Analys: Hur skapar vi en hälsosam miljö för alla?


Rönnskärsverken - därifrån kom det giftiga avfallet som hamnade i Arica. Stillbild från filmen Arica.

Rätten till en hälsosam miljö har funnits på papper alltsedan miljökonferensen i Stockholm 1972 och blev en del av folkrätten i slutet av 2021 genom ett FN-beslut. Men vad innebär denna rättighet i praktiken? Kan den leda till att världens fattiga i framtiden slipper det som skedde när Boliden dumpade giftigt avfall i den chilenska staden Arica?

FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet) bekräftade i oktober 2021 att rätten till en hälsosam miljö är en mänsklig rättighet som tillkommer alla. Men frågan är hur man tillförsäkrar människor denna rätt i praktiken? Klimatförändringarna, till exempel, är ett hot mot mänskligheten och en kränkning av rättigheten. Och i många specifika fall leder kränkningar av rätten till en hälsosam miljö till omfattande lidanden. Miljöorganisationer jublade när MR-rådet 2021 slog fast att rätten till en ren, hälsosam, trygg och hållbar miljö är en av de mänskliga rättigheterna. FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter och miljö, David R. Boyd som vi intervjuade på Stockholm+50, är ansvarig för att övervaka rättighetens efterlevnad.

https://globalbar.se/2022/06/stockholm50-what-did-the-participants-think/?fbclid=IwAR1_Z3cDBPjr_6X7JZqVomVg8zN_Jm0BYlJkMVJkCUPAN-dFHtUvRgJGPA0

Han menar att rådets beslut är ett historiskt genombrott. Rätten innebär, enligt David R. Boyd, ren luft, säkert och tillräckligt med vatten, hälsosam och hållbart producerad mat, ett säkert klimat, hälsosamma ekosystem och biologisk mångfald. Vi måste genomföra denna resolution genom att ändra författningar, lagar och praxis på plats, anser David Boyd. Swedwatch har analyserat vad FN-resolutionen innebär för företag och stater. På Stockholm+50 arrangerade Swedwatch ett seminarium på temat tillsammans med flera andra organisationer.

Allt började 1972
Rätten till en hälsosam miljö slogs fast redan i slutdokumentet av miljökonferensen i Stockholm 1972. Men den har inte omsatts i internationell rätt och än mindre i konkret handling. Denna rätt, som är en mänsklig rättighet, har formen av en så kallad paraplyrättighet, det vill säga den omfattar rätten till många saker. Rättigheten innebär att stater måste respektera och skydda ramprinciperna om mänskliga rättigheter och miljön. Ramprinciperna är de grundläggande rättigheter som stater har kommit överens om i bland annat Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter från 1948 och FN:s vägledande principer om mänskliga rättigheter från 2011 och som antogs av FN:s människorättsråd. FN:s människorättsråd antog en resolution i oktober 2021 om den mänskliga rättigheten till en ren, hälsosam och hållbar miljö och kallade den en grundläggande mänsklig rättighet. Detta är ett stort framsteg för alla de som kämpar för att hålla stater och företag ansvariga för miljöbrott. Samtidigt pågår en kamp för att ekocid, det vill säga storskalig miljöförstörelse, ska bli Internationella brottmålsdomstolens femte brottskategori så att företrädare för företag ska kunna åtalas. OECD:s riktlinjer för multinationella företag från 2018 säger även de att företag har ett ansvar för att skydda miljön och mänskliga rättigheter.

Klicka här för att prenumerera https://globalbar.se/produkt/prenumeration-2/

– Om rätten till en hälsosam miljö blir verklighet kommer det att hjälpa de utsatta. Stater har en skyldighet att bidra till hållbar utveckling inklusive skydd av ekosystem, respekt för rätten till liv, rätten till mental hälsa och en tillräcklig levnadsstandard för både nuvarande och kommande generationer, sa Radiatu S. Kahnplaye, miljörättskämpe från Green Advocates, en ideell organisation i Liberia när vi intervjuade henne under Stockholm+50.

