Den 5:e juni 2022 är det 50 år sedan Stockholmskonferensen – världens första FN-konferens om miljön som också givit upphov till världsmiljödagen som vi firar idag. Samtidigt är vi halvvägs till 2030 då Agenda 2030 och klimatavtalet ska vara uppnått. Nu måste vi öka takten i vårt eget hållbarhetsarbete, skriver företrädare för 2022 Initiative Foundation.
Detta är en debattartikel. För de åsikter som framförs svarar skribenterna.
Den 5 juni 1972 invigdes i Stockholm världens första FN-konferens om miljön. Sedan dess firas Världsmiljödagen runtom i världen den 5 juni, men det är få idag som vet att den dagen firas för att Stockholmskonferensen startade då 1972. På Stockholmskonferensen bildades FN:s miljöprogram (UNEP), så Sveriges ledarskap på 70-talet har satt stort avtryck i det internationella miljöarbetet. På 70-talet användes inte begreppet ”hållbar utveckling” än, men även ekonomiska och sociala frågor diskuterades på konferensen. Legendariskt är Indira Gandhis ord: ”Poverty is the worst pollution”. Så konferensen lade på många sätt grunden för det arbete som ledde fram till besluten inom FN 2015 om de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 och Parisavtalet om klimatet.
I juni 2022 har Sverige möjlighet att återigen visa på internationellt ledarskap för hållbar utveckling och bidra till att skapa hopp om en framtid för barn och unga som är värd att tro på. Den 2–3 juni kommer FN-konferensen som fått namnet ”Stockholm+50: En välmående planet – vårt ansvar, vår möjlighet” att genomföras i Stockholm.
Den ideella organisationen 2022 Initiative Foundation bildades just för att driva på arbetet med hållbar utveckling genom att ta tillvara på att det år 2022 både är 50-årsjubileum sedan Stockholmskonferensen och att vi samtidigt är halvvägs till 2030 sedan besluten i FN 2015 togs om Agenda 2030 och klimatavtalet. Med milstolpar längs vägen till 2030 ökar chansen att få dagens ledare att agera på de långsiktiga målen. Det är därför mycket positivt att regeringen lyckats få till ett beslut om en FN-konferens i Stockholm nästa år.
För att Sverige med stolthet ska kunna stå värd för Stockholm+50 behöver vi öka takten i vårt eget hållbarhetsarbete. Det är bråttom om vi ska få till konkreta åtgärder innan juni 2022 – både när det gäller klimatpåverkande utsläpp och skyddet av den biologiska mångfalden. Många lösningar finns redan och stimulanspaketet efter pandemin ger goda möjligheter att öka takten i omställningen och därtill skapa arbetstillfällen för många av dem som blivit av med jobben under pandemin.
En viktig utmaning är att se till att Sverige har en realistisk plan för att ge vårt bidrag till att nå Parisavtalets 1,5-graders mål. En åtgärd som både skulle stärka FN-konferensen, skapa arbetstillfällen och öka takten i omställningen är att stärka, utbilda och ”bygga tillbaka grönare” inom besöksnäringen så att delegater och andra som besöker Sverige 2022 blir väl omhändertagna. Konferensen ska inkludera unga och genom att utbilda och engagera barn och unga om och inför konferensen kan de på ett konkret sätt få vara med och bidra till sin egen framtid.
2022 Initiativet bidrar bland annat genom workshops och dialogmöten i Sverige och internationellt som syftar till att skapa engagemang och öka takten i hållbarhetsarbetet inför Stockholm+50 och framåt. I samband med FN-konferensen nästa år planeras för ”We the Peoples-konferenser” i Stockholm och, tillsammans med andra, runtom i världen. Digitala lösningar är ett område där Sverige ligger i framkant och något som behövs både för att öka engagemanget och deltagandet under Stockholm+50 och för att ställa om.
En FN-konferens kommer inte att lösa världens problem, men vi tror starkt på konferensens möjligheter att bidra till att accelerera arbetet med de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och på så sätt återigen skriva miljöhistoria i Stockholm och stärka Sveriges roll inom FN och det globala hållbarhetsarbetet.
Miljö, hälsa och välmående hänger starkt ihop. Svensk miljömärkning publicerade nyligen en rapport som visar att 77 procent av svenskarna är oroliga för klimatet och miljön men bara 18 procent agerar så miljö- och klimatvänligt som de skulle vilja göra. Med rätt stöd kan vi göra förändringar i en hållbar riktning som gynnar både planeten och vårt och framförallt barns och ungas välmående. Stockholm+50 och arbetet inför den inger hopp om en positiv förändring. För att få till det krävs ökad samverkan mellan offentlig sektor, akademi, näringsliv och civilsamhälle och det är något vi vill bidra till genom bland annat dialogmöten.
För att lyckas behöver vi alla engagera oss. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något och just idag på Världsmiljödagen kan vi alla ta del av naturen och reflektera över vad var och en av oss kan göra för att bidra till en bättre värld.
Helena Lindemark, grundare och ordförande, 2022 Initiative Foundation (2022 Initiative)
Hannah Stanton, vice ordförande 2022 Initiative och fd ledamot i Agenda 2030 Delegationen
Jan-Gustav Strandenæs, ledamot 2022 Initiative & UNEP Focal Point for Stockholm+50
Pella Larsdotter Thiel, ledamot 2022 Initiative samt ordförande i End Ecocide Sweden
Peter Dobers, ledamot 2022 Initiative samt professor på Södertörns högskola
Rishabh Khanna, ledamot 2022 Initiative och social entreprenör
Anders Wijkman, medlem Advisory Board 2022 Initiative, Hedersordförande, Club of Rome mm
Björn Fondén, 24, medlem Advisory Board 2022 Initiative, fd ungdomsdelegat FN
Malin Dahlberg Markstedt, medlem Advisory Board 2022 Initiative, expert på barns rättigheter kopplat till hållbar utveckling & GS Förbundet S:t Lukas
Eva Karlsson, VD Houdini Sportswear, partner till 2022 Initiative
Ingmar Rentzhog, grundare och VD We Don’t Have Time, partner till 2022 Initiative
Emma Stålmarck, VD BeChange AB, partner till 2022 Initiative
