ANALYS. Frankrike drar nu helt tillbaka sina sista soldater från Mali. Det tillkännagav president Macron på en presskonferens. Sannolikt innebär detta att även Sverige drar tillbaka sina styrkor. Ett svenskt sjukvårdsteam kommer till exempel inte som planerat att skickas till Mali.
Detta är en analys. De åsikter som framförs är författarens egna.
Frankrikes president Emmanuel Macron tillkännagav på en presskonferens i Elyséepalatset tillsammans med EU-rådets ordförande Charles Michel, Ghanas president Nazna Akoufo Addo, AU-ordförande och Senegals president Macky Sall, ECOWAS ordförande, att man drar tillbaka alla de 2400 sista soldater i Barkhanestyrkan som är kvar i Mali i tre baser (Gao, Menaka, Gossi) i nordöstra delen av landet. De europeiska allierade i Takubastyrkan följer efter, vilket visar att dess stridande tillsammans med Maliska soldater, inte hade förutsättningar att succesivt ersätta Barhanestyrkan. Ett svenskt sjukvårdsteam kommer inte som planerat att skickas till Mali. Tillbakadragandet skall ske genom en ”koordinerad reträtt under fyra till sex månader”. Macron säger att efter de många obstruktioner som Malis övergångsregering gjort sig skyldig till (bland annat utvisning av franske ambassadören, stopp för franskt militärflyg i Malis luftrum), finns inte länge de politiska juridiska eller operationella villkoren för att fullfölja det militära engagemanget i kampen mot terrorismen i Mali.
Plötsligt beslut
Även om meddelandet kan säga vara väntat efter de snabbt försämrade diplomatiska relationerna med ömsesidiga anklagelser, kom det plötsligt. Nyligen hade Frankrike tvingats acceptera ett försenat val och återgång till civilt styre i Mali, samt ankomsten av den ryska legostyrkan Wagner, så länge den verkade i norr, Timbuktu, ett område som Barkhane lämnade i december 2021 för att koncentrera sin insats i nordöst runt Gao nära gränsen till Niger och Burkina Faso. En neddragning från 5 000 till 2 500 soldater beslutades redan i juni 2021 för att ersättas av den europeiska Takubastyrkan. Inget pekade på en snabbt ändrad strategi. Troligen har Barkhane misslyckande med att hindra jihadistattacker allt längre söderut mot länderna vid Guineabukten, (senast dödades fem vakter i en nationalpark i norra Benin vid gränsen till Niger och Burkina Faso), bidragit till Macrons beslut att nu helt dra sig ur och i stället försöka omgruppera styrkan till grannländerna, där man känner sig mera välkommen. Ur fransk synpunkt är det viktigare att skydda ett kustland som Elfenbenskusten, där Frankrike har mycket större ekonomiska intressen.
När fransk militär kom på inbjudan av folkvald malisk regering för att stoppa avancerande jihadister i mellersta Mali 2013, välkomnades den av en jublande befolkning (president Hollande besökte till och med Timbuktu). Nio år senare, efter en växande anti-fransk stämning, där många tror på en dold agenda att vilja förlänga konflikten och lägga beslag på viktiga naturtillgångar, är nog många malier tacksamma för Macrons beslut. Frankrikes reträtt från Mali är inte jämförbar med USA:s från Afghanistan. Barkhanes misslyckande är dock en signal om Frankrikes generellt minskande inflytande i Afrika. Återstår att se om detta kan vara ett tillfälle att förnya relationerna på mera sunda baser än de militära. Men då behövs att kandidaterna i franska presidentvalet pratar om annat än en säkerhetsretorik.
Hans Eriksson
|
Uppläsning av artikel
|
