Svenska Afghanistankommittén får ytterligare 56 miljoner kronor som ska gå till organisationens hälsoprogram och covidprojekt sedan den tidigare finansieringen via afghanska hälsoministeriet och Världsbanken har upphört. Utöver hälsokliniker på landsbygden ska det utökade stödet från biståndsmyndigheten Sida gå till skolor, dricksvatten, landsbygdsutveckling och lokal infrastruktur.
– Svenska Afghanistankommittén är en av våra samarbetsorganisationer som fortfarande kan ge sjukvård och annan nödvändig samhällsservice på landsbygden. Nu bidrar vi med ytterligare 56 miljoner kronor så deras hälsokliniker kan fortsätta att vara öppna, säger Maria Lundberg, chef för Afghanistanenheten på Sida i ett pressmeddelande.
Den ekonomiska situationen i landet har drastiskt försämrats efter talibanernas övertagande, men redan innan hade antalet fattiga ökat till över 70 procent på grund av torka och de ekonomiska effekterna av covid-epidemin, konstaterar Sida. Samtidigt är Afghanistans mödra- och spädbarnsdödlighet redan bland de tio värsta i världen. Fattigdomen och undernäringen väntas nu försämras ytterligare och med den annalkande vintern är det särskilt viktigt att klinikerna kan hållas öppna och ta emot barn och mödrar i akut behov av sjukvård, skriver Sida vidare.
Sidas utökade organisationsstöd till Svenska Afghanistankommittén för 2021 blir totalt 253 miljoner, varav 197 miljoner redan betalats ut. Det årliga stödet går till undervisning genom byskolor och skolor för barn med funktionsnedsättningar, landsbygdsutveckling, hälsoinsatser och ökat lokalt deltagande och ökad demokrati.
Internationell konferens
Sveriges utrikesministern Ann Linde har tidigare lovat att ”inte en spänn ska gå till tallibanerna”. Frågan hur biståndet i så fall ska kunna organiseras var en av de frågor som diskuterades den 11e november vid en internationell konferens som anordnades av Svenska Afghanistankommittén.
En av dem som deltog var Sidas generaldirektör Carin Jämtin som konstaterade att humanitärt bistånd inte var tillräckligt och att det långsiktiga utvecklingssamarbetet behöver fortsätta så länge det bara är möjligt. Samtidigt höll hon fast vid den linje som utrikesministern angett:
– Inget svenskt bistånd ska kanaliseras genom den afghanska regimen. FN kommer att leda arbetet i landet. Vi kommer inte att stödja institutionaliserad diskriminering. Detta är en absolut röd linje för oss. Vi kommer att arbeta med partners för att säkerställa att utbildning och hälsa når alla, sa Carin Jämtin under konferensen, ett utlandet som ifrågasattes av bland annat Terje M Watterdal vid Norska Afghanistankommittén.
– Världen har inget verkligt alternativ till den nuvarande regimen, särskilt inte de mer tekniska ministerierna för landsbygdsrehabilitering och utveckling, hälsa och utbildning. De internationella mekanismerna måste öppnas, det måste finnas tillgång till kontanter i landet. Folk har pengar på sina bankkonton men dessa är stängda så människor svälter, konstaterade Terje M Watterdal.
– Världens solidaritet verkar ha lämnat med planen som lyfte i augusti, fortsatte han.
Ulrika Modéer, biträdande generalsekreterare och chef för UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkan såg också ett behov av nytänkande.
– Utvecklingsfonder är frysta, nu måste de omdirigeras till att hjälpa det afghanska folket.
Tomas Nordberg
Läs också
