”Jag har funderat på varför jag tycker så illa om Putin”, skriver Anna Politkovskaja i sin bok Putins Ryssland. Så börjar ett kapitel av Ensam – alldeles ensam, min intervjubok med henne från 2012, skriver Börge Nilsson i denna krönika.
Detta är en krönika. De åsikter som framförs är författarens egna.
Ensam – alldeles ensam, utkom 2012 på Carlssons förlag. Jag plockar fram boken nu när bomberna faller över Kyiv och andra städer i Ukraina på order av Vladimir Putin.
Hon avrättades med fyra skott på nära håll i hissen till sitt eget hem i Moskva. Kvar i trappuppgången låg tomhylsorna, en Makarov-pistol med ljuddämpare och Anna Politkovskajas kropp.
Anna Politkovskajas föräldrar kom från Ukraina och när jag träffade henne hade hon precis kommit tillbaka från Kyiv där hon pratat om sin senaste bok i Lärarnas hus intill det ukrainska parlamentet. Anna Politkovskaja mördades på Putins födelsedag den 7 oktober 2006 för att hon så idogt bevakade ett annat av hans krig, det andra kriget i Tjetjenien, det som bedrevs inne i Ryssland mot landets egen befolkning.
”Varför tycker jag så illa om Putin?”, skriver hon.
”Därför att åren bara går. Sommaren 2004 hade kriget i Tjetjenien redan pågått i fem år. Fortfarande finns inga tecken på att det kommer att ta slut”.
Hon berättar om spädbarn som dödades i flyganfall mot bostadshus.
”Alla barnamord vid bombningar och rensningar sedan 1999 har förblivit ouppklarade och outredda av lagens och ordningens institutioner.”
”Varför tycker jag så illa om Putin?”
”Jo, för hans enfald, som är värre än brottslig, för hans cynism, hans rasism, hans lögner, för gasen som sattes in på Dubrovkateatern, för den massaker på oskyldiga som pågick under hela hans första period som president.”
”Och jag tycker illa om honom därför att han inte tycker om folk. Han avskyr oss. Han föraktar oss. Han betraktar oss bara som redskap för honom själv”.
Börge Nilsson
Anna Politkovskaja (ryska: Анна Политковская), född Mazepa den 30 augusti 1958 i New York, USA, död 7 oktober 2006 i Moskva, var en rysk journalist. Hon var känd för sitt motstånd mot första och andra Tjetjenienkrigen och sin kamp för mänskliga rättigheter. Hennes uppmärksammade rapportering från kriget avslöjade många sanningar som stod i skarp kontrast mot den officiella ryska nyhetsförmedlingen. Hennes arbete gjorde henne obekväm för Putinregeringen.