Så kan forskning bidra till fred i världen


Sinjar, Irak. Foto: Levi Meir Clancy/Unsplash.

Fokusera på den vanliga människan, stöd organisationer genom att ta fram statistik, samverka och dela kunskap. Det är några av de sätt som forskningen kan bidra till fred och nedrustning.
– Era forskarrapporter spelade en viktig roll när vi utformade Sveriges feministiska utrikespolitik, konstaterade den före detta utrikesministern Margot Wallström i samband med att freds- och konfliktforskningen vid Uppsala universitet firade sitt 50-årsjubileum.

Vad har man lärt av 50 år av fredsforskning? På vilket sätt kan forskningen användas av de som arbetar med fredsfrågor inom organisationer och inom politiken? Detta var några av de frågor som diskuterades under ett symposium i samband med att DPCR, the Department of Peace and Conflict Research vid Uppsala universitet, fyllde 50 år.

– DPCR tillkom med de stora världsproblemen i åtanke. 1971 pågick Vietnamkriget för fullt och kärnvapenkapprustning var ett faktum. Ett viktigt syfte var att skapa metoder och teorier och samla data för att därigenom kunna analysera våldsamma konflikter. Målet var att kunna få slut på dessa konflikter och bidra till en fredlig utveckling. Vid den tiden ansågs fred och konfliktlösning alltför utopiskt för att kunna forskas kring så när vi startade var vi nog ensamma, konstaterade Peter Wallensteen som för 50 år sedan var med om att grunda avdelningen för freds- och konfliktforskning.

Efter hand som avdelningen utvecklades knöts nya forskare dit, bland annat flyktingar från länder som Bolivia, Chile, och Uganda. När Sovjetunionen föll skiftade institutionen fokus till konflikter inom länder. Begrepp som tidig varning, förebyggande diplomati och fredsbevarande insatser blev allt viktigare. Och studier av fredsavtal, medling och förhandlingar blev centralt. Den databas som byggts upp blev också allt viktigare och i Papua Nya Guinea, Palestina och Cypern deltog institutionens experter i fredsmäkling vilket också skedde i Sverige avseende dessa konflikter.

Fredsmäkling
På 1970-talet kom DPCR att påbörja sin viktiga roll i Sveriges arbete för fred runt om i världen. Jan Eliasson var associerad med institutionen i flera årtionden.

– DPCR samlar experter som öppnar nya vägar för fredlig lösning på konflikter. Institutionen har ända sedan starten inkluderat unga människor i sitt arbete och människor från hela världen kommer till Uppsala för att studera vid DPCR. Flera av dessa blir sedan ambassadörer, berättade Jan Eliasson som lyfte fram behovet av ett ökat samarbete mellan diplomater, akademiker och politiker.

Efter den 11:e september 2001 växte behovet av att forska om grundorsakerna till terrorism. DPCR deltog i framtagandet av smarta, eller riktade, sanktioner vilka snart kom att användas i säkerhetsrådets och FN-sekretariatets arbete. Studier kring den nära relationen mellan genderojämlikhet och krig producerades. Bland annat så spelade DPCR en viktig roll i framtagandet av FNs resolution 1325. Nu efter pandemin inriktas delar av forskningen på hälsofrågor och fred och konflikt.

Hjälp att förstå en komplicera omvärld
Data från olika konflikter har också varit till stor hjälp när olika organisationer utvecklar sitt arbete. Fredsforskningsinstitutet i Oslo (PRIO) är en gammal samarbetspartner med DPCR. De båda instituten följde samma metodik för att ta fram statistik kring hur många barn som utsätts för sexuellt våld. FN använder sig av denna forskning för att förbättra livet för barn och kvinnor som utsätts för detta. Immuniseringsfrågor, barn- och mödradödlighet är andra områden som det bedrivs forskning på.

– Rädda Barnen ville ha statistik från oss avseende hur många barn som drabbas av våldsam konflikt. Med hjälp av konfliktdata kunde vi mäta hur många barn som lever i konfliktområden. Genom vårt samarbete har vi lyckats isolera väpnade konflikters påverkan på mödra- och barndödlighet, berättade Gudrun Østby som arbetar på PRIO.

Professor Christian Davenport vid University of Michigan betonade att de som grundade DPCR var pionjärer och att endast en handfull personer kunde göra det DPCR gjorde när den formades. Idag ser han en ny forskningshorisont.

– Regeringar är prioriterade i dagens internationella system. Men var går gränsen när medborgaren vägrar acceptera det som sker? Vad gör folk när de ser obalanser i makt mellan folket och de som har den legala rätten att utöva våld? Det är något vi måste forska mer kring, menade han.

Forskning bra för aktivister
Flera av de som deltog var överens om att också aktivister har nytta av fredsforskning:

– Aktivism behöver basera sina argument på faktabaserade forskningsbevis. Väldigt mycket forskning är användbar från oss, särskilt vad avser de humanitära konsekvenserna av kärnvapen som till exempel följderna av kärnvapenprov. Forskning kring hur Genèvekonventionerna, FN-stadgan och fördrag kring klustervapen och biologiska- och kemiska vapen är mycket viktig för oss, konstaterade Beatrice Fihn från organisationen ICAN.

Sveriges tidigare utrikesministern Margot Wallström poängterade även hon fredsforskningens viktiga roll:

– Era forskarrapporter spelade en viktig roll när vi utformade Sveriges feministiska utrikespolitik!

Tomas Nordberg

Bakgrund

Den 18 september 1961 omkom FN:s generalsekreterare och Uppsala universitet-alumnen Dag Hammarskjöld i en flygkrasch i Ndola i nuvarande, Zambia, den dåvarande brittiska kolonin Nordrhodesia. Dag Hammarskjöld-stiftelsen skapades snart efteråt men universitetet ville hitta fler sätt att hedra sin kända alumn. Några år senare uppmanade Alva Myrdal universitet att forska kring fred och nedrustning vilket ledde till grundandet av Department of Peace and Conflict Research vid Uppsala universitet (DPCR) 1971.

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.