidentmandaten utöver konstitutionens begränsningar, hot om spridning av jihadistattacker mot länderna vid Guinea-bukten och ekonomiska konsekvenserna av Ukraina-kriget. 

Hans Eriksson
Socio-ekonom, Västafrikakännare

Läs också

Uppläsning av artikel

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.