Sociala mediejättarna måste ställas till svars för att de lät IS sälja yazidiska kvinnor och flickor över deras plattformar. Det kräver yazidiska aktivister som med stöd av advokater tagit fram en rapport som riktar hård kritik mot YouTube och Meta (bolaget bakom Facebook och WhatsApp).
Wahhab Hassoos familj var tvungen att betala 80 000 dollar för att köpa loss hans systerdotter från IS som kidnappade henne 2014 och sedan ”sålde henne” i en WhatsApp-grupp. Nu vill Wahhab Hassoos familj och dussintals andra yazidier att företag som Meta (ägarbolaget bakom Facebook, Instagram och WhatsApp) ska ställas till svars för att ha underlättat terrorsektens människohandel med yazidiska kvinnor och flickor.
Wahhab Hassoo och andra yazidiska aktivister har samarbetat med en grupp av advokater som arbetat pro bono för att sammanställa en rapport som uppmanar USA och andra nationer att undersöka vilken roll sociala medieplattformar som Facebook och YouTube spelade i brotten mot yazidierna.
– Detta kommer att ge rättvisa åt de yazidiska offren, säger Wahhab Hassoo, som själv är 26 år och som sedan 2012 bor i Nederländerna efter att hans far fått hotats för att ha samarbetat med amerikanska soldater i det konfliktdrabbade landet.
I det 120-sidiga dokumentet sägs att de stora teknikföretagen inte agerade tillräckligt kraftfullt mot de IS-medlemmar som använde plattformarna för att handla med kvinnor och flickor som kidnappades när jihadisterna svepte genom det yazidiska kärnområdet Sinjar för åtta år sedan.
I dokumentet anklagas de också för att ha misslyckats med att utrota hatpropaganda mot yazidierna på sina plattformar, och man pekar på svagheter i innehållsmodereringen och kräver hårdare statliga regleringar. Det hela är en tydlig parallell till de anklagelser som riktats mot Facebook för att ha underlättat hatkampanjer i bland annat Burma/Myanmar.
I den terrorkampanj som enligt FN-utredningsgrupp utgjorde ett folkmord dödade IS-krigare yazidiska män, värvade pojkar som barnsoldater och köpte och sålde kvinnor och flickor som ”sexslavar”.
– Vi ber regeringarna att göra en utredning eftersom vi anser att dessa plattformar har bidragit till folkmordet, fortsätter Wahhab Hassoo.
Även om företagen inom sociala medier tog bort en del innehåll och stängde av konton som främjade IS-kopplat material, inklusive inlägg som handlade om kvinnor och flickor, menar aktivisterna och deras ombud att internetjättarnas svar var fragmentariskt och alltför långsamt.
Skärmdumpar från Facebook
Rapporten, som innehåller ett dussintal exempel på handel med kvinnor och flickor över nätet, innehåller skärmdumpar av Facebookanvändare som köpslår om priset på en ung yazidisk kvinna och bilder från YouTube-videor där man diskuterar vilka egenskaper som skulle förtjäna ett högre pris.
YouTube har avböjt att kommentera rapportens anklagelser, men en talesman för företaget säger att webbplatsen hade tagit bort 250 000 videor enbart för att ha brutit mot våra riktlinjer för våldsam extremism från juli till september 2021.
Meta, tidigare Facebook, som också äger meddelandeplattformen WhatsApp, avböjde att kommentera efter att ha sett en kopia av rapporten.
En talesperson för Twitter sade att ”hot mot eller främjande av terrorism strider mot våra regler”, men avböjde att kommentera de yazidiska kraven specifikt.
De sociala medieföretagen har under de senaste åren upprepade gånger hamnat i skottgluggen på grund av sina riktlinjer för innehållsmoderering, där aktivister anklagar dem för att begränsa yttrandefriheten i vissa frågor och vara för slappa i andra. 2021 stämde Rohingya-flyktingar från Myanmar Meta på 150 miljarder dollar på grund av anklagelser om att företaget inte vidtagit åtgärder mot hatpropaganda som bidragit till våld mot samhället.
