Sverige har lämnar garantier och krediter på affärer till Ryssland på över fyra miljarder kronor genom framför allt EKN. Frågan är vad som nu händer med dessa belopp. Kommer de att kunna betalas tillbaka? Och varför vet vi så lite om vad krediterna finansierar?
– Det saknas helt granskning av dessa affärer samtidigt som biståndet granskas i detalj, säger Magnus Walan, policyrådgivare på Diakonia.
Exportkrediter och kreditgarantier är förmånliga lån och lånegarantier som staten ger till svenska företag som gör affärer utomlands och som finansieras med en försäkringspremie som betalas av det företag som genomför affären. Den svenska exporten till Ryssland ökade med 19 procent 2021. Men medan det svenska biståndet till landet redovisas och skärskådas är det svårt att få information om vilka affärer det rör sig om när det handlar om exportgarantier via Exportkreditnämnden EKN och lån via det statliga bolaget Svensk Exportkredit (SEK) då dessa är sekretessbelagda. Ryssland hamnar på nionde plats av de 15 största länderna avseende utestående garantier i EKN:s årsredovisning för 2021.
Stora belopp
Totalt rör det sig om drygt en miljard miljoner kronor i garantigivning 2021 från EKN till Ryssland. Till detta kommer tidigare krediter och garantier. Ryssland dominerade garantigivningen i det som av EKN fortfarande kallas OSS-regionen (Oberoende Staters Samvälde). Av det totala beloppet 2,1 miljarder kronor (2021), svarade Ryssland för 53 procent och Ukraina för 35 procent av garantigivning medan resten avsåg övriga länder i OSS-regionen. Till affärerna hör bland annat mjukpappersanläggningar i Ryssland.
– Utestående garantier för export till Ryssland uppgick till cirka fyra miljarder kronor den sista december 2021. EKN spekulerar inte i om det kan uppstå betalningsproblem och förluster. EKN har en stark finansiell ställning och även i ett extremt scenario kan EKN täcka förluster med egna medel, skriver Beatrice Arnesson, Kommunikationschef, EKN i en kommentar till Global Bar Magazine.
På sin hemsida klassificerar EKN Ryssland som landriskskala fyra på en sjugradig skala, sidan har dock inte uppdaterats sedan maj 2021. Ukraina har sju på samma skala vilket innebär den högsta landrisken. Ju lägre siffra desto bättre kreditvärdighet har landet. Landriskbedömningen ligger till grund för att fastställa den lägsta tillåtna premien för garantigivningen för varje land. Den svenska exporten till Ukraina ökade med 49 procent under 2021 och uppgick till 4,889 miljarder kronor. Handeln med Ukraina är cirka 0,3 procent av vår totala utrikeshandel och handeln med Ryssland är cirka en procent.
Kritik mot sekretess
Magnus Walan, senior policyrådgivare på organisationen Diakonia, är kritisk mot just sekretessen i affärerna:
– Det svenska biståndet redovisas och granskas i detalj med långtgående krav på transparens, inte minst nu senaste med det svenska stödet till Ryssland. Samtidigt sker det ingen granskning över statliga lån och krediter. Varför har vi denna stora skillnad? Om svenska staten ska backa upp så måste det finnas en transparens kring hur man hanterat hållbarhet i varje enskild affär, säger Magnus Walan.
Den 24:e februari valde EKN att stoppa all garantigivning till Ryssland, Belarus och Ukraina. Stoppet gäller både för nya affärer och under befintliga utfästelser. Med anledning av Rysslands invasion av Ukraina har EKN beslutat att sätta landpolicyn under översyn för dessa tre länder. Översynen innebär stopp för all garantigivning till Ryssland, Belarus och Ukraina tills vidare, både för nya affärer och under befintliga offerter (utfästelser).
Svensk Exportkredit (SEK) är ett statligt bolag som finansierar svensk exportnäring. Totalt har SEK dryga fem miljarder kronor i omsättning och en utlåningsportfölj på cirka 289 miljarder kronor.
– SEK har endast en låntagare i Ryssland och vår bedömning är att vi inte kommer göra någon kreditförlust. Vi har inga låntagare i Ukraina eller Belarus, skriver Catharina Henriksson, Pressansvarig på SEK.
Business Sweden har tidigare poängterat att Ryssland är en enorm global marknad med låg skatt och hög utbildningsnivå. Nu betonar man att det kommer att komma fler sanktioner inom kort och att svenska företag komma att påverkas av andra länders sanktionspaket. Business Sweden rekommenderar svenska företag att alltid kolla upp den ryska partens betalningsförmåga genom referenser eller banker.
Tomas Nordberg
Bakgrund
Exportkreditnämnden (EKN) är en myndighet med uppgift att främja export av svenska varor och tjänster genom att utfärda garantier. Myndigheten försäkrar betalningar och delar risker med exporterande företag och banker. Dess uppgift är attmöjliggöra fler exportaffärer och utveckla det svenska näringslivets internationalisering. Verksamheten finansieras med försäkringstagarnas premier. Myndigheten delar risken med svenska företag som gör exportaffärer. Garantierna av exportkrediter kan resultera i fordringar i det fall säljaren inte får betalt och fordran tas då över av EKN. En exportkreditgaranti från EKN är en försäkring mot risken för utebliven betalning i exportaffärer. Statliga EKN:s syfte är att hjälpa svenska exportföretag i alla storlekar – samt deras underleverantörer. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt principerna om hållbart företagande i FN:s Global Compact.
Svensk Exportkredit (SEK) är ett statligt bolag som på kommersiella och hållbara grunder finansierar svensk exportnäring. Svenska staten och de största bankerna bildade bolaget 1962 och sedan 2003 är staten ensam ägare. SEKlånar ut pengar till stora exportföretag (som omsätter mer än 200 miljoner kronor per år) och deras internationella kunder. SEK finansierar även underleverantörer till exportföretag. SEK har utlåning i 65 länder.