Stockholmskonferensen 1972 utmynnade i skarpa skrivningar om rätten till en hälsosam miljö, men dessa har aldrig tagit steget till kärnfull folkrätt. Det går dock att hänvisa till FN:s vägledande principer och den kommande EU-lagstiftningen om företagsbesiktning. ”Princip 21” i Stockholmsdeklarationen säger att stater har suverän rätt att formulera sina egna miljömål men att det har ett ansvar att se till att aktiviteter i deras stater inte har negativa effekter på andra staters miljö.

Aricafallet avskräcker
Ett viktigt fall kring rätten till en hälsosam miljö utspelar sig i den chilenska staden Arica. Invånare i staden utsattes för giftigt industriavfall på 1980-talet på grund av det svenska företaget Bolidens transport av 20 000 ton gruvavfall dit. Invånarna har allt sedan dess velat att Boliden ska sanera området. Svenska domstolar har tagit upp fallet och hävdat att svensk lag ska gälla, medan andra hävdar att chilensk lag ska användas. Den svenska domstolsprocessen slutade med att man sa att de som vill stämma Boliden skulle ha gjort så inom tio år och att ärendet är preskriberat. Men den Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter säger att en så strikt tolkning av preskriptionstiden omöjliggör rätten till en rättslig prövning.

https://www.youtube.com/watch?v=EARKhKXWK3I

Svenska regeringar brukar hävda att saken redan har prövats i svenska domstolar. Men det som har prövats är Bolidens ansvar, inte den svenska regeringens ansvar. Enligt internationell rätt är den svenska regering skyldighet att respektera mänskliga rättigheter. 10, 20, 30 år efter transporten lider fortfarande människor i Arica av konsekvenserna. Ett stort antal har avlidit i cancer som en följd av föroreningarna, och enligt både den Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och andra internationella fördrag måste den svenska regeringen ta sitt ansvar för konsekvenserna av Bolidens agerande.

– Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall och Princip 21 i Stockholmsdeklarationen gällde redan då transporten skedde, sa Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet på ett sidoevenemang på ABF-huset i Stockholm under Stockholm+50. 

Den svenska och den chilenska regeringen är gemensamt ansvariga men den svenska regeringen har det största ansvaret eftersom avfallet transporterades från Sverige. Folkhälsokatastrofen är ett faktum. Och den svenska regeringen hade en legal förpliktelse att ge korrekt information till Chile om transportens innehåll, vilket den inte gjorde.

– Till och med en minimal företagsbesiktning hade visat att regeringen gav falsk information. Nu måste Sverige forsla tillbaka avfallet till Sverige och ge sjukvård till de skadade samt städa området, sa Marcos Orellana, FN:s särskilda rapportör kring miljögifter och mänskliga rättigheter, på samma sidoevenemang.

Rätten till en hälsosam miljö: vägen framåt
Kopplingen mellan mänskliga rättigheter och miljön blir alltså allt viktigare – och tydligare för människor och organisationer runt om i världen. Här ingår också arbetet för att skapa en ny, femte brottskategori i Internationella Brottmålsdomstolen, ekocid (storskalig miljöförstörelse). 

Klimatförändringarna erkändes av MR-rådet som ett hot mot mänskligheten med röstsiffrorna 42 röster för, en emot (Ryssland) och fyra nedlagda röster (Kina, Eritrea, Indien, Japan). Resolutionen är dock inte juridiskt bindande. Men rätten ålägger staterna att skydda mot miljöskador och att säkerställa en minimistandard för miljökvalitet som ska tillkomma alla. Detta banar förmodligen väg för bättre globala standarder, djärvare klimatmål och för en mer rättvis fördelning av bördorna med klimatförändringarna.

Nu återstår bara att se till så att de fina planerna blir verklighet, något som antagligen är lättare sagt än gjort.

Tomas Nordberg

https://globalbar.se/produkt/prenumeration-2/

Läs också

https://globalbar.se/2022/05/ekocid-kan-bli-ett-internationellt-brott/

Fortsätt läsa för endast 49 kr/mån!

Du läser nu en av tre gratis artiklar innan du bestämmer dig för att bli prenumerant. För att läsa mer om våra prenumerationer klickar du här.

Köp prenumeration

Uppläsning av artikel

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.