År 2021 visade interna Facebook-dokument som offentliggjordes av visselblåsaren Frances Haugen att företaget var medvetet om vissa av dessa luckor, bland annat på arabiska.
I ett av dokumenten, som är från 2020 och som Thomson Reuters Foundation tagit del av, stod det att plattformen ”felaktigt tillämpade CT-innehåll (antiterrorism) på arabiska 77 procent av gångerna”.
I dokumentet står vidare att: ”många av de annonser som bryter mot reglerna finns i samband med kvinnohat” och att företaget hade ”nästan inga granskare” som talade den arabiska dialekt som är infödd i Irak.
Några av de bortförda yazidiska kvinnorna och flickorna lyckades fly. Andra, som Wahhab Hassoos brorsdotter, återförenades med sina familjer efter att familjerna betalat kvinnornas kidnappare stora summor. Men hundratals kvinnors saknas fortfarande.
– Det här är bokstavligen en kamp mellan David och Goliat, säger Catherine van Kampen, en av de advokater som under fyra år arbetat ideellt med den nederländska yazidiska intresseorganisationen ”NL Helpt Yezidis”.
Hon sade att statstjänstemän i USA, där många av de anklagade sociala medieföretagen har sin hemvist, och Nederländerna (som var en del av den USA-ledda koalitionen mot IS), redan fått kopior av rapporten.
– Om en utredning leder till en brottslig process och ett åtal, så får det bli så. Samma sak om det blir ett civilrättsligt mål. Det viktiga är att komma fram, fortsätter Catherine van Kampen.
Amerikanska webbplatser är skyddade från de flesta rättsprocesser om deras användare lägger upp olagligt material enligt avsnitt 230 i en amerikansk lag från 1996 (Communications Decency Act). Men senare lagstiftning innebär att detta skydd inte omfattar trafficking, enligt tankesmedjan Information Technology and Innovation Foundation. Enligt rapporten innebär detta att amerikanska myndigheter kan utreda och eventuellt åtala företag som bidragit till dessa brott. Som ett exempel nämns ett domslut från 2021 (Texas mot Facebook).
Viktigt nå uppgörelse
Möjligheten till att nå en uppgörelse med de stora plattformsföretagen skulle ha enorm betydelse för yazidierna som i sån hög grad känner sig bortglömda av världen, menar Murad Ismael, medgrundare av den yazidiska intresseorganisationen Yazda.
UNITAD – FN:s grupp som utreder terrorgruppen IS brott – har samlat in bevis och utbildat domare i Irak, men har ännu inga utredningar lett till åtal.
– Det driver mig till vansinne. Jag har med egna ögon sett hur yazidiska barn har sålts på dessa plattformar. Någon måste göra något!, säger Murad Ismael.
Wahhab Hassoo säger att han hoppas att krav från olika regeringar ska tvinga företag inom sociala medier att erkänna sina brister och senare eventuellt också kompensera offren. I detta har han hämtat inspiration från ett beslut som 2019 fattades av det nederländska nationella järnvägsbolaget om att betala ersättning till överlevande och familjer till förintelseoffer, vilka under andra världskriget transporterades via nederländska järnvägar till nazisternas koncentrationsläger.
En yazidisk kvinna, vars syster fortfarande saknas, säger att hon hade engagerat sig i Big Tech-kampanjen eftersom hon ville ha rättvisa och svar – inte pengar.
– Jag brukade titta igenom Facebook-sidor och WhatsApp-grupper varje dag för att hitta en bild på henne. Det svåraste var att se inläggen om yazidiska flickor på nätet och hur IS köpte och sålde dem som om de vore cigarettpaket, säger kvinna som vill vara anonym.
Maya Gebeily
Thomson Reuters Foundation
|
Uppläsning av artikel
|
