Sverige var först i världen med en uttalat feministisk utrikespolitik. Nu följer Frankrike, Spanien, Luxemburg, Kanada, Mexiko och Tyskland, Sveriges exempel.
Margot Wallström var drivande i att skapa Sveriges feministiska utrikespolitik 2014. Sedan fyra månader tillbaka har Sverige en jämställdhetsambassadör, Sofia Calltorp.
I handlingsplanen för 2019–2022, som gås igenom och omskapas varje år, står det att målen är att bidra till alla kvinnors och flickors åtnjutande av mänskliga rättigheter, frihet från våld, förebygga konflikter, ökad politiskt deltagande, ökade ekonomiska rättigheter samt sexuell och reproduktiv hälsa.
Men i praktiken stöter diplomaterna ofta på motstånd i detta arbete.
– Hela tiden, säger Sofia Calltorp, Sveriges jämställdhetsambassadör och koordinator för den feministiska utrikespolitiken.
– Till exempel när det gäller Istanbulkonventionen. Det gäller att upprätthålla konventionen.
Istanbulkonventionen, eller Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, kräver att länder som har anslutit sig ska anta lagstiftning gällande exempelvis våldtäkt, sexuella övergrepp, könsstympning, hedersrelaterat våld och tvångsäktenskap. Den ställer också som krav att statsparterna ska leva upp till konventionens krav om förebyggande åtgärder, skydd, lagföring och samordning av arbetet mot mäns våld mot kvinnor.
Turkiet har lämnat konventionen och det är svårt att få landet att återkomma till den.
– Vi arbetar systematiskt och på bred front inom bland annat EU, säger Sofia Calltorp.
Den feministiska utrikespolitiken ska genomsyra allt Sverige gör. Det kan gälla vapenhandelsfördraget (Arms Trade Treaty, ATT) och FN:s globala strategi för terrorismbekämpning. Vad gäller ATT så fick Sverige in jämställdhetsaspekter i fördraget. I terrorismbekämpningen handlar det om att applicera metoder för bättre jämställdhet så att samhällen blir bättre för alla.
Sexuellt utnyttjande inom biståndssektorn
Detta är en stor och viktig fråga och inte minst FN har fått utstå mycket kritik för att inte göra tillräckligt för att förhindra sexuellt utnyttjande av biståndsarbetare.
– Detta är helt oacceptabelt, säger Sofia Calltorp. Vi tar detta på allra största allvar. Att redan utsatta människor utsätts för övergrepp är fruktansvärt.
FN:s generalsekreterare har startat en så kallad gemensam dagordning som ska se över hur organisationen arbetar mot sexuellt utnyttjande.
– Sverige stöttar och bidrar till det arbetet. Vi vill att FN antar samma ansats som vi har. FN är en grundsten i den multilaterala världsordningen och vi driver på, säger Sofia Calltorp.
Kvinnor, fred och säkerhet
Att främja genomförandet av WPS-agendan (Women, Peace and Security) är centralt i UD:s jämställdhetsarbete. Under Sveriges tid som OSSE-ordförande 2021 prioriteras denna fråga. Kvinnors deltagande och inflytande i fredsbyggande och fredsprocesser ska öka.
– Jag hade gärna sett konkretare beslut. Vi lyfter frågan så att den får genomslag, berättar Sofia Calltorp och lägger till:
– Kvinnors deltagande gör fredsprocesser mer hållbara.
Sverige har skapat ett nätverk för kvinnliga medlare som mäklar fred i pågående våldsamma konflikter.
I praktiken handlar det mycket om kapacitetsuppbyggnad på plats och att se till så fler kvinnor sitter med vid fredsförhandlingar.
– När jag var ambassadör i Zimbabwe hade vi workshops med lokala fredsaktörer vilket var extremt värdefullt, förklarar Sofia Calltorp.
Inom EU försöker medlemsstaterna med samordnade åtgärder. EU:s Gender Action Plan III antogs i november 2020.
Hur agerar Sverige för att få med de andra EU-länderna på tåget?
– Vi för fram våra ståndpunkter och försöker övertyga andra. Vi har ett holistiskt angreppssätt som inkluderar bistånd, fred, säkerhet och jämställdhetsfrågor, säger Sofia Calltorp.
Mänskliga rättigheter för alla
Den svenska regeringen har en strategi för nationella åtgärder för mänskliga rättigheter. Enligt Sofia Calltorp är det arbetet nära sammankopplat med arbetet för demokrati och innebär att alla mänskliga rättigheter ska gynna kvinnor och flickor också.
Världssamfundet kom samman 1995 i form av Pekingdeklarationen med en tillhörande handlingsplan. Men kapacitet för att genomföra jämställdhetsarbetet saknas i många länder.
Arbetet med att minska barn- och mödradödlighet handlar om att stärka grundläggande hälsovård men också om bidra till förändringar i synen på jämställdhet och där har civilsamhällets organisationer stor möjlighet att påverka.
– Sverige är en trovärdig aktör i motvindsfrågor. Det finns intresse för en dialog. När jag var ambassadör i Zimbabwe lyckades vi övertyga regeringen att grundläggande rättigheter måste ges även den halvan av befolkningen som är kvinnor, säger Sofia Calltorp.
En annan del som ingår i jämställdhetsambassadörens portfölj är att stödja hbtq-aktörer runtom i världen.
Det är förstås besvärligt att förmå länder som Uganda att ändra inställning i hbtq-frågor. Ambassadör Calltorp betonar att Sverige utför påverkansarbete även vad gäller Uganda.
Vad hoppas då jämställdhetsambassadören kunna åstadkomma?
– Jag arbetar med många andra inom UD och civilsamhället för att kvinnor och flickor ska få det bättre och få sina röster hörda, säger Calltorp. Flickor och kvinnor ska få forma sina egna liv och ha de resurser som krävs för att kunna göra så. Det är min verkliga drivkraft.
