Små öriken är särskilt utsatta för klimatförändringarna i form av stigande havsnivåer, kraftigare stormar, torka och översvämningar. Några av dessa öriken tillhör de fattigaste nationerna i världen. Nu kämpar länderna för att inte glömmas bort under klimatmötet i Glasgow.
De små örikena, det vill säga länder som Maldiverna, Fiji och Solomonöarna, har intagit en framträdande plats på den internationella diplomatiska scenen de senaste åren. De framstår alltmer som ledare i kampen mot de globala klimatförändringarna. 13 länder, främst små öriken, ratificerade Parisavtalet i samband med undertecknandeceremonin i New York. I takt med att glaciärer smälter och havsnivån stiger riskerar små öriken att hamna under vatten. Och de allra fattigaste länderna och små öriken drabbas hårdast av klimatförändringarna.
Finansiellt stöd från omvärlden
The Alliance of Small Island States, AOSIS, arbetar för örikenas intressen och för ett bättre klimat. AOSIS har 43 medlemsländer från alla världens oceaner och regioner: Afrika, Karibien, Indiska Oceanen, Medelhavet, Stilla havet och Kinesiska havet. Av dessa 43 medlemsländer är elva länder så kallade Least Developed Countries, LDC. De länder som är medlemmar i både AOSIS och FN kallas för SIDS, Small Island Developing States. Frågor som länderna i AOSIS har gemensamt förutom de negativa effekterna av klimatförändringen är att de kämpar med att upprätthålla de kustnära zonerna, sötvattenförsörjning och avfallshantering, skriver Plan International.
Det krävs omfattande internationell assistans till de utsatta örikena. Små öriken som Maldiverna lider redan svårt av de negativa effekterna av klimatförändringen. En höjd havsnivå tillsammans med förödande orkaner och cykloner hotar att rasera hela ekonomin för de små örikena. AOSIS anser att Maldiverna och medlemsländerna behöver internationellt stöd för att kunna klimatanpassa sina sårbara samhällen och för att kunna återuppbygga samhällen som utsätts för extrema väderförhållanden samt andra klimatrelaterade effekter, skriver Svenska FN-förbundet.
Korallreven spelar ofta en avgörande roll för dessa små länder. Med sina två meter över havet är Maldiverna det lägst liggande landet i världen och öriket krymper ständigt. I takt med havsnivåhöjningen begravs ö efter ö under vattnet. Kartorna har redan ritats om flera gånger. Här spelar korallreven en avgörande roll: De fungerar som naturliga barriärer mot stormar och vågor. Utan dem vore öarna ännu mer utsatta för klimatförändringar. Det är alltså ingen slump att Maldiverna 1997 blev ett av de första länderna att skriva under Kyotoprotokollet – en internationell överenskommelse om utsläppsbegränsningar – och att man valt att satsa hårt på grön energi, skriver Forskning och Framsteg.
Ett antal små länder, inklusive öriken, behöver finansiell hjälp för att överleva klimatkrisen. Tuvalu och Kirabiti är andra små öriken som riskerar att utplånas av stigande havsnivåer. Populära turistdestinationer såsom Fiji har dessutom drabbats väldigt hårt av coronapandemin. Ett annat ögrupp som är mycket utsatt är Marshallöarna. Kiribati och Tuvualu är några av världens minst besökta länder vilket spär på fattigdomen.
Framgånsrikt klimatarbete
Seychellerna har nått stora framgångar med sitt klimatarbete. Medan resten av världen kämpar för att uppnå det globala målet om tio procent skyddade havsområden är Seychellerna redan långt i förväg. Det lilla öriket har nyligen meddelat att de nu skyddar trettio procent av havsområdena inom sin ekonomiska zon. Efter sex års hårt arbete med marina inventeringar, havsplanering och möten har Seychellerna avsatt en yta större än Tyskland som skyddat havsområde, skriver havet.nu
Oceanien är världens minsta världsdel med dryga 43 miljoner invånare. Här ligger flera av de minsta örikena. Problemet är att fånga världens uppmärksamhet i tid, innan det är för sent. Här är COP26 centralt. Om klimatförändringarna lämnas åt sitt öde kommer de med all säkerhet att få upp tillräckligt hög fart för att fånga vår splittrade uppmärksamhet – öriken som sveps bort från kartan och superstormar som dränker hela städer tenderar att göra det. Men vid det laget kanske det är för sent för våra åtgärder att göra skillnad eftersom vi kommer att ha nått den punkt då utvecklingen inte kan vridas tillbaka, enligt tidningen Syre.
COP 26 och de små örikena
Orättvisorna förstärks av det faktum att de små örikena har ett lågt koldioxidavtryck. De lider redan av klimatförändringarnas effekter som översvämningar och erosion. För att undvika att de översvämmas fullständigt måste de lyckas övertyga mäktiga länder vid COP26 som USA, Kina och Indien att kraftigt minska sina utsläpp. En knäckfråga är i vilken mån de mer välbärgade länderna lever upp till sina löften att mildra skadan som små öar har erfarit.
Belize, om än inte ett örike, kämpar med likartade problem orsakade av klimatförändringarna.
– Det existerar en skyldighet att ge stöd till länder som de små örikena. De stora länderna, som gruppen av 30 länder som är ansvariga för 75 procenta av globala växthusgasutsläpp, måste göra mer. Vi förväntar oss av COP 26 att skapa en plan som accelererar dessa åtaganden under 2020-talet, säger ambassadör Janine Felson, rådgivare till ASIS och biträdande chef för landets delegation i Glasgow, till National Public Radio (NPR). Hon fortsätter:
– Förluster och skador (”Loss and Damage”) handlar om det permanenta i att ländernas korallrev försvinner helt, det permanenta i att inte ha ett hem att återvända till.
Tyvärr påverkar den pågående coronapandemin dessa små länders möjligheter att närvara vid COP 26 på grund av reserestriktioner och kostnader. En tredjedel av nationerna i Stilla havsöarna kan inte deltaga i mötet. Dessa länder befinner sig på frontlinjen av klimatkrisen. I nuläget är det bekräftat att 13 av dessa små öriken avser att skicka en politisk ledare eller minister till mötet och sju gör det inte. De senare kommer istället skicka representanter från deras legationer i New York, Bryssel eller annorstädes. Detta kan dock komma att ändras.
– Det här är en stor sak för Stilla havsöarna. Under COP 21 i Paris var det den personliga närvaron av ledare från vår region som åstadkom förändring och som tog oss till 1,5gradersmålet som vi har i Parisavtalet, säger Ralph Regenvanu, oppositionsledare i Vanuatu.
Tomas Nordberg